Hannes Westberg får inte permission

Individen:

Man kan alltså säga att du hellre lever på bidrag än att du arbetar åt ett företag?

Japp, som en sorts "bohem". Helst av allt arbetar jag dock, för något som inte stärker det nuvarande utan det kommande.

Och det skulle vara??

Personligen skulle jag tycka att det kändes kränkande att vara beroende av ett system som man hatar!

Roligt att du tar upp det, Hall. Tänkte åtminstone försöka förklara det till hösten och våren, i skolan under 100 poäng (timmar).

Kan ge en kort beskrivning om mina tankar redan nu, men blir nog svårt...

Genom att upprätta hela samhällen till sidan av de nuvarande samhällena så kan man skapa ett realistiskt alternativ till det nuvarande. Till en början är dessa samhällen små och obetydliga, även måste de intimt samarbeta med det nuvarande för att ens kunna existera. Dessa samhällens inflytande ökar dock efterhand. Att utnyttja det nuvarande samhället i ett försök att få det att kollapsa är en av metoderna, eller snarare konsekvenserna. Givetvis som följd att det nuvarande skickar ut sina "soldater och poliser" i ett försök att stoppa och slå igen dessa nya samhällen. Något som realistiskt sett, till stor del enbart kan mötas med ickevåld och mer fredligt motstånd: som strejker, sabotage, blockeringar, demonstrationer, ockupationer och så vidare. Det nuvarande dör bort allt mer, medans det nya tar över och får mer inflytande.

I praktiken skulle det innebära att jag bor i ett sorts kollektiv, arbetar på en fabrik/kontor/vad-som-helst som vi själva äger och försöker köpa och sälja produkter mellan de olika nya kommunerna och nya samhällsbildningarna. De nya samhällena är som sagt, beroende av det nuvarande, men detta beroende måste minska mer och mer som tiden går.

Hall skrev:

Personligen skulle jag tycka att det kändes kränkande att vara beroende av ett system som man hatar!

Inte för att jag direkt hatar, men så känner jag det ungefär. En viktig princip med ett frihetligt samhälle är dock att man har möjligheten att stå utanför det, till skillnad från i dag där man måste betala maximal skatt även fast man inte stöder vad alla skattpengarna går till, eller att man måste köpa samma produkter i vissa butiker - för några alternativ finns det inte, och några alternativ tillåts i praktiken inte.

Du söker lite kortfattat lyckan som en bankrånare på den vanliga människan bekostnad!

Allvarligt talat! Tror du att detta skulle kunna vara möjligt?

En liten fundering till!
Vad skulle ni göra ifall det var en person som ville leva i ert samhälle och som inte ville göra rätt för sig?

Precis. Vi är banditvänster! ;) Revolutionära bankrånare, fasiken vilka bra ord. :f Hrmm... :)

Hall skrev:

Vad skulle ni göra ifall det var en person som ville leva i ert samhälle och som inte ville göra rätt för sig?

Det hör till en mer saklig fråga än en allmänt ideologisk. Detta är ett problem som de rätt så autonoma kommunerna och regionerna själva får lösa. Principen är dock att alla ska ha rätt att leva i samhället, men arbetar de inte för sig (därför att de inte vill) så får de det sämre. Vill de inte arbeta för att de hatar det nya samhället (som ständigt förändras och är mer demokratiskt, och lättare att förändra än dagens) så finns alternativet att lämna det nya samhället. De kan bo i en stuga i skogen eller flytta till en kommun eller stadsdel som inte vill samarbeta med de andra kommunerna i den anarkistiska federationen/konfederationen.

Det måste ju trots allt vara ett misslyckande om alla sorters människor inte får plats i det nya samhället! Den som är svagare på något vis förskjuts eller mobbas bort! Känns på något vis som samhället kan vara idag!

Din tanke kan säkert vara fin om det optimala samhället! Men så länge människan är som den är så kommer det aldrig att lyckas!

Du grundar saker och ting som jag skrivit ytterst kortfattat, eller som jag inte alls har skrivit och på så vis kommer med egna tolkningar tagna ur luften.

Människor ska inte "mobbas" bort. Friheten att välja ett liv utanför det nya samhället ska dock finnas, och ingenting - varken polis, domstol eller kronofogde - ska kunna stoppa den som vill leva ett liv utanför.

Jag har knappt ens beskrivit "mitt" samhälle, utan endast några kortfattade idéer som jag för ögonblicket kunde dra mig till minnes. Jag tror inte att du är i en position att avgöra ifall de är utopiska eller inte. Sann anarkism, precis som sann liberalism eller varför inte kommunism, är en omöjlighet och endast en utopi - det är jag medveten om. Jag talar dock inte om någon utopi, utan om ett nytt samhälle, eller snarare ett nytt sätt att organisera ett samhälle, som är fullt möjligt.

Men säg att det i eran koloni finns en liten kille som trivs väldigt bra! Problemet är bara att han har det så bra att han inte behöver arbeta! Vad skulle ni göra med honom då?

Om han har det så väldigt bra, men ändå inte behöver arbeta, så kan han möjligen vara någon som lever på andras arbete. Eftersom kapitalister ("arbetsgivare") är en sorts härskare, så måste de motarbetas. Således kan killen du talade om inte vara en kapitalist. Vi måste då glädjas åt att han kan leva och ha det bra, även utan arbete. Han är även fri att arbeta när han känner för det, eller när han slutligen blir tvungen (då det börjar kurra i magen). Vi frihetliga socialister skulle då aldrig tvinga honom att arbeta. Vi böjer oss bara för en auktoritet, utan att skämmas, och det är verkligheten.

Då har du det ganska bra då i vår värld där du inte behöver arbeta för att få mat ;)

Jepp, jag snyltar på mina föräldrar. Det kan dock inte hålla på i all evighet. Flyttar ju hemifrån nästa år.

Känns bara lite fel att man skall suga ut det befintliga samhället för att starta ett nytt! Trots allt är det många som är nöjda med det dem har idag!

Varför inte bara köpa lite mark och bygga upp ett nytt samhälle från grunden!

Individen skrev:

Hur menar du? Skall värnpliktiga och yrkessoldater hjälpa polisen att hålla ordningen?

Det kan vara bl.a. ekonomiskt fördelaktigt att slå samman polisväsende och försvar.
Det är mer än enbart oordning som behöver korrigeras både här och annorstädes... ;)

(Stavfel överallt. Jag har en katt liggandes på tangentbordet, inte heller har jag hjärta att flytta på den...)

Därför att Staten (med stort S) är allsmäktig. Den skulle aldrig tillåta att ett nytt samhälle skapas, som vill ställa sig utanför. Den skulle kräva att det nya samhällets medborgare betalade skatt till Staten, och att den köpte Statens och marknadens produkter (som naturligtvis också ger skatteintäkter).

Att försöka hålla sig till landsbygden, till små kollektiv eller liknande, är sekteristiskt och meningslöst. Det viktiga är att få folkmassorna med sig, och med deras antal rättfärdigar de sina handlingar. Fåtalet suger ut flertalet, så är det och så kommer det att fortsätta vara om ingenting görs. Därför måste man hålla sig till städerna, kommunerna och ockupera arbetsplatser, bostäder och affärer.

Staten representerar i teorin medborgarna, och i praktiken - i dagens Sverige - även det till ganska stor del. I själva verket på ett större internationellt plan så representerar staten inte sina medborgare, utan staten är i stället endast ett verktyg i makthavarnas händer, såväl i de folkvaldas, men mer betydande; kapitalisternas och tyrannernas.
-

Redigerar...

Oukaij skrev:

Det kan vara bl.a. ekonomiskt fördelaktigt att slå samman polisväsende och försvar.

Polis och militär tillsammans. Nej tack.

Jepp, jag snyltar på mina föräldrar. Det kan dock inte hålla på i all evighet. Flyttar ju hemifrån nästa år.

Då kan jag upplysa dig om att du kommer att få en smärre chock då du upptäcker hur "lätt" det är att försöka leva ensam. Du kommer också att upptäcka att staten inte är en så dum apparat trots allt och dess existen är inte för att förstöra och suga ut människor. Det är väl ungefär den uppfattningen du har idag.

Därför att Staten (med stort S) är allsmäktig. Den skulle aldrig tillåta att ett nytt samhälle skapas, som vill ställa sig utanför.

Där har du helt fel. Jag tycker du ska göra en resa upp till de översta delarna av Norrland och se hur folk lever där.

Individen:

Tror du helt ärligt att ni får med er det svenska folket på era ideér genom att ockupera deras arbetsplatser osv? Jag tror faktiskt att den breda massan är i stort nöjda med situationen just nu. Givetvis finns det en hel del att göra åt det systemet som vi har just nu!

Men låt oss säga att vi bygger en egen kommun! Det lär ju bara dröja dagar innan en person blivit den som alla lyssnar på. Därmed kan den här personen indirekt påverka andra människor! Jag tror att den franska revultionen är ett ganska bra exempel!

Beatbox skrev:

Då kan jag upplysa dig om att du kommer att få en smärre chock då du upptäcker hur "lätt" det är att försöka leva ensam. Du kommer också att upptäcka att staten inte är en så dum apparat trots allt och dess existen är inte för att förstöra och suga ut människor. Det är väl ungefär den uppfattningen du har idag.

Det är inte alls en dum apparat. Det är dock en apparat, och det finns bättre idéer. Det är dessa som bland annat jag vill ska föras fram och låta samhället organiseras efter.

Beatbox skrev:

Där har du helt fel. Jag tycker du ska göra en resa upp till de översta delarna av Norrland och se hur folk lever där.

Haha? Något som man blir irriterad över är när folk inte förstår begreppet "Norrland". Jag bor i "Norrland", och mitt liv skiljer sig inte ett dugg från andra människors. Om du syftar på samernas liv så har de nog mer än alla andra fått sina liv, dramatiska förändrade på grund av staten. De får betala massor med skatt (precis som oss andra, som är "vana" vid det), endast ett mycket litet fåtal livnär sig fortfarande på rennäringen (det bor exempelvis fler samer i Stockholm än i resten av landet), och de har fått strukturera om rejält. De åker runt med hellikopter och bevakar sina enorma renhjordar, och är rika småföretagare. Inte några småskaliga och självständiga "naturmänniskor".

Uppdatera din uppfattning om "Norrland" omedelbart.
-

Hall skrev:

Tror du helt ärligt att ni får med er det svenska folket på era ideér genom att ockupera deras arbetsplatser osv?

Nej. Vi (folket) ska ockupera arbetsplatserna. Inte "vi" (frihetliga socialister). Om inte folket vill, så arbetar "vi" med sådant som gör att de slutligen vill det, eller rättare sagt; tillräckligt många vill det.

Hall skrev:

Jag tror faktiskt att den breda massan är i stort nöjda med situationen just nu.

Det tror jag också. I morgon är dock inte "just nu". Det kan vara så, men jag tvivlar - av en mängd ytterst reella anledningar.

Hall skrev:

Givetvis finns det en hel del att göra åt det systemet som vi har just nu!

Exakt. Till och med komma med såna genomgripande förändringar att man kan säga att det har avskaffats.

En revolution är nödvändigt och ett måste eftersom den borgerliga staten är utformad så att den inte ska kunna avskaffas. Det är en omöjlighet på parlamentarisk väg, eller ens helt och hållet möjligt med fredliga medel. Det krävs att någon bokstavligen talat raserar staten för att den skall upphöra att existera. Detta mycket korta och intensiva ögonblick då staten (och flertalet andra medföljande myndigheter och maktkoncentrationer) upphör att existera, kallas för revolution. Den eon av tid utöver det är allt annat än revolution, och ingenting löses med att man bara välter (eller åtminstone försöker välta) omkull staten, utan det är bara en liten del i det stora hela.

Hall skrev:

Men låt oss säga att vi bygger en egen kommun! Det lär ju bara dröja dagar innan en person blivit den som alla lyssnar på. Därmed kan den här personen indirekt påverka andra människor!

Så klart, men knappast över alla områden i hela samhället. Kanske över en viss arbetsplats eller liknande där mindre grupper människor bildas. Alla beslut på ett sådant plan fattas dock direktdemokratiskt. När det kommer till att fatta beslut så sker det i regel med direktdemokrati, och då har personen som fått inflytande tack vare sin karismatiska utstrålning eller liknande, ingen egentlig makt.

Alla individer är olika, och vissa lämpar sig för att vara exempelvis ledare (inom ett visst område). Människor ska dock själva få välja om de vill lyssna på denna person som blivit en sorts "ledare". En auktoritet baserad på dennas egenskaper, erfarenheter och kunskaper och inte efter att denna råkar vara en tjänsteman med befogenheter eller en kapitalist med kapital och underhuggare. En som bygger stegar bör vara rätt person att lyssna till när det handlar om att bygga en stege, men knappast när det kommer till att reparera en rymdraket.

Hall skrev:

Jag tror att den franska revultionen är ett ganska bra exempel!

Under den franska revolutionen så byttes monarkernas och patriarkernas makt (Guds makt) ut mot borgarnas - som skulle styra rättrådigt över folk tack vare upplysningen och dess revolutionerande idéer och vetenskap. Givetvis blev det ungefär samma sak som innan, med vissa förbättringar eftersom styret mer än förut grundades på verkligheten och inte på några uppdiktade abstraktioner. Tyvärr blev massor med människor bland annat halshuggna. Borgarna som klass säkrade dock sin makt, och deras makt är klart märkbar än i dag då deras uppfinningar, den borgerliga staten och (den kapitalistiska) marknaden, är det som styr över oss alla.

Liberalisternas syn på saker och ting är inte heller alltför sund. Bland annat anser många av dem att staten bör fortsatt existera eftersom den ger dess medborgare trygghet i utbyte mot frihet, så rättfärdigas ett förtryck. Att människan själv utan någon fötryckare skulle kunna skapa såväl trygghet som frihet bortses det ifrån.

En till sak som kan tilläggas är att Voltaire påstod att "om Gud inte finns måste vi uppfinna honom". Detta därför att religionen var ett sätt att kontrollera människor, att hålla dem i en sorts mental fattigdom och utan möjlighet att tänka fritt eller med hjälp av sin hjärna lägga grunden till storslagna tankar. Sak samma om det innebar förtryck och ineffektivitet, makten av en viss klass säkrades över dem som ansågs inte kunna styra över sig själva. Detta sker naturligt om samhället organiseras på ett visst sätt, i stort sett oavsett om ledarna kallar sig, eller blir kallade, demokrater (Suharto), liberalister (Pinochet), socialister (Castro), kommunister (Stalin)..!

Kyrkan är i Sverige i dag så gott som bortglömd. Ungefär samma sak kan hända med staten, den finns i dag men behöver inte finnas i morgon, och den bör, enligt min mening, inte heller finnas i morgon.
-

Oj, denna diskussionen har tydligen spårat ur...men jag fortsätter gärna svara på frågor och komma med egna om det går för sig. :)