Snabblista - varför övervakning (och FRA-lagen) är riktigt dåligt:
1. Information i orätta händer
Digital information har en inneboende tendens att sprida sig. Personalen som sköter systemen kan vara nyfiken eller girig, hackare kan bryta sig in i systemen och buggar kan göra att databasernas skydd inte fungerar. Allt detta händer hela tiden.
Därför finns en reell risk att insamlad information kommer i orätta händer - information som kan avslöja känsliga saker som exempelvis en människas umgängeskrets, intressen, politiska åsikter, hälsa, vanor, kärleksrelationer, resor, inköp etc. Detta kan förorsaka individen stor skada, såsom förstört rykte, förlorat arbete, förstört äktenskap. Informationen kan också användas för utpressningsförsök.
2. Oskyldigt misstänkt
Elektroniska fotspår kan lätt ge en missvisande bild, vilket kan göra att oskyldiga människor blir felaktigt misstänkta för brott, fusk eller andra oegentligheter. I USA satt en man vars hus brann anhållen i fem månader misstänkt för mordbrand, eftersom polisen begärde utdrag ur hans inköpsdata från stormarknaden och upptäckte att han köpt braständare av precis den sort som hade initierat branden. Mannen släpptes när en annan person anmälde sig till polisen och erkände dådet.
3. Urholkad rättssäkerhet
Det finns en tendens att låta elektroniska fotspår ligga till grund för svarta listor, som är informella och ligger utanför rättsväsendets etablerade rutiner. Därmed saknas det möjlighet för individen att försvara sig eller överklaga – det föreligger ju ingen formell anklagelse. Därför kan människor hamna i en juridisk gråzon som det är omöjligt att ta sig ur – de är inte skyldiga men inte heller helt oskyldiga. De kan bli morgondagens nya underklass - de "stämplade stackarna".
I USA har det redan börjat figurera rapporter i pressen om människor som har ett namn som liknar en känd terrorists namn. Dessa helt vanliga människor utsätts under flera timmar för vad de själva upplever som trakasserier varje gång de ska flyga, med ingående förhör, kränkande kroppsgenomgångar, beslagtaget pass och liknande. Deras försök att komma bort från listan röner ingen framgång. De kan helt enkelt inte bli rentvådda, eftersom det inte finns någon formell anklagelse att bli rentvådd från!
I Sverige var Säpos mångåriga åsitksregistrering av som mest 100.000 svenskar en form av informell svartlistning.
4. Ändamålsglidning
Erfarenheten visar att när information väl samlats in, eller när ett tekniskt kontrollsystem väl har byggts upp, är sannolikheten mycket stor att informationen (respektive systemet) snart börjar användas även för andra syften än det ursprungligen tänkta. Detta brukar kallas ändamålsglidning.
- I England började exempelvis biltullarna runt London snabbt att användas som övervakningsverktyg av polisen (bilnummer läses av automatiskt och matchas mot en databas).
5. Meddelarskyddet för journalisters källor hotas
För att missförhållanden i samhället ska kunna avslöjas är det oerhört viktigt att vem som helst vågar tipsa journalister utan risk att kontakten avslöjas. Därför är det så kallade meddelarskyddet inskrivet i svensk lag. Lagring av elektroniska fotspår från elektronisk kommunikation riskerar att urholka meddelarskyddet, vilket ytterst medför en fara för demkratin. Det har exempelvis avslöjats att i USA kan vem som helst köpa information om vilka nummer som har ringts från en valfri telefon (mer om det här). Du finner Svenska Journalistförbundets checklista för digitalt källskydd här.
6. Anpasslighet urholkar demokratin
Om människor vänjer sig vid att deras elektroniska fotspår i vardagen samlas in, lagras och används för kontroller kan vi förvänta oss ett anpassat beteende. För att undvika eventuella problem längre fram kanske människor drar sig för att köpa vissa böcker, besöka vissa webbplatser, maila vissa personer, resa till vissa länder och så vidare. Detta inskränker friheten, krymper referensramarna och förhindrar informationsinsamling, och utgör därför ytterst ett hot mot demokratin. Dessutom minskar det väsentligt människors livskvalitet.
7. Känsla av obehag
Den subjektiva känslan av att det är obehagligt att vara iakttagen ska inte förringas. Att få vara utan insyn i sin privata sfär är en mänsklig rättighet, som individen inte ska behöva motivera. Betänk Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (artikel 8, punkt 1), där det stadgas: ”Alla har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens”.
8. Hur kan informationen användas i framtiden?
Digital information som en gång sparats har en tendens att häfta fast och aldrig bli raderad. Hur kan elektroniska fotspår och annan detaljerad information om människors liv komma att användas i framtiden? Det är inte självklart att Sverige alltid kommer att vara demokratiskt. Om dataregister hade funnits på 1940-talet hade Adolf Hitler och nazisterna mycket lättare kunnat hitta sina motståndare, både i Tyskland och i de ockuperade länderna.
9. Maktbalansen mellan stat och individ förskjuts
Information är makt. Information om människors position, resor, vänner, inköp och annat som elektroniska fotspår kan ge förskjuter makt från människorna till den part som har tillgång till informationen. Därför förskjuter digital övervakning den känsliga maktbalansen mellan stat och individer till statens fördel. Det innebär i praktiken att politikerna stärker sin egen makt på väljarnas bekostnad.
Mer info finns hos stoppa-storebror.se
