Web-Tor skrev:
Kan man lita på dessa siffror från AMS?
http://www.ams.se/admin/Documents/ams/arbdata/arb2005h.pdf
Enligt dom så ökade ju arbetslösheten oerhört under början av 90-talet.
Jag tror att det är dags för ett förtydligande av följande:
Dawn skrev:
Redan när ersättningen sänktes från 90 % till 80 % så såg vi tydligt att fler återgick till arbete.
Arbetslösheten steg kraftigt under 90-talet på grund av en allt sämre ekonomi, det är sant. Det redovisar AMS på ett rätt bra sätt (bortsett från att AMS fifflar med statistik och att den nuvarande arbetslösheten är på tok mycket högre än 5,4%). Det skall även kommas ihåg att det hade skett med en socialdemokratisk regering också (det påpekar jag för att vi kanske skall slippa diskussionen om en eventuell ansvarslös politik från de borgerliga partierna).
Jag börjar med att gå tillbaka i diskussionen för att få en upprättning av det hela, vi har kommit på lite fel väg vad gäller ersättningsnivåerna och att fler återgick till arbetet. Det ska egentligen inte ens handla om bara arbetslösheten, utan mest om sjuktalen och sjukersättningen. Det upptäcker jag först nu, ber lite om ursäkt för det och de småfel som uppstått på grund av det.
Dawn skrev:
J. Rönnberg skrev:
Då så har borgarna kommit med något konkret tillsammans, det tog lite tid men det blev inga större överraskningar. Skattesänkningar som skall finansieras med högre avgifter till a-kassan, högre trafikförsäkringar och sänka ersättningsnivåer. Sen att det fattas några miljarder för att skattesänkningarna skall vara fullt finansierade är ingen överraskning.
Frågan ör fortfarande hur människor blir friskare av att få mindre i ersättning när man är sjuk? Troligtvis kommer det få den effekten att man går till jobbet fast man är sjuk och smittar fler personer som i sin tur blir borta längre då man drar sig för att stanna hemma.
De första 200 dagarna kommer ersättningen att vara 80 %, därefter sänks den till 70 %. Detta sätter press på människor. Redan när ersättningen sänktes från 90 % till 80 % så såg vi tydligt att fler återgick till arbete.
Det jag tycker är lite synd är att man samtidigt inte beslutar om en andra karrensdag, som skall infalla efter den åttonde sjukdagen. Det kan låta lite elakt, men det gör att folk tänker en extra gång innan de sjukskriver sig.
När arbetslöshetsersättningen sänktes från 90 % till 80 % återgick fler i arbete, det har jag tidigare sagt.
Så där ska det se ut. Nu till ämnet.
Sjukersättningarna sänktes från 90% till 80% under 90-talet, antagligen av de borgerliga partierna (det är jag faktiskt osäker på, skamligt). Detta gjorde att fler återgick till arbete och därigenom sjönk antalet sjukskrivningar, och arbetslösheten kan väl då också sägas att den minskade något, trots att den samtidigt steg, vilket har sin förklaring i en kraftigt försämrad ekonomi.
För att då leda tillbaka till J. Rönnberg, som undrar hur man blir friskare av sänkta ersättningar. Effekten KAN bli att människor går tillbaka till arbetsplatsen, trots att de är sjuka och skulle behöva vara hemma. Det vore en nackdel med sänkta ersättningar, men det sker även idag med 80%. Däremot VET vi att friska människor, som fuskar, går tillbaka till arbetet när det blir mindre lönsamt att vara hemma.
Jag hoppas att detta reder ut en del. Hur vi kom till att rikta debatten helt på arbetslöshetsersättningen har jag inte riktigt koll på. Jag kommer att försöka ta reda på hur många som återgick till arbetet när sjukersättningen sänktes till 80%, men jag lovar inga resultat på den fronten.
Vad mer gäller arbetslöshetsersättningen så hänvisar jag till ITPS (Institutet för tillväxtpolitiska studier) och deras rapport om bland annat sänkta ersättningar och var det kan leda - http://www.itps.se/pdf/R2004_016.pdf .
