131 svar · 2 999 visningar · startad av Rikard · sida 4 av 7
Källa: <http://www.sou.gov.se/socialforsakring/> Jag har nu i dagarna mottagit den ena i mina öron märkliga nyheten efter den andra. Varpå jag tog tillfället i akt att kontrollera vad de statliga utredningarna har kommit fram till och resultatet är skrämmande. Sverige är sjukare än någonsin. De som blir drabbade av detta är individen som inte får chans att komma tillbaka till samhället, arbetet,
Läs frågan i sin helhet →Rikard skrev:
obelix skrev:
Ett problem är att jag inte är politiskt aktiv för fem öre, samt att jag inte har någon politisk tillhörighet, jag har inte funnit nåt parti som lockar.
Men bilda ett eget parti då?
Då ska jag nog helst vara intresserad av lite fler frågor, och vara insatt i flera frågor.
Jag blev "analyserad" av en bekant som skulle försöka gissa min politiska färg.
Han gav upp efter ett halvår och kallade mig för Påfågeln, :e
obelix skrev:
Åsikter har vi alla.
Desto bättre om de kommer till nytta. Det behövs åsikter och vilja att påverka för att förbättra saker. Synd att du inte engagerar dig :)
Rikard skrev:
Jag själv blev förbannad för ett par månader sedan och är nu engagerad i politiken i Norrköping.
Hur gick du tillväga, och vad gör du?
Om man får fråga. :)
Jag gjorde ett besök i samband med att kommunfullmäktige samlades och insåg att min bild av kommunalpolitiker var ett rent luftslott. I och med att jag sen tidigare har en rätt blå syn i många frågor, inte alla men många, så var valet rätt enkelt. Det här var i november -04. Jag såg till att jag var med vid ett par sammankomster och gav helt enkelt fan i att vara tyst och snäll. Vips satt jag i styrelsen för en av de lokala föreningarnan, ingår i kampanjgruppen inför valet 2006, medverkade i näringslivsgruppens arbete (som lägger upp partiets lokala program inför valet), nominerades till förbundsstämman samt är en av de aktiva i nätverket "moderata 30-40-gruppen". Jag har i dag haft några sporadiska kontakter med förbundsordförande i Östergötland, talat med två av de tre rikdsdagsmännen från vårt län samt varit i kontakt med ett par personern i partitoppen i Stockholm.
Jag vill hävda att mina avtryck inom politiken i Östergötland kommer att bli synliga inom ett halvår. Förslagen kanske inte kommer att gå igenom, men de kommer att synas i politiken och i media.
Jag har inte bestämt mig än, men det är möjligt att jag kommer att kandidera till kommunfullmäktige. Sannolikheten är rätt stor att jag får plats på listan. Hur långt upp har jag dock svårt att avgöra i nuläget. Men, det är betydligt enklare att engagera sig än vad jag ens i mina drömmar kunde tro.
Varför slutar alltid den här typen av diskussioner om pengar och skatter? Det är faktiskt människor som blir sjukskrivna! Man mår inte dåligt för att det är kul att slösa på andras skattepengar. Som jag nämnt innan så har vi haft generösare sjukersättningar innan i Sverige utan att det ledde till mass-sjukskrivningar. I stället för att diskutera om man har rätt till rehabilitering som sjuk borde det väl vara en idé att se till varför man blir sjuk och försöka förhindra det. Blir färre människor sjuka så har vi råd till bättre rehabilitering till de som blir sjuka.
Det finns säkert många orsaker till att människor blir sjukare idag. Men en sak som hänt i Sverige är att arbetsklimatet har ändrats på många arbetsplatser. Jag kan nämna ett par stycken och det är säkert fler här med andra erfarenheter som kan fylla på.
Tidigare i mitt liv så arbetade jag som hotellstäderska. När jag började så skulle man städa 13-15 rum om dagen. Efter tolv rum så fick man bonus för alla extra rum man städade. Sedan slopades bonusen. Ett tu tre så skulle man städa 23-30 rum om dagen. Borttagandet av bonusen motiverades med en löneförhöjning som i slutänden ledde till att man fick samma lön trots ökad arbetsbörda. För er är 30 rum om dagen bara en siffra. Men jag lovar, man hade inte ens tid att andas. Och vad hände om man sjukskrev sig? Då ringde de inte in någon annan städerska. Så de flesta drog in i det längsta på att sjukskriva sig för man ville inte lägga den extra bördan på sina kolleger. De flesta jag jobbade med hade problem med både förslitningsskador och magkatarr på grund av stressen.
Jag har vänner som jobbar innom hemtjänsten. Där har man dragit ned så mycket på personalen att ens sysslor är uträknade enligt sekunden. Du har inte utrymme till något utöver exakt vad du ska göra. Kommer du till en gammal dam som råkat ut för något och sitter och gråter så har du inte ens tid att trösta.
Vänner som arbetar innom åldringsvården får inte tid till att ta upp alla varje dag om det händer något utöver det vanliga. Och eftersom det är människor de arbetar med så är det inte förutsägbart vad som kommer inträffa. Då måste de fatta beslutet vem som ska få ligga kvar hela dagen. De har inte tid att följa regler om tunga lyft. Lyft som bara får göras av två personer får de göra ensamma. De får trolla med knäna nästan varje dag för att få tid till det viktigaste.
Nu är det så att många har faktiskt en yrkesstolthet och tar åt sig personligen när de inte får utrymme att göra ett bra jobb. Man brukar skilja mellan positiv och negativ stress. Stress i sig är inte farligt. Men på de arbetsplatser jag nämnde här har den negativa stressen fått fotfäste.
Men idag blir allt översatt till statistik och pengar. Sen skyller vi på politikerna. Glöm inte bort att det är människor som finns bakom siffrorna. Om alla var mer medvetna om det istället för om vinster och aktieägare så skulle det antagligen inte ens behövas så mycket politisk inblandning. Låter man medmänsklighet och sunt förnuft vara med vid förändringar så vill man inte sätta andra personer i den situationen bara för att jag ska få lite mer pengar eller kunna köpa saker lite billigare. Bara för att de som får betala priset är osynliga för mig så är mitt samvete fritt. Och sen kan jag ju alltid skylla på skattepolitik eller något annat om frågan kommer upp.
Varför slutar alltid den här typen av diskussioner om pengar och skatter? Det är faktiskt människor som blir sjukskrivna!
För att det alltid är pengarna som bestämmer islutändan. Finns det inga pengar så spelar det ingen roll hur medmänsklig du är, du kan ändå inte göra det du vill.
Det roliga är att du tar upp fall inom hemtjänst och åldringsvården där man har rationaliserat för att bli kostnadeffektiva. Vilka är det som betalar dessa kostnader, jo staten. Och vilka är det som betalar för sjukskrivningarna, jo staten. Så krast så skulle man kunna säga att sjukskrivningarn tar pengar från vården. Alltså om mindre var sjukskrivna så fanns mer pengar att satsa på vården, vilket i sig skulle ge mindre sjukskrivningar i form av förslitningsskador, vilket kommer att medföra en positiv spiral. Tyvärr kan man inte se de postiva effekterna av att öka antalet människor inom vården eftersom våra politiker (som vi skyller på) har bestämt sig för att vården skall ha en budget att hålla. Så även om det i slutändan skulle ge mer pengar i statskassan att anställa fler inom vården så kan man inte göra det eftersom då spricker budget.
Sen skyller vi på politikerna.
Helt klart mycket är faktiskt deras fel/förtjänst då de är de som beslutar om mycket som rör människor.
Låter man medmänsklighet och sunt förnuft vara med vid förändringar så vill man inte sätta andra personer i den situationen bara för att jag ska få lite mer pengar eller kunna köpa saker lite billigare.
Trevilg filosofi, men helt omöjlig att genomföra för många som vänder och vrider på kronorna i sluet av månaden.
- M
Det roliga är att du tar upp fall inom hemtjänst och åldringsvården där man har rationaliserat för att bli kostnadeffektiva. Vilka är det som betalar dessa kostnader, jo staten.
Nu var jag inte så tydlig men två av mina exemplel kom från privata sektorn. Ålderdomshemmet är privatiserat. Företaget går med rejäl vinst. Senaste neddragningen motiverades med att vinsten måste maximeras för att företaget skulle vara konkurrenskraftigt. Dvs. det viktigaste var vilken utdelning aktieägarna får.
Jag vill inte gärna att det ska bli en diskussion om huruvida vi ska ha privata eller statliga företag, mångas favoritämne. Enligt mig spelar det mindre roll vilket så länge människor över lag har ett synsätt som leder till att pengar blir viktigare än var de kommer ifrån.
Även när man måste vända på kronorna så har man utrymme att se vart de vänder...
Varför inte skrota försvaret som ändå inte fyller en egentlig funktion för att spara in pengar?
missModesty skrev:
Nu var jag inte så tydlig men två av mina exemplel kom från privata sektorn. Ålderdomshemmet är privatiserat. Företaget går med rejäl vinst. Senaste neddragningen motiverades med att vinsten måste maximeras för att företaget skulle vara konkurrenskraftigt. Dvs. det viktigaste var vilken utdelning aktieägarna får.
Antalet som är villiga att jobba ideellt är nästintill icke-existerande. Orsaken till att det handlar om pengar är för att det är vad som sätter begränsningen för vad som kan göras, så länge folk inte vill jobba ideellt.
Startar jag ett företag idag gör jag det för att tjäna pengar, mitt huvudsyfte är inte att se till så folk får pengar så de kan överleva (betala löner). Löner är en kostnad och i sällsynta fall en investering. Oavsett vilket är det pengar som försvinner ut ur företaget.
Vi lever i en marknadsekonomi (även om nuvarande regeringen ibland verkar vilja ändra detta) och det innebär att pris sätts baserat på utbud och efterfrågan. Finns det folk som jobbar för minimilön, så blir det marknadspriset (på arbetsmarknaden). Har man inget som helst att förhandla om så är det ett svårt läge. Det är väl här fackförbunden ska fylla sitt syfte.
Nu var jag inte så tydlig men två av mina exemplel kom från privata sektorn. Ålderdomshemmet är privatiserat. Företaget går med rejäl vinst. Senaste neddragningen motiverades med att vinsten måste maximeras för att företaget skulle vara konkurrenskraftigt.
Det är ändå staten som betalar in den största summan pengar varje månad för vården av de äldre, och jag kan garantera dig att staten gör allt för att den kostnaden skall bli mindre, där av trycket att företagen måste vara kostnadseffektiva.
Dvs. det viktigaste var vilken utdelning aktieägarna får.
Tja, många Aktiebolag är helt beroende av sina aktieägare och de pengar de stoppar in i företaget. Om man aldrig ger tillbaka något i form av utdelningar eller i höjda aktiekurser så lär man inte få några som är villiga att satsa sina pengar i företaget.
- M
Varför inte skrota försvaret som ändå inte fyller en egentlig funktion för att spara in pengar?
Du vet inte mycket om försvarsmakten va? Försvaret fyller en enorm funktion även i fredstid även om det inte sker med hjälm på huvudet och AK5:an i handen.
Däremot så kan man omorganisera försvaret så man får mer tillbaka av kostnade för den, men det har jag redan förslagit i en annan tråd så det beöhver vi inte diskuterar här.
- M
obelix skrev:
Dom tror att det blir bättre genom att straffa sjuka, för att dom just blivit sjuka.
Nope, de tror helt korrekt att lägre sjukersättning skulle motivera fler sjuka att försöka komma tillbaka till jobbet, och få fler fuskare att börja fundera på att ta ett arbete.
Gladh skrev:
Du vet inte mycket om försvarsmakten va? Försvaret fyller en enorm funktion även i fredstid även om det inte sker med hjälm på huvudet och AK5:an i handen.
Vad fyller de för enorm funktion i fredstid?
Rikard skrev:
Jag själv blev förbannad för ett par månader sedan och är nu engagerad i politiken i Norrköping.
Får man fråga på vilket sätt du engagerar dig? Jag är själv ganska förbannad på hur saker och ting fungerar i Sverige idag så det vore ganska intressant att få veta vilka vägar som finns att tillgå om man vill försöka påverka.
RED: Ursäkta, jag ser nu att frågan redan är ställd och besvarad. :r
obelix skrev:
Varför inte skrota försvaret som ändå inte fyller en egentlig funktion för att spara in pengar?
Eller varför inte rensa upp ordentligt i sjukskrivningsträsket? Vi kan ju börja med alla nymodiga bogusdiagnoser som "utbrändhet" och "psykisk utmattning" etc. etc.
"Oh noes!!!! Min kille dumpade mig och jag blev jätteledsen så nu måste jag gå hemma i ett par år".
Fan vad trött jag blir.
Skarre skrev:
obelix skrev:
Dom tror att det blir bättre genom att straffa sjuka, för att dom just blivit sjuka.
Nope, de tror helt korrekt att lägre sjukersättning skulle motivera fler sjuka att försöka komma tillbaka till jobbet, och få fler fuskare att börja fundera på att ta ett arbete.
Så att folk skulle undvika att sjukskriva sig fast dom borde, och att dom går tillbaka till jobbet för tidigt är förstås även det bara bra?
Skarre skrev:
obelix skrev:
Varför inte skrota försvaret som ändå inte fyller en egentlig funktion för att spara in pengar?
Eller varför inte rensa upp ordentligt i sjukskrivningsträsket? Vi kan ju börja med alla nymodiga bogusdiagnoser som "utbrändhet" och "psykisk utmattning" etc. etc.
"Oh noes!!!! Min kille dumpade mig och jag blev jätteledsen så nu måste jag gå hemma i ett par år".
Fan vad trött jag blir.
Får jag fråga hur du vet att det är påhitt?
Visst bli trött du bara...
Vad du inte verkar förstå är att det kan vara en utlösande faktor att någon har blivit dumpad, och att det kan finnas bra mycket mer och djupare saker bakom.
Jag kan vara så bussig att upplysa dig om att alla har en brytpunkt, det finns inga undantag.
Man klarar bara av en viss del, sedan funkar det inte längre.
Att göra sig lustig över folk som mår dåligt visar bara mer om dig än att du vet vad du talar om.
Fia skrev:
Gladh skrev:
Du vet inte mycket om försvarsmakten va? Försvaret fyller en enorm funktion även i fredstid även om det inte sker med hjälm på huvudet och AK5:an i handen.
Vad fyller de för enorm funktion i fredstid?
Försvarar vår demokrati, utbildar fredsbevarande styrkor som deltar i FNs insatser, stöttar svenska medborgare efter orkaner och svåra snöstormar bl.a.
Vem hade den 10 september 2001 kunnat gissa att USA skulle utsättas för ett terrorangrepp av sällan skådat slag?
Visst kan vi lägga ner försvaret, men då ska vi också vara på det klara över konsekvenserna.
Vi måste ju ha i alla fall en tillstymmelse till terrorbalans. Annars kan det ju i princip bara "invaderas" liksom. Fast inte så ordagrannt menat såklart. EU lär väl vara lite storebror i det fallet å andra sidan. Men det är aldrig fel att klara sig själv.
Rikard skrev:
Vem hade den 10 september 2001 kunnat gissa att USA skulle utsättas för ett terrorangrepp av sällan skådat slag?
Vem kunde för 60 år sedan förutspå att USA skulle utsätta hundratusentals civila oskyldiga människor världen över för mord, våld och lemlästning, men vafan vem räknar egentligen?
