Jag har nu i dagarna mottagit den ena i mina öron märkliga nyheten efter den andra. Varpå jag tog tillfället i akt att kontrollera vad de statliga utredningarna har kommit fram till och resultatet är skrämmande. Sverige är sjukare än någonsin. De som blir drabbade av detta är individen som inte får chans att komma tillbaka till samhället, arbetet, det social umgänget.
Vi förtidspensionerar i dagsläget 1000 personer i veckan i Sverige. Den snittkostnad som dessa intecknar (från dess att de blir förtidspensionerade till dess de går i pension då de överförs till ett annat statligt konto) är lika stor som kostnaden som åtgår för att driva Karolinska Sjukhuset i Stockholm. Enligt Socialförsäkringsutredningen och Bo Köneman (fp) gör detta gällande att vi i nuläget har intecknat 750 miljarder, enbart i förtidspensioneringskostnader. Det är lite drygt halva Sveriges budgetunderkott.
Vi har idag c:a 180.000 medmänniskor som har varit sjukskrivna mer än 180 dagar. Av dessa har 130.000 varit sjukskrivna mer än ett år! Går vi tillbaka till 1994 så var motsvarande siffror 77.000 respektive 47.000. Vad har hänt?
Regeringen talar om att man ska nå målet med max 4 % öppen arbetslöshet. Det är jag övertygad om att man gör om man bl.a. föreslår att personer som är sjukskrivna mer än ett år ska förtidspensioneras. I praktiken innebär att dessa individer kommer att få en ersättning strax under 65 % - i resten av sitt liv.
Moderaterna kritiseras i dagarna för att vilja sänka sjukersättningen till 65 % efter 6 månader. Vad som dock är viktigt att beakta är att detta inte är någon enskild punkt. Naturligtvis finns även planen på att återinföra vårdgarantin igen. 3 månader efter fastställd diagnos har man rätt att få vård. Kortare vårdköer ger fler möjlighet att bli friska samt möjlighet att återgå till arbetslivet och gemenskapen där.
Att socialdemokraterna har en motsvarande 65%-sjukersättning på agendan men att det ska efter 12 månader och i samband med att man förtidspensionerar individen talas det tyst om. Det finns idag exempel på personer som förtidspensioneras vid 30-års ålder. Dessa individer stängs ute från arbetslivet för all framtid.
De som drabbas hårdast i denna cirkus är våra medmänniskor. De som inte får rätt rehabiliteringsmöjligheter, de som inte ges möjlighet att komma tillbaka till arbetslivet, inte ens med begränsad arbetsförmåga (halvtid/deltid). Vi kan diskutera procentsatser fram och tillbaka, det viktigaste är ändå att vi ger varje individ en möjlighet att få ett värdefullt liv. Jag har svårt att se att man gör det om man använder förtidspensionering som ett verktyg för att fiffla med den öppna arbetslöshetens siffror.
Får man sjukpension så får man prova på att jobba utan att förlora sin sjukpension.
Den stora nackdelen som jag har erfarit själv är F-kasans ovilja att atsa pengar på rehabilitering.
Har själv nu varit helt sjukskriven i över 3 år, och deras insatts har varit, testa detta i ett år eller två så får vi se vad som hänt...
Dvs gör inget så får vi se om det inte går över av sig själv.
Nu senast, för ett halv år sedan så fick jag ett samtal där jag fick veta "att nu ska det hända saker..."
vad hände?
Jo, jag ska försöka att gå ner i vikt själv, det kanske kan lösa mina ryggproblem...
Sedan det här med att man får 65% när man går över till sjukersättning från sjukpeng är en sanning med modifikation.
Det stämmer bara om man saknar ett fast jobb, har man ett fast jobb bakom sig så får man, förrutom sjukersättning, pengar från AMF så man totalt kommer upp till 80-90 % av lönen.
Tycker det är lite konstigt stora antal som blir sjukpensionerade eller som bara är temporärt sjuka, ursäkta mig om jag tror det är nått som inte är helt kosher här.
Detta har pågått under lång tid och jag har haft diskussionen många gånger. Det är ju inte så jättesvårt att räkna ut att en del hellre går hemma med 80% av sin lön och ha tid över för annat än att jobba.
Standard-disclaimer:
Märk väl, denna kommentar är inte riktad mot personer som verkligen är svårt sjuka och icke arbetsföra.
Tillsammans med enorma förtidspensioner ser jag två andra skrämmande saker i nya budgetpropositionen.
1. "Sverige ska konkurera med billig arbetskraft". Detta kan översättas till att lönenivåerna ska sänkas. Jag ser inte hur detta ska kunna fungera i det svenska samhället, framförallt inte när socialdemokraterna samtidigt vill höja skatterna.
2. Företag ska få skattelättnader för att de anställer långtidsarbetslösa. Ursäkta, men detta är ju bara ett sätt att omsätta individer. Summan av arbetslösa är konstant, men däremot snyggas siffrorna till lite med tanke på att procenten långtidsarbetslösa kanske blir lägre. Lägg sedan till att företag kanske helt enkelt anställer en långtidsarbetslös istället för en person som egentligen är bättre kvalificerad, eller för den delen nyutexaminerad (som redan nu har 20% arbetslöshet).
Ärligt talat, jag fattar noll av socialdemokraternas logik. Kan någon insatt förklara.
Det är ju inte så jättesvårt att räkna ut att en del hellre går hemma med 80% av sin lön och ha tid över för annat än att jobba.
Jag har märkt att det är en vanlig inställning att människor väljer bidrag istället för jobb om de bara inte förlorar på det ekonomiskt. Snälla, gå ut i den verkliga världen. Prata med människor i din omgivning som antingen är sjukskrivna eller arbetslösa. Jag lovar att flertalet skulle mer än gärna arbeta.
Jag har märkt att det är en vanlig inställning att människor väljer bidrag istället för jobb om de bara inte förlorar på det ekonomiskt. Snälla, gå ut i den verkliga världen. Prata med människor i din omgivning som antingen är sjukskrivna eller arbetslösa. Jag lovar att flertalet skulle mer än gärna arbeta.
Därav min disclaimer och mitt medvetna val av "en del". Jag trodde det skulle räcka, men icke :(
Så bra! Eftersom de bara är en del så påverkar de nog inte statistiken nämnbart oavsett vad man får för ersättning. Framför allt så kan man nog inte reglera antalet sjukskrivningar genom att ändra ersättningsnivån.
Nej, men det som är fel är att det faktiskt går att göra. Procentuellt sett är siffran liten men den totala arbetslösheten ligger väl runt ~15% och då blir det ganska stora siffror.
Borde vi inte hitta lösningar till problemet att många går sjukskrivna och kan bli förtidspensionärer istället för att oroa oss över att det finns en del som kan tänka sig att inte jobba om de inte förlorar så mycket på det?
Jag läste den här artikeln för ett tag sen som tipsar om ett roligt sätt att få männsikor friska snabbare:
Klart att det är det vi ska göra, hitta lösningar på hur vi kan få folk att friskna till alltså. Det är också vad jag skrev i originalinlägget.
Tittar man på denna undersökning kan man konstatera att antalet personer i arbete varje dag är så lågt som 65 %!
Visst kan man skylla på att det finns latmaskar och fuskare, men inte ens med vildaste fantasin i världen tror jag att det antalet ens kommer i närheten av 35% vilket det är tal om. Så, ja! Det finns uppenbarligen allvarliga problem så fort man lämnar arbetsmarknaden, genom sjukdom eller arbetslöshet. Här måste det till krafttag.
Inför den nationella vårdgarantin igen. Vi, med befintligt skattetryck, måste kunna kräva att få rätt vård snabbt.
Låt företagsläkare återigen få rättighet att sjukskriva och friskskriva arbetstagare. En företagsläkare har i många fall större möjlighet att bedöma om arbetstagaren kan jobba om än med lättare arbetsuppgifter. En av de viktigaste faktorerna är att vi inte utestänger en sjukskriven från gemenskapen på arbetsplatsen.
Jag har märkt att det är en vanlig inställning att människor väljer bidrag istället för jobb om de bara inte förlorar på det ekonomiskt.
Jag skulle utan några som helst problem stanna hemma och gå på bidrag om jag fick 80-90% av min lön.
Anledningen till att många inte vill gå hemma beror oftast på 2 saker.
1. Man har ett ansvarskännande som säger att man inte skall ligga samhället tilllast och att man vill kunna stolt säga att man kan klara sig själv. Detta kommer att luckras upp mer och mer när man inser att det faktiskt inte lönar sig att jobba.
2. Oftas tycker man det är tråkigt att gå hemma eftersom man då är själv och inte kan träffa andra människor/ kompisar och umgås med dessa. Om nu alla mina kompisar och arbetskamrater också skulle bli sjukskrivna så kan jag ju träffa dem vilken tid på dygnet som helst, alltså så försvinner en av anledningarna till att man inte vill gå hemma.
Jag tror att den del som går hemma och bara mjölkar systemet är ganska liten i förhållande till 35%, men däremot tror att den absolut är så pass stor så den är en belastning. Jag tror inte att den är så låg så den är försumbar.
Jag tror givetvis inte att detta är ett av de allvarligare problemen man ska koncentrera sig på. Lösningen finns någon helt annanstans, men bara att det är möjligt visar på hur fel dagens system är.
Jag har alltid hävdat att det svenska systemet är helt fel i grunden. Vi kan inte fortsätta täppa till läckor med höjda skatter och felriktade bidrag. Bara en sån sak att staten "bekämpar" arbetslösheten genom att förtidpensionera allt fler människor, till och med arbetsföra människor som skulle kunna göra samhällsnytta, tycker jag är fruktansvärt oansvarigt.
Sedan kan man försöka matcha detta mot generellt sett sänkta löner, vilket även medför lägre skatteintäkter. Hur får man ihop detta ekonomiskt?
Tja vi kan nu se ett stort problem när man bara nämner detta, folk kommer ut igenom springorna och talar om hur dom verkligen är sjuka och hur det finns folk som är sjuka på riktigt.
Jaha, så vadå då?
Siffrorna är så absurda att det klart och tydligt visar att nått är fel. Vi har flera gånger hemma undrat vafan som är fel med svenskarna, det är ju löjligt vad många som är sjuka och utnyttjar systemet.
Sedan kan man försöka matcha detta mot generellt sett sänkta löner, vilket även medför lägre skatteintäkter.
Sänkt lön behöver inte medföra lägre skatteintäkter, lika lite som sänkt skatt behöver medföra lägre skatteintäkter, lika lite som höjd skatt behöver medföra högre skatteintäkter! Den ekvationen är inte så enkel.
Det enda som iprincip är säkert är att ju fler som arbetar destu bättre blir statenfinanser, även om det skulle kunna innebära att skatteintäkterna på arbete minskar (om man nu väljer den vägen att få fler i arbete). Det kommer dock ge bieffekter på andra sidan, när bidrag minskar samt att köpkraften ökar vilket ger intäkter via momsen.
Det enda som iprincip är säkert är att ju fler som arbetar destu bättre blir statenfinanser, även om det skulle kunna innebära att skatteintäkterna på arbete minskar (om man nu väljer den vägen att få fler i arbete).
Jag vill lägga in ett förtydligande om att staten får in mer pengar om folk sätts i arbete inom den privata sektorn.
Sänkt lön behöver inte medföra lägre skatteintäkter, lika lite som sänkt skatt behöver medföra lägre skatteintäkter, lika lite som höjd skatt behöver medföra högre skatteintäkter! Den ekvationen är inte så enkel.
Givetvis, men detta ställdes i förhållande till övrig information i tråden. Statens finanser bestäms inte enbart via skatter plus att det var självklart att det var inkomstskatten som kommentaren gällde.
Har du fler och fler arbetslösa, fler och fler bidragstagare, fler och fler inom AMS-åtgärder och dessutom kombinerar detta med att Sverige ska konkurera med låga löner. Då kanske du ser vart jag vill komma.
Det enda som iprincip är säkert är att ju fler som arbetar destu bättre blir statenfinanser, även om det skulle kunna innebära att skatteintäkterna på arbete minskar (om man nu väljer den vägen att få fler i arbete).
Jag vill lägga in ett förtydligande om att staten får in mer pengar om folk sätts i arbete inom den privata sektorn.
Jag vill också lägga in ett förtydligande! Det har ingen betydelse var folket sätts i arbete.
Ekvationen är enkel!
Om en förtids- eller sjukpensionerad anställs inom stat eller kommun så är det en tjänst som någon ändå måste vara anställd för att utföra, alltså omvandlas bidraget över till produktivt arbete som ändå skulle betalas. Solklart?
Nettot för staten är en utgift mindre!
För att inte denna solklara ekvation skall utfalla krävs att de anställs på fiktiva oproduktiva tjänster som ej skulle bemannas annars, och det kan väl inte vara meningen. ;)
Egentligen är alla ense om att ju fler som arbetar desto bättre. Det är bara medlen för att nå till full sysselsättning som vi är oense om.
Fast samtidigt så började den här tråden om att Sverige har fler sjuka och framför allt långtidssjuka än det någonsin funnits. Jag tror inte att man kan skylla det på den ekonomiska ersättningen man få idag eftersom den var generösare innan. Och då sjukskrev man sig inte i samma utsträckning.
Vi borde alltså koncentrera oss på vad det är som gör folk sjuka och ändra på det istället för att bolla med siffror. Det här är något som borde intressera företagen också. Det är lönsammare med en frisk personalstyrka än en sjuk!
269 ms totalt · 4 externa anrop · v20260731065814-full.86ec41c2
