Icaros:
Jag fattar vad du menar, Individen, att hela världen måste bli socialistisk för att det ska funka.
Ja, ungefär.
Socialism kan inte på lika villkor konkurrera med fri ohämmad kapitalism.
Kapitalism ackumulerar och koncentrerar kapitalet bland ett fåtal på bekostnad av en flertalet.
Hur ska man då kunna genomföra socialism om det helt och hållet går emot kapitalismen.
Lika stora summor kan inte företagen tjäna om dom blir tvungna att ge acceptabla löner till sina arbetare osv...
Och lika mycket makt kan inte socialisterna lägga på hög eftersom dom försöker ju jämna ut makten och skapa rättvisa och och ett drägligt liv för alla. Och inte ett överflöd till ett fåta.
Det blir som i Sovjet: Utnyttja befintliga marknader hårdare. Dvs förtrycka det egna folket och på så vis skapa nånsorts internationell makt.
Det är inte socialistiskt.
Eller som i Kina(som även gör som det gjordes i Sovjet), släppa in utländska företag med låvord om låga löner och dåliga arbetsförhållanden för arbetarna. Sådant älskar företagen. ;)
Eller föra expansionskrig och skapa välstånd på bekostnad av andra, som i exempelvis Tibet.
Varken Sovjet eller Kina är några förebilder, dock i det här fallet ett ganska bra exempel.
Min utopi är förresten inte bara helt avgränsade kommuner eller kollektiv, jag ser problemen med det. Vi måste även bygga upp överbryggande organisationer som har hand om saker som berör flera. Tex, hela jorden berörs ju av ozonhålet.
Om du bygger upp en sådan kommun i ett område fyllt av, låt oss säga, naturgummi.
Ja, då vill dom multinationella storföretagen ha det naturgummit.
Och "trams" som höga löner och höjda skatter ogillas starkt av storföretag.
Det som du brukar hända är att företagen på något vis försöker få igenom en ändring av systemet. Exempelvis genom att pappa USA genomför ekonomiska sanktioner, eller till och med genomför en revolution då mer USA-vänliga ledare sätts till makten.
Det har hänt förut, hundratals gånger.
Och om du även försöker starta en internationell organisation som lägger sig i företagens affärer. Då blir dom än mer förbannade på dej. Vägrar köpa din varor osv...
Det blir nog svårt att få något sådant att fungera.
Om istället en förändring genomförs internationellt så att alla lever på lika villkor. Då är det en annan sak.
Om alla arbetare vill ha ungefär lika mycket i lön så kan inte löne-paradis skapas osv.
Men, ja. Samma fråga kvarstår ju... Hur? :)
Hur ska man gå tillväga då? Jag personligen brukar propagera för att man kan göra det man klarar av, bojkotta, strejka, handla miljömärkt och rätvisemärkt, propagera osv.
Det känns som såna saker gör åtminståne en liten skillnad och kan man få fler med sig så är det bra.
Det är sant.
Det är vad vi ska göra.
Vi är konsumenter. Vi har den egentliga makten. Det är ju vi som skapar efterfrågan/behovet.
Sammanordna konsumenterna i grupper liknande fackföreningar.
Problemet är hur man övertalar många i västvärlden att konsumera mindre...
Men det handlar om att få människor att handla efter egen fri vilja, inte säga saker som "Marx har rätt, lyssna på honom".
Inte för att du säger det rakt ut.
Men jag känner det som om du syftar på mej...
Jag har aldrig sagt att "Marx har rätt." Det är dock min åsikt att han har rätt i vissa saker, och fel i andra.
Jag har personligen påverkats av Marx, men jag följer inte blint det han skrev.
Det kan vem som helst som har läst Marx förstå på bråkdelen av en sekund.
Jag tror att om man ger folk tillräcklig frihet så kommer de inte behöva kontrolleras. (Utopiker var det ja.)
Tror istället att den starkes rätt skapas, istället för majoritetens lag.
Men man vet ju aldrig.
-
Jymdis:
Kanske det som borde diskuteras istället för politiska system?
Det är ju ganska komplicerat.
Hur fungerar det mänskliga psyket egentligen?
Jag satt och tänkte på det imorse när jag käkade lunch.
Om vi tar arbetsförhållanden.
Kanske kan man skapa roliga arbetsförhållanden om man låter alla människor få skifta syssla hela tiden:
Ena dagen jobbar man på kontoret, nästa dag städar man korridorer.
Man blir inte någon expert på en sak, utan får istället ett brett kunnande. Det skapar nog en arbetsglädje.
Människan är ändå inte ett djur som är specialiserat på en viss sak. Människan blev jordens mest spridda tackvare mångfald och dess egenskap att kunna anpassa sig efter klimat och skiftande förhållande.
Men sen har vi yrken där man måste vara en expert för att kunna utföra dom.
Annars blir det lätt som i Kina under 'Det stora språnget'. Då skulle arbetaren vara alltifrån stålarbetare till jordbrukare.
Säkert blev hans sysslor mera varierade och en arbetsglädje skapades.
Men stålet det blev oanvändbart och skördarna gick åt skogen...
Aja. Det jag kunde komma på just nu i alla fall.
-
Bra inlägg den 18 aug 14:24 Q.
Ser personligen inga problem med att privata företag tar över statliga företag.
Fast då måste ju företagen rätta sig efter vissa regler och arbetarna måste ha mer beslutanderätt i företaget osv.
-
PeW... du sa att jag tydligen hade missat inlägg på sidan 9 eller 10(?!). Du sa inte vad inläggen exakt handlade om. Hur ska jag då veta ifall jag nu missat dom eller inte?
-
Hej på dej hypatia! :)
hypatia:
Som jag uppfattar det jag har läst av diskussionen vill Individen radikalt förändra vårt samhälle.
Nej, jag vill ändra och omkullkasta det nuvarande systemet i stegvisa förändringar.
Jag har blivit mer eller mindre övertalad att radikala förändringar endast medför kaos. Vilket det ochså gör.
Men en förändring måste ske, redan nu idag. Inte nödvändigtvis en radikal sådan, men ändå en förändring.
Vi måste börja redan idag.
Jag kan på sätt och vis förstå din frustration, Individen. Du har hittat lösningen och vet hur du vill genomföra den.
Nej, långt ifrån hypatia.
Det är massor som jag inte vet ett dyft om hur det ska genomföras.
Fast det är fortfarande en hel del jag just nu vet hur det ska lösas.
Så det kan man ju idag sätta igång med, och imorgon när man eventuellt kommit på lösningarna till resten av problemen lösa dom då.
Ja, det låter lite ta dagen som den kommer.
Fast kanske det är så man måste göra för att komma någonstans.
Man är i ett mörkt rum. Man letar i mörkret efter en ficklampa. På sig har man dock en tändare. Man tänder en låga från tändaren och hittar tackvare den ficklampan. Nu när man har en ficklampa gäller det att hitta strömbrytaren.
Och sedan ytterdörren, för där ute skiner solen. :)
Jag förespråkar direktdemokrati, en av-centralisering, ett fördelande av makten och ett rättvisare samhälle.
Så jag förstår tyvärr inte dina paralleller till diktatur där.
Fyndigt citat på slutet förresten.