--> the-teacup
ATTANS!!! PeW hann fore!! *ler* Naja...jag skriver val mitt iallafall...
Hmm ett svar hinner jag nog innan jag slutar for idag...
varför ska du stressa igäll dig och försaka livet andra glädje ämnen (familjen tex) för något så futtig som pengar
Ja, nu ar det sa att om man satter upp foretag, vilket jag valde att gora, sa ar det stressigt i borjan. Nu har jag hallt pa ett tag med detta och saker ar mer som pa en "vanlig arbetsplats". 40 timmar och lite overtid. Jag njuter av att slippa arbeta at nagon annan. Jag tycker det ar skont att satta reglerna sjalv. Det ar stressigt i borjan, men det ar en bra slags stress som far mig att prestera otroligt mycket.
Jag har ingen familj an, jag ar gift men har inga barn. Om ungefar ett ar eller tva kommer jag och min man vara sa ekonomiskt stabila att jag kan stanna hemma med vara barn (som forhoppningsvis dyker upp da ;^)) vilket jag ser fram emot. Jag har jobbat pa/med ett antal olika foretag under de senaste 5 aren och inget av dom, fast jag inte behovde "skota allt sjalv", gav mig mer frihet an vad jag har nu. Jag var mer stressad nar jag jobbade i London som CD an vad jag ar nu. Nu har jag otroligt mycket frihet och tid over, fast an jag lagger ner manga timmar pa jobbet. Later kanske som motsats men det ar en underbar belonande stress att styra sig sjalv och sina prestationer som man gor som egenforetagare.
Hur mycket ansvar känner dagens arbetare för sina arbetsplatser
Nja, det beror val pa foretagen. Det kan man verkligen inte saga ar enbart foretagens fel. Det beror lika mycket pa dig att gora foretaget till vad det ar. Om du jobbar pa ett foretag som inte ger dig nagot, emotionellt eller professionellt - ja vad gor du dar? Jag har alltid kannt mig delaktig pa foretag som jag har jobbat, utom en gang och da gick jag vidare. Det finns jattebra foretag som verkligen involverar anstallda i bade beslut om foretagets framtid och annat.
Fragan ar om arbetstagare skulle kanna mer ansvar for att foretag var koopertativ eller arbetaägda. Jag tror personligen inte det. Jag funderar pa ett par foretag i min hemstad i Sverige dar de som jobbar inte ar ett dugg "lyckligare" eller "glada" eller mer villiga att ge det dar extra for att foretagen numer ar kooperativt agda (dom var icke koop innan).
De personer som jobbar for/med (i foretaget som ags helt av mig) mig ar glada, dom vill inte vara delaktiga i "foretagar processen". Vi jobbar, var och en inom det omrade som den gor bast, vi motiverar, vi lyckas, vi misslyckas, vi har kul och vi far betalt. Vi fattar nagra beslut om foretaget tillsammans, och andra beslut fattas av mig. Lonen satts efter erfarenhet, kreativitet och social formaga. Men det ar fortfarande mitt beslut om vem som far vad. Alla vet vad alla tjanar och varfor. Lonediskussioner kan tas upp nar som helst om dom ar valmotiverade.
Grejen med kooperativa foretag, arbetsägda foretag eller ja..."vanliga foretag" ar val att eftersom vi ar individer sa jobbar och kanner vi inte likadant. Det som passar for en, passar inte for en annan osv... Darfor ser jag problem med resonemanget att alla foretag ska vara kooperativa eller arbetsägda, alla ska ha lika mycket, alla ska fa samma formaner, samma max lon eller samma min lon osv.
Hursom helt sa tyckte jag att det kandes ovanligt dumt om nagon skulle tala om for mig vad jag, som foretagare, ska belonas med i lon. Ser fortfarande fram emot svaret pa den...
[Redigerat av annesophie den 19 okt 2001]
