Ännu en som bär på kronisk törnrosasömn. 
Trådstart#1
Jag tänkte ta och skriva ett långt och ytterst relevant inlägg om dagens globala politiska läge. Tyvärr har jag lite svårt att börja en diskussion så jag tänkte att genom att bara skriva lite av varje så kommer jag till slut på något. Och kanske till och med väcker någons intresse av att svara på mitt inlägg.
Nåväl. Så här börjar det.
Demokrati betyder helt enkelt folkmakt.
Dagens globala ekonomi byggs på att varor och tjänster byter ägare över stora avstånd, mycket större och mycket snabbare än för 500 år sedan då kolonialismen för första gången satte igång på allvar.
Hur hänger demokrati och global ekonomi ihop kanske ni undrar? Jo, det ska jag förklara. Och jag lovar, det är inte en enkel sak.
Någonstans i ett land söder om ekvatorn bodde en familj för 150 år sedan av odla marken och valla sin boskap. Dom levde inte ett liv i lyx, men dom levde trots allt ett ganska drägligt liv. Kanske barnadödligheten var högre än den är idag, men det stabliserade bara befolkningstillväxten. Okontrollerad befolkningstillväxt kan som alla vet leda till kaos i ett samhälle.
Familjen hade mat för dagen, och den arbetade med sitt och försörjde sig själv.
Så plötsligt ett år förvandlades deras situation något enormt. Vita män hade kommit dit, lagt under sig stora och bördiga landområden. Enda sättet för familjen att överleva var nu att börja arbeta för den vita mannen. Dom fick en usel lön och som tack fruktansvärda arbetssituationer. Deras lön för mödan räckte till att reproducera sig. Tack vare västerländsk medicin minskade barnadödligheten och allt fler människor kom till världen. Detta var ju bra för den vita mannen, det betydde mer billig arbetskraft till deras storplantage och gruvor.
Det som denna armé av arbetare producerade till den vita mannen forslades illakvickt iväg över till hemkontinenterna: Europa/Nord Amerika.
Där förädlades varorna och såldes sedan med en stor vinst till konsumenterna.
Mycket pengar fanns att tjäna, och mycket pengar tjänades. Men desto mer pengar storkapitalisten(den vita mennen)tjänade desto mindre fick arbetarna i landet söder om ekvatorn.
Alla pengar som tjänades gick snabbare än blixten till att expandera den vita mannens industri, både råvaruproduktionen i kolonierna som förädlingsindustrin i hemlandet.
Den förstnämnda, råvaruproduktionen, krävde mer arbetare desto mer den växte. Dessa arbetare var fattiga och outbildade. I brist på kunskap kunde dom inte tillgodose sig information från böcker och tidningar, om några ens fanns i byarna kring storplantagen...
Tiden gick och plötsligt befann vi oss i 1900-talet. Vetenskapens framsteg hade minskat gapet mellan olika kontinenter. Mer kunde sugas ut snabbare, och det som fyllde vakumet var fattigdom, sjukdom, krig och kaos.
När då tiden löpte på så gick det plötsligt upp för människorna i väst att jorden var en kaka som inte hade såvärst många bitar kvar. Vad hände då kan ni tro? Att kapitalisterna sansade sig och började tänka på framtiden? Nej inte alls, utan deras framfart, explotering och expandering accelererade bara fortare, fast genom nya vägar och på ett mer diskret sätt.
Istället för att nationer skaffade sig kolonier så sade dom sig nu ifrån kolonierna. Men utan den billiga arbetskraften och råvarorna från tredjevärlden så kunde inte expanderingen fortsätta, något som är och alltid kommer vara en nödvändighet för vilket kapitalistisk system som helst.
Istället satte nykolonialismen igång. Multinationella företag som med hjälp av ett nät av dotterbolog och underleverantörer kunde fortsätta sin utsugningen och expandering.
Snabbt stod det klart att dessa företag var grundfundamentet i vilken västerländsk nation som helst. Därför var dom viktiga, och därför var det mycket viktigt att det gick bra för deras "handel".
Under 1950-talet och framåt rasade kalla kriget.
Inget av maktblocken vågade föra en öppen kamp med hot om hela världens totala utplåning med kärnvapen, biologiskavapen och kemiskavapen.
Istället fördes en dold kamp. Ni har alla säkert hört talas som det i film och serier populära KGB och CIA. Dessa två organisationer med hundratals underorganisationer och allierade fick stridigheter att blossa upp i fattiga länder rika på råvaror. Ett klart exempel var Irak-Iran konflikten. USA hetsade både länderna till krig, gav dom vapen och information. Det hela resulterade i ett krig som krävde över en miljon människors liv, men som tur var lyckades USA heroiskt nog hålla petroleum priserna nere och säkra sin makt över området. De spelade ut regionens två makter mot varandra för att säkerställa sina företags makt och kontroll över råvarorna. Att många miljoner människor berördes rörde dom inte ryggen, det var ju inte deras fel.
Och denna kamp pågår fortfarande, dock inte på samma diskreta sätt.
Efter Sovjetunionens fall fick väst med USA i täten fria händer över världen. Inte längre låg det ett hot om kärnvapen i luften.
Och det visade sig snabbt att väst inte skulle strunta i den chansen: Kuwait-kriget, Balkankrisen...
Här följer en länk som borde förklara en hel del om hur multinationella företag lätt kan få nationell hjälp mot andra nationer:
http://www.yelah.net/articles/irak
Nåväl, ni har jag skrivit mycket kortfattat och lite hastigt om bakgrunden. Det jag skrev vet ni flesta om, och behöver därför inte förklaras noggrannare.
I Det Kommunistiska Partiets Manifest så kan man läsa att ju längre tiden fortgår desto mer proletärer kommer det finnas, och deras situation kommer bara att bli allt jävligare. Jag läste det och tänkte inte så mycket mer på just detta stycke... För ett tag sedan läste jag om hela rasket, lite noggrannare, och förstod då hur rätt Marx och Engels hade haft!
Om vi tittar runt oss i vårat överflödssamhälle så kan man inte se några fattiga människor som sliter dag ut och dag in för att inte ens få mat för dagen. Nä, men då kan man ju tänka att Marx och Engels hade fel? Icke. I och med att ekonomin har blivigt global så har bara proläterna hamnat längre bort. Världen har krympt som det är så populärt att säga... Knappast! Istället har den växt rejält under dom senaste 100 åren. Proletärerna går inte längre att finna på en svensk arbetsplats, istället så är dom många hundra mil iväg, där borta där vi inte ser dom, där borta där vi inte reagerar över deras situation mer än vi gör över en bränd fralla i brödrosten.
Konstigt ändå att vi kan påverka hela deras liv, och död. Men dom inte kan påverka oss annat än positivt. Vi tar, och dom ger. Vi lever i en demokrati, det gör inte dom. Men likförbannat kan vi påverka dom. Är det verkligen demokrati?! Folkmakt, ja för vilka. För dom som har turen att vara rik?
Rika blir rikare, medans fattiga blir fattigare. De fattigare dom blir desto billigare producerar dom, men till vilket pris?
Ska miljoner dö i sjukdomar och svält årligen bara för att vi ska kunna ha exempelvis 10 olika senapssorter att välja på?
Och för den delen. Detta giriga kapitialistiska system fungerar inte i längden. Grunden för kapitalism är "fri"konkurrens, det kräver expantion. När alla råvaror är slut, när vi har nåt världens ände, ska vi då bygga raketer och fortsätta expantionen i kosmos?
Ja, vi blir tvunga om vi nu ska ha detta system kvar. Där vissa tar, och andra motvilligt ger utan något som helst val till annat, möjligtvis döden då.
När jordens resurser sinar, vilket redan inträffar, så kommer våran demokrati i väst även att falla.
Våran demokrati bygger sig på överflöd, utan överflöd ingen demokrati.
Och förresten? Vad fan är det för demokrati där vi gör våran röst hörd i ett par minuter med ett par års mellanrum genom att lägga en röstsedel i en lite papplåda?
Ingen jävla demokrati enligt mej! Parlamentarikerna med deras höga löner bestämmer vad som ska göras. Och oftast kan inget göras eftersom det ekonomiska läget inte tillåter det. Och vem fan kontrollerar det ekonomiska läget? Jo det gör dom mäktiga företagen som i stort sett är ett fåtal personers privata egendom, även fast deras privategendom mycket väl kan påverka miljoner människors liv.
Det är absurt, och så dumt av oss att tro att demokratin finns för oss, och för att vi faktiskt ska kunna åstadkomma något politiskt och något som går emot systemet.
Demokratin och rösträtten uppkom under 1900-1940 då socialismen och liberalismen gick som en löpeld genom världen. Storkapitalisterna såg det som ett hot och hade inget annat val än att gå med på arbetarnas och folkets krav: Rösträtt och likarätt.
Men detta gäller bara oss i väst, även fast storkapitalisterna med huvudkontor och boplats här i väst kan suga ut dom fattiga i andra länder utan fängelsestraff som föjd, synnerligen idiotiskt.
Vad jag ser som demokrati och hur det ska genomföras? För Sverige:
Genom att utnyttja detta lands utmärkta infrastruktur så skulle vi med enkelhet kunna skapa en direktdemokrati.
Så här hade jag tänkt mej:
Varje person över 18 år i detta land måste ingå i ett parti. Partiet består av oss gemensamt betalda heltidsarbetande ekonomer och politiker. Alla partierna får komma till tals och rösta om alla frågor som rör landet. Varje parti har lika många röster som dom har anhängare. Kommer ett parti med ett beslut måste information läggas upp om det på internet i god tid innan det beslutas om det. Tycker man inte som sitt parti kan man för den gången enkelt lägga sin röst annorlunda.
Det är helt enkelt "parlamentarisk" direktdemokrati.
Får fåtalet som inte har tillgång till internet måste andra metoder utarbetas, kanske genom att dom får besöka någon central plats, exempelvis ett postkontor eller bibliotek där datorer och internetuppkoppling finns.
Det viktiga är ochså att en öppen diskussion får hållas på på den sida som har hand om röstning. Öppna forum där alla får komma till tals och länkar till information om olika ämnen som man ska rösta om.
Det viktiga är även att media måste vara oberoende. Ge en opartisk bild av olika motioner osv. Varje person i landet måste få skapa sin egen uppfattning.
Genom en ökad känsla av att faktiskt kunna besluta något så ökar alla personers intresse för politik. Istället för att sitta med en öl i handen och snacka fotboll med polarna så snackar man politik och den där senaste stora motionen...
Det där var nationell politik. Enkelt skulle ni kunna tro att det är ett centraliserat sätt att styra ett land. Men ack nej, vem har sagt att parlamentarikerna ska sitta i samma hus och besluta? Sådant kan mycket enkelt skötas över internet, digitalt.
Futuristiskt? Naivt? Nej, inte alls. Det är bara ett sätt att utnyttja den nya teknologin, inget annat. Titta bort, håll för ögonen! Men likförbannat så finns fortfarande verkligheten kvar när du tillslut tar bort handen från ögonen, om nu inte verkligheten lite bryskt drar undan dina händer innan du ens hinner säga konservatism!
På arbetsplatser ska arbetarna styra genom beslutande organ. Dom ska besluta över sin egen produktion och sina egna löner. Syndikalism med andra ord.
En chef ska inte ha mycket mer att säga till om än en svetsare, eller en kontorsarbetare. Det enda som skiljer dom åt är deras arbetsuppgifter.
Genom lagstiftning om maximilöner, och minimilöner ska företagen se till att ge sina arbetare rätt lön. Offentlighets principen ska ochså gälla för företag, hur stora och mäktiga dom än må vara. Lagarna för företagen ska gälla överallt där dom agerar, och inte bara i just det land som lagstiftningen förekommer. Visst kan problem uppstå i harmoniseringen av dessa lagar. Men allt är ett problem, och sen dör vi. Lika bra att acceptera på en gång.
Med dessa reformer så kan vi nå ett rättvisare samhälle som bygger sig på socialism. Innebörden för oss här i Sverige blir ökat ansvar och en minskad levnadsstandard i den form att vi inte längre kan leva i ett slösa-slänga samhälle. Vi blir tvungna att acceptera att vi numera får köra runt i en begagnad Volvo, och det väldigt sällan. Att vi får nöja oss med en 14" TV. Att vi får käka mindre kött, och mer basföda som ris, potatis osv.
Notera och observera! Det samhälle jag vill ha är inte ett klasslöst samhälle. Sådana samhällen skulle inte fungera, det har jag förtstått numera. En människa måste kunna ha något att sträva efter för att kunna arbeta bättre och effektivare. Det jag vill ha är ett samhälle där det inte finns miljonärer, och där det inte finns miljoner fattiga. Men mycket väl ska man få betalt för kompetens, dvs i lön och förbättrade arbetsuppgifter. Dock inte i fråga om privilegier. Alla människors lika värda är viktigt.
Kapitalism leder till förstörelse av våran moderjord. Det leder till girighet och ekonomiskt slaveri av miljoner fattiga. Det leder till så mycket ont att det är idiotiskt att ha det kvar bara för att vi just nu har det bra och lever våra liv i lyx, kanske inte i bländande sådan, men i alla fall i lyx.
Kapitalism leder även slutligen till en rejäl tillbakagång - det som kastats upp måste för eller senare komma ner.
Jag väljer att avsluta mitt inlägg med ett citat ur Det Kommunistiska Partiets Manifest( http://csf.colorado.edu/mirrors/marxists.org/archive/noneng/svenska/marx/1848/manifest/index.htm ):
En liknande rörelse försiggår nu inför våra ögon. De borgerliga produktions- och samfärdsförhållandena, de borgerliga egendomsförhållandena, det moderna borgerliga samhället, som framtrollat så väldiga produktions- och samfärdsmedel, liknar häxmästaren, som inte längre förmår behärska de underjordiska makter, som han frambesvurit. Sedan årtionden är industrins och handelns historia blott historien om de moderna produktivkrafternas revolt mot de moderna produktionsförhållandena, mot egendomsförhållandena, som utgör livsbetingelsen för bourgeoisin och dess herravälde. Det är tillräckligt att nämna handelskriserna, vilka genom sin periodiska återkomst alltmer hotande ifrågasätter hela det borgerliga samhällets existens. Under handelskriserna förintas regelbundet ej blott en stor del av de frambragta produkterna, utan även av själva produktivkrafterna. Under kriserna utbryter en samhällelig epidemi, vilken skulle ha förefallit alla andra epoker som en orimlighet: överproduktionens epidemi. Samhället finner sig plötsligt försatt tillbaka i ett tillstånd av momentant barbari, en hungersnöd, ett allmänt förintelsekrig tycks ha avskurit det från alla livsmedel, industrin och handeln tycks förintade, och varför? Eftersom det äger för mycket civilisation, för mycket livsmedel, för mycket industri och för mycket handel. De produktivkrafter, som står till samhällets förfogande, tjänar inte längre till att främja de borgerliga egendomsförhållandena, de har tvärtom blivit för väldiga för dessa förhållanden, de hämmas av dem, och så snart de övervunnit detta hinder, bringar de hela det borgerliga samhället i oordning och hotar den borgerliga egendomens existens. De borgerliga förhållandena har blivit för trånga för att rymma den av dem skapade rikedomen. Varigenom övervinner bourgeoisin kriserna? Å ena sidan genom det framtvingade tillintetgörandet av en massa produktivkrafter, å andra sidan genom erövringen av nya marknader och en grundligare utsugning av äldre marknader. Varigenom således? Därigenom att den förbereder ännu mer ingripande och våldsamma kriser och minskar medlen att förebygga kriserna.
