De flesta byggabetande balter som jag hört talas om får en lön om 60 sek/tim minus skatt. Vilket medför att det är väl den lönen en svensk byggarbetare har att se fram emot om konkurrensen ska vara helt fri. Vem vill gå i yrkesskola i 4 år för en sådan slutlig lön som inte ens räcker till existensminimum?
7 fackförbund inrättar sympatiåtgärder
89 svar · 5 920 visningar · startad av Liberty · sida 2 av 5
Frågan, av Liberty
Den 23:e december 2004 beslutade 7 (1) fackförbund om sympatiåtgärder för att markera sitt stöd till den konflikt som Byggnads driver mot det lettiska företaget Laval un Partneri Ltd. En konflikt som stödjs av regeringspartiet Socialdemokraterna samt Landsorganisationen (LO). Här på webforum har vi ett antal flitiga debattörer, vad tycker ni om att detta beslut till sympatiåtgärder och skall man
Läs frågan i sin helhet →
PeW skrev:
Vem vill gå i yrkesskola i 4 år för en sådan slutlig lön som inte ens räcker till existensminimum?
På samma sätt som vi har gjort med industrin så kanske vi ska lägga ut den typen av arbeten på andra som kan utföra arbetet billigare?
Jag tycker, precis som jag skrev i den andra tråden, att det är viktigt att arbetsskydsslagarna upprätthålls och att bygget utförs enligt svenska kvalitetsnormer. Om det inte gör det så ska ju arbetslaget, oavsett nationalitet, straffa ut sig självt.
Se till att lagar, regler och förordningar upprätthålls. Om sen arbetet utförs av letter, norrmän, tyskar eller svenskar bör, i ett globalt perspektiv, spela mindre roll.
Skälet till denna kanske okonventionella syn är faktiskt mer nationellt än vad man kan tro. Jag tror att om vi i Sverige ställer om vår arbetsmarknad och anpassar oss efter ett globalt arbetssätt nu - innan vi ändå kommer att tvingas till det - så tror jag att vår konkurrenskraft på den internationella marknaden kommer att stärkas kraftigt.
Tja, samtidigt så är inte de svenska bygglönerna särskilt höga om man jämför med andra väst-länder.
Mycket möjligt, men det är en hög snittlön för att vara i Sverige. Det är av precis det skälet jag tycker att man ska jämföra de 4000:- som angavs som lön ovan med vad nu en snittlön i Lettland kan tänkas vara.
Någon som vet vad en lett tjänar i snitt?
Rikard skrev:
Mycket möjligt, men det är en hög snittlön för att vara i Sverige.
En svensk byggarbetare har 129kr/tim i snitt på tidlön. Jag tycker inte det är särskilt högt med tanke på de krävande arbetsuppgifter de har.
Antagligen är 4000kr/mån en hög lön för en lett, med lettiska mått mätt. 21500kr/mån är ännu högre ;)
PeW skrev:
Rikard skrev:
Mycket möjligt, men det är en hög snittlön för att vara i Sverige.
En svensk byggarbetare har 129kr/tim i snitt på tidlön. Jag tycker inte det är särskilt högt med tanke på de krävande arbetsuppgifter de har.
Antagligen är 4000kr/mån en hög lön för en lett, med lettiska mått mätt. 21500kr/mån är ännu högre ;)
Men vad du eller jag tycker är högt eller lågt är väl ganska ointressant? Det är en fråga om vad arbetsmarknaden tycker - tillgång och efterfrågan. :)
Det är utifrån den sista referenspunkten jag tycker att den här debatten ska föras. I och med att vi blir allt mer globaliserade så bör vi nog också anpassa oss efter den verkligeheten.
Men vad du eller jag tycker är högt eller lågt är väl ganska ointressant? Det är en fråga om vad arbetsmarknaden tycker - tillgång och efterfrågan.
Om arbetsmarknaden vore en oantastlig och opåverkbar faktor skulle inte ens den här diskussionen behövas ;)
Jag tycker att oavsett ur vilket perspektiv som debatten förs, att man måste ta med i beräkningen hur det påverkar sysselsättningen inom gränserna och hundratusentals medborgares möjlighet att försörja sig. Anpassar man lönerna efter omvärlden, behöver man även anpassa kostnaderna. Att (som en del gör) bara uttrycka att det är upp till var och en att då skaffa sig en annan sysselsättning haltar eftersom det totalt sett rör sig om väldigt många jobb, om vi nu ska ta med outsourcing i det här.
Självklart behöver vi anpassa kostnaderna. Där är vi överens. Och nej man ska inte ta lättvindligt på det här problemet, för det är ingen skitsak - det är många arbetstillfällen vi talar om. Men jag tror samtidigt att vi måste jobba för att anpassa vår arbetsmarknad efter globala mått istället för att införa protektionistiska regler. Vilket jag uppfattar att man gör nu.
Jag tror att man kan jämföra det här med två butiker. Den ena butikens ägare lyckas sänka sina priser och lockar därigenom över en stor del av kunderna. Den andra butikens ägare har därigenom två val. Antingen kan ägaren försöka hitta en lösning på hur kunderna ska lockas tillbaka - med hjälp av nya marknadsknep, bättre kvalitet/service eller sänka priserna m.m. Eller så kan butiksägaren sätta sig ner och tjura och tycka att det är för jävligt.
Lite vårdslöst uttryckt uppfattar jag det som att det är vad det här handlar om.
Jag tror att frågan måste upp på dagordning illa kvickt och jag tror inte man löser det genom att blunda för det egentliga problemet - att byggbranschen förmodligen behöver snabbanpassas efter dagens krav.
Precis samma stålbad svensk tillverkningsindustri har gått och går igenom, samma bad som IT har fått känna på, Call Center-tjänster med mycket mera.
Kan för övrigt meddela att en lettisk snittlön, enligt DN, ligger på 2800:-/mån. Så om man kan jämföra rakt av blir "svältlönen" ändå c:a 40.000:-/mån med svenska mått mätt.
PeW skrev:
Rikard skrev:
Mycket möjligt, men det är en hög snittlön för att vara i Sverige.
En svensk byggarbetare har 129kr/tim i snitt på tidlön. Jag tycker inte det är särskilt högt med tanke på de krävande arbetsuppgifter de har.
Jag antar att du inte vet så mycket om hur byggnads avtal fungerar men du kan inte få någon lönebild av att titta på den genomsnittliga tidlönen. Tidlön betalas bara ut till arbetare för tid de egentligen inte arbetar eller vid de tillfällen när arbetstagar och arbetsgivarorganisationerna inte kan komma överens om ett ackord. Obervera dock att för att detta ska gälla mpste arbetsgivaren tillhöra arbetsgivarorganisationen, har man bara hängavtal så saknas denna möjlighet då kan man inte göra annat än att acceptera fackets ackordkrav. Den verliga snittlönen för byggnadsarbetare ligger då på drygt 150 kronor i timmen.
Tja, nu var det lite drygt 4 år sedan jag lämnade min mångåriga bana inom bygg för att plugga. Men det här med ackord är inte lika vanligt numera som förr och då avser jag hela byggsektorn och inte bara snickare som går på storbyggen, vilka fungerar som frontfigurer för byggnads. Själv så slutade jag med ackord 1997 och på de byggen jag varit på i stockholm och mälardalen mellan 1990 och fram till jag slutade 2001 har det inte varit särskilt vanligt med ackord. Innan 1990 var det ackord på nästan allt. En av anledningarna till att jag och en del av mina f.d arbetskamrater valt bort ackordet beror på att det inte varit fördelaktigt och att vid de tillfällen som det varit det så har arbetsgivaren tillsammans med facket, efter en tid, skrivit ned ackordet. Vilket i sin tur bara pressat upp arbetstempot utan att det för den saken skull gett oss några ekonomiska fördelar. En annan anledning (som jag ser det) är byggkraschen runt -90, vilken gav arbetsgivaren och arbetstagaren helt andra förutsättningar.
Det jag vill ha sagt är att det här med ackord inte är lika representativt som för 15 år sedan inom bygg och att det inte alls bara är "om man inte kommer överens" som ackordet väljs bort. Om förhandling strandar blir det stupstocklön, vilken enligt det senaste numret av byggnadsarbetaren ligger på 109kr/tim. Prestationslön (tidlön + ackord) låg i snitt på 159kr i timmen, men som sagt så är det långt ifrån alla byggarbetare som har prestationslön.
Men okej, om vi antar 150 kr i timmen så är inte det heller en särskilt hög lön med tanke på vad det kostar iform av kompetens, risker och stress att gå på byggen idag samt vilka kringåtaganden ett sådant arbete kräver (arbetsmiljö, kvalitetssäkring m,m). Men jag är ganska säker på att det är sällsynt med 150 kr/tim i snitt utanför ett större bygge (med större menar jag etablering om minst ett år och minst ett hundratal arbetare) + en lokal klubb som inte ger sig vad det gäller nedskrivning vid massproduktion.
PeW skrev:
Tja, nu var det lite drygt 4 år sedan jag lämnade min mångåriga bana inom bygg för att plugga. Men det här med ackord är inte lika vanligt numera som förr och då avser jag hela byggsektorn och inte bara snickare som går på storbyggen, vilka fungerar som frontfigurer för byggnads. Själv så slutade jag med ackord 1997 och på de byggen jag varit på i stockholm och mälardalen mellan 1990 och fram till jag slutade 2001 har det inte varit särskilt vanligt med ackord. Innan 1990 var det ackord på nästan allt. En av anledningarna till att jag och en del av mina f.d arbetskamrater valt bort ackordet beror på att det inte varit fördelaktigt och att vid de tillfällen som det varit det så har arbetsgivaren tillsammans med facket, efter en tid, skrivit ned ackordet. Vilket i sin tur bara pressat upp arbetstempot utan att det för den saken skull gett oss några ekonomiska fördelar. En annan anledning (som jag ser det) är byggkraschen runt -90, vilken gav arbetsgivaren och arbetstagaren helt andra förutsättningar.
Det jag vill ha sagt är att det här med ackord inte är lika representativt som för 15 år sedan inom bygg och att det inte alls bara är "om man inte kommer överens" som ackordet väljs bort. Om förhandling strandar blir det stupstocklön, vilken enligt det senaste numret av byggnadsarbetaren ligger på 109kr/tim. Prestationslön (tidlön + ackord) låg i snitt på 159kr i timmen, men som sagt så är det långt ifrån alla byggarbetare som har prestationslön.
Men okej, om vi antar 150 kr i timmen så är inte det heller en särskilt hög lön med tanke på vad det kostar iform av kompetens, risker och stress att gå på byggen idag samt vilka kringåtaganden ett sådant arbete kräver (arbetsmiljö, kvalitetssäkring m,m). Men jag är ganska säker på att det är sällsynt med 150 kr/tim i snitt utanför ett större bygge (med större menar jag etablering om minst ett år och minst ett hundratal arbetare) + en lokal klubb som inte ger sig vad det gäller nedskrivning vid massproduktion.
Följande text är hämtad från Byggnadsarbetarnas egen tidning. Jag kan garantera dig att det företaget som nämns där inte jobbar på några stora entreprenad utan är ett av alla små byggföretag som finns runt om och som jobbar på underentreprenad åt andra.
>>Gulingar i Trelleborg
Enligt avtalet ska löneformen vara ackord vid nyproduktion, vilket konflikten i Trelleborg handlar om. Entreprenadgruppen AB vägrar att teckna avtal om han tvingas betala mätningsavgift. I strid med gällande avtal har arbetarna en fast lön med 130 kronor per timme. Arbetarna sa sig vara nöjda med det, trots att en ackordsöverenskommelse kan ge 25 kronor mer per timme.
Byggarbetsgivarna har länge velat slå i sönder facket genom att ta ifrån dem deras inkomster. Mätningsavgiften är en viktig del av Byggnads inkomster. Skulle arbetsgivaren lyckas så förpassas vilkoren på byggarbetsmarknaden 100 år tillbaka i tiden.
Det är beklämmande att byggjobbarna i företaget inte kan se sambandet mellan fackliga inkomster och facklig styrka. De begriper inte heller att deras lön på 130 kronor per timme är ett resultat av att facket har slutit ackordsuppgörelser på andra byggen som ger 25 kronor mer per timme.
Organisationsgraden bland arbetarna i Trelleborgsföretaget var heller inte så hög. Bara en tredjedel av de 18 arbetarna tillhörde facket, resten var gulingar. En guling tillhör inte facket, utan han åker snålskjuts på den fackliga solidariteten för att sedan ta del av de förmåner som den fackliga organisationen förhandlat fram.
Tommy Carlsson, Malmö
041224-12:28 >>
Ja? Jag är själv fortfarande medlem och varit så sedan 1985. Nu har jag som sagt varit borta från entreprenader sedan 2000-2001, men enligt bl.a http://www.byggnads.se/avd26/19689,12370.cs är ackorslön obligatorisk vid nyproduktion OM inte annat avtalats. Att det ger så mycket "mer" än vanlig timlön är ingen garanti. Min och mina kollegers erfarenhet är istortsett det omvändna. I de fallen har fackklubben i såväl Västerås, Uppsala och Stockholm dragit ned ackordet i samråd med arbetsgivaren till nivåer som inneburit att vi stressat upp oss helt utan egen nytta. De enda som tjänat på ackordsmodellen har varit byggherren och byggföretagen. Nu menar jag inte att vi annars latat oss, men det är skillnad på 'flyt' i normal arbetstakt (normtidslistan) och att stressa. När ackordsdelen kapas med över 50% känns det meningslöst att fortsätta prestera extra. Hos den senaste arbetsgivaren har varenda nyproduktionsjobb gått back, så där tänker ivf jag aldrig nånsin acceptera ackordslön.
Notera även att nyproduktion är långt ifrån den enda byggmodellen så jag vill inte påstå att den är representativ som mall för byggarbetarens lönesättning ö.h.t
Rikard skrev:
J. Rönnberg skrev:
Nu jobbare inte de i lettland utan i Sverige. Det handlar dels om att det Lettiska bolaget har ljugit för att komma undan med sin lönedumpning och dels om att arbetarna som jobbat i Sverige inte fått skäligt betalt.
På vilket sätt har de lettiska bolaget ljugit? Sen vore det fortfarande intressant att veta vad en lett tjänar i snitt?
De påstod att de som jobbare i Sverige tjänare runt 10 000 mer än de gjorde. Skulle du vilja tjäna runt 4 000 på ditt jobb? Det hela handlar om att man inte ska gå under det aktuella landets avtal. Om jag skulle jobba i Tyskland, Danmark eller lettland skulle jag aldrig jobba under den lön eller på sämre villkor än vad kollektivavtalet i det aktuella landet hade satt upp.
Om lönedumpning förekommer i en bransch sprider det lätt sig vidare till bästa och lägre löner leder till mindre köpkraft per invånare.
Lite nyheter kring fackets tvivelaktiga agerande
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=574&a=486076&previousRenderType=6
Ska vi dra till med ett "hoppsan". :OO
Vet inte hur objektivt den där artikeln förtäljer saken. Men om det stämmer att främlingsfientligheten frodas inom toppen av Byggnads blir jag uppriktigt sagt väldigt lessen och förvånad. Jag läser tidningen byggnads varje nummer som kommer, men har inte sett till liknande attityder. Fast vad som pågår bakom kulisserna har jag ju ingen aning om. Vad det gäller sakfrågan om lönedumpning är jag dock fortfarande för Byggnads beslut om blockad. Kan inte se varför en lett skulle vilja tjäna mindre än en motsvarande svensk och samtidigt få sig en fortbildning inom bygg.
Tack clarkbones för att du länkade till artikeln.
Ett råd till Alla, är att läsa den ordentligt.
Låt sedan den svenska fackföreningsrörelsen stå där med byxorna nere. Fy Fan.
Lasp skrev:
Fy Fan.
Word!
Vi satt och läste DN på mAx idag och blev bara mer och mer förbannade över Byggnads jävla sätt. Redan under blockaden var vi rätt irriterade över deras taktik (ja, vi tycker rätt lika sinsemellan), men när detta dök upp idag var måttet rågat.
DN skrev:
Sju månader efter Byggettans blockad anlände 24 polska arbetare till Jönköping för att bygga något mer iögonfallande än en skola. Den 120 meter höga skorstenen vid E 4 var liksom bygget i Vaxholm en kommunal beställning. Polacker från Szczepanow göt den för en lön som de var någorlunda nöjda med, men som låg 15 kronor under det krav som utlöste riksblockaden i Vaxholm. Jag var där, men såg inga blockadvakter, protester, inte ens ett flygblad.
Det kan bero på att i Jönköping var det ett svenskt storföretag som byggde och inte en lettisk småfirma. Eller kanske att det är något särskilt med det lilla landet i öster. Något värnlöst och annorlunda, som lockar till övergrepp?
Precis, i JP har det varit ett helt gäng artiklar om bygget och inte nånstans har det varit klagomål på att polacker byggde skorstenen - det stod tvärtom att de var specialister på att gjuta just höga grejor och att svenska företag med svenska arbetare hade krävt mer än dubbelt så mycket för samma jobb.
Ibland är svenska fackförbund ett större pain in the ass än F!... :bla
JP = Jönköpings-Posten
PeW skrev:
Vad det gäller sakfrågan om lönedumpning är jag dock fortfarande för Byggnads beslut om blockad.
Lönedumpning är ju fortfarande en relativ fråga - det kan också vara tal om att anpassa lönen efter europas lönesättning i övrigt. IT-branschen har redan fått anpassa sig för denna typ av outsourcing, tandläkarna verkar ligga på tur, åkerinäringen är också i en omställningsfas. Vill man i byggbranschen inte ställa om sig är det bara en tidsfråga innan allt mer prefabriceras i utlandet och skickas till Sverige.
Rikard skrev:
Lönedumpning är ju fortfarande en relativ fråga - det kan också vara tal om att anpassa lönen efter europas lönesättning i övrigt. IT-branschen har redan fått anpassa sig för denna typ av outsourcing, tandläkarna verkar ligga på tur, åkerinäringen är också i en omställningsfas. Vill man i byggbranschen inte ställa om sig är det bara en tidsfråga innan allt mer prefabriceras i utlandet och skickas till Sverige.
Självklart så finns det nyanser. Det jag menar med att jag ställer mig bakom så är det lönedumpning som för med sig att lönen hamnar under något som kan läggas i nivå som "drägliga levnadsförhållanden". Dvs om en lönedumpning för med sig att en arbetare inte ens har råd att försörja sig själv och sin familj (inom en rimlig ram) är den inte till godo för någon. Handlar det om att stryka en "topp" på en annars i genomsnittet hög lön har jag inget att säga om det.
Facket gör rätt som ser till sina medlemmars intressen. Inte konstigare än när företagen ser till sina aktieägares vinstintressen.
Förresten så har det prefabricerats i utlandet väldigt länge inom byggbranschen. Det är inget nytt och det finns nog inte mycket på ett normalt bygge som inte är från utlandet. Det vi talar om är lönen för att montera ihop de utländska byggklossarna. ;)