Den 23:e december 2004 beslutade 7 (1) fackförbund om sympatiåtgärder för att markera sitt stöd till den konflikt som Byggnads driver mot det lettiska företaget Laval un Partneri Ltd. En konflikt som stödjs av regeringspartiet Socialdemokraterna samt Landsorganisationen (LO).
Här på webforum har vi ett antal flitiga debattörer, vad tycker ni om att detta beslut till sympatiåtgärder och skall man kunna kräva svenskt kollektivavtal för uppdrag som utförs med Sverige som värdland?
Personligen är jag för de stridsåtgärder som Byggnads har vidtagit och anser att det är rimligt och rätt att kräva ett svenskt kollektivavtal för arbete som utförs med Sverige som värdland. Även EG-rätten fastslår att värdlandets bestämmelser för minimilöner skall vara aktuella vid dessa konflikter.
I en annan tråd har jag redan deklarerat min ståndpunkt om vikten av att det svenska kollektivavtalet ska gälla även för utländska 'gästarbetare' mha ärendet du tar upp. Jag har inte ändrat uppfattning, så jag tycker att det är utmärkt om de övriga fackförbunden sluter upp bakom byggnads i detta :)
Här på webforum har vi ett antal flitiga debattörer, vad tycker ni om att detta beslut till sympatiåtgärder och skall man kunna kräva svenskt kollektivavtal för uppdrag som utförs med Sverige som värdland?
Tyvärr har dessa sympatiåtgärder en förmåga att bli klassberoende. Sympatiåtgärder sätts ofta in då "finare" fackförbund fått problem eller kämpar för högre löner. Ofta är det då de mindre bemedlade fackförbunden som ställer up på dessa sympatiåtgärder.
Har dock aldrig sett det motsatta, att de starkare förbunden sätter in sympatiåtgärder då de svagare förbunden kämpar för bättre villkor. När såg vi senast en sympatiåtgärd som gagnade handels- eller restaurangs förbund? Såg vi några sympatiåtgärder från de övriga förbuden då det svaga kommunal kämpade för högre löner för en tid sedan. Näää...inte ens LO:s ordförande Wanja Lundby - Wedin orkade engagera sig, och det visar hur snett och fel dessa sympatiåtgärder allt som oftast blir, då de svaga förbunden alltid ska ställa upp på de starka, men då det motsatta nästan aldrig inträffar.
I sakfrågan håller jag dock med om att svenska villkor ska gälla i Sverige.
Har dock aldrig sett det motsatta, att de starkare förbunden sätter in sympatiåtgärder då de svagare förbunden kämpar för bättre villkor. När såg vi senast en sympatiåtgärd som gagnade handels- eller restaurangs förbund? Såg vi några sympatiåtgärder från de övriga förbuden då det svaga kommunal kämpade för högre löner för en tid sedan. Näää...inte ens LO:s ordförande Wanja Lundby - Wedin orkade engagera sig, och det visar hur snett och fel dessa sympatiåtgärder allt som oftast blir, då de svaga förbunden alltid ska ställa upp på de starka, men då det motsatta nästan aldrig inträffar.
Som jag personligen uppfattar de "svagare" fackförbunden, så handlar det mer om hur deras respektive ledning agerar än hur de "starkare" förbunden ställer sig till sympatiåtgärder för att hjälpa till. Byggnads har alltid haft fokus på arbetaren och det skulle aldrig fungera med en ledare som inte motsvarar detta fokus. Många andra fackförbund verkar dock vara splittrade i många frågor och det verkar lite oklart vart deras fokus står. Som student är jag nu även med i SIF. Av det lilla jag tagit del av deras verksamhet (medlemstidningen) är jag inte ett dugg imponerad och jag förstår ifall många fnyser åt facket. Men det är väl där det riktiga problemet ligger... ett fackförbund utan engagerade medlemmar är ett svagt fackförbund. Byggnads är ett föredöme inom fackrörelsen och det är på tiden att andra 'ser och lär', om man frågar mig. För vilken medlem får respekt för ett fackförbund som beter sig mer som arbetsgivarens ögontjänare än som att verka för arbetarens intressen?
Såg vi några sympatiåtgärder från de övriga förbuden då det svaga kommunal kämpade för högre löner för en tid sedan. Näää...
Jag ser knappast Kommunal som ett svagt förbund, det handlar bara om vad ledningen vågar göra. När Kommunal hade sin storkonflikt för två år sen var bland annat jag och alla andra SEF-ansluta elektriker på byggen som hade kommunen som slutkund eller beställare ute i sympatistrejk i två veckor. Så förbunden hjälper varandra när det finns möjlighet.
Oavsett synpunkt i ovanstående fråga, det är ju alltid fritt att tycka, kan man inte ta till sig EU lagstiftningen inna man vidtar åtgärder.
Är det så bråttom att man riskerar sitt eget vetande innan man har alla fakta på bordet?
Jag måste säga att jag inte kan vad som som står i EU traktatet, om det är det som styr den fria rörligheten.
Men visst borde det vara på sin plats att invänta ett klarare läge!
Oavsett synpunkt i ovanstående fråga, det är ju alltid fritt att tycka, kan man inte ta till sig EU lagstiftningen inna man vidtar åtgärder.
Är det så bråttom att man riskerar sitt eget vetande innan man har alla fakta på bordet?
Jag måste säga att jag inte kan vad som som står i EU traktatet, om det är det som styr den fria rörligheten.
Men visst borde det vara på sin plats att invänta ett klarare läge!
För att få klarhet måste man ha ett mål som kan tas upp till behandling. Blockaden skulle kunna slut i skrivande stund om man skrev på ett hängavtal, då får man arbetsfred och kan sätta sig ner och förhandla om löner.
Visst. Man kan slopa facket och låta arbetarna som inte vill ha sämre villkor själva organisera sig för att få igenom sin vilja. Men varför uppfinna hjulet igen?
4 000 (fyratusen) kronor i månaden var vad de lettiska byggnadsarbetarna i Waxholm fick i lön. Samtidigt har det kommit fram uppgifter om att det lettiska bolaget väntade med att skriva på lettiskt kollektivavtal tills strax innan man skulle börja förhandla med Byggnads.
Dessa uppgifter har framkommit då man kontrollerat inlämnade uppgifter till Lettiska myndigheter. 4 000 kronor är betydligt mindre är minsta lön i kollektivavtalet och jag tror knappast att det är många svenskar som skulle jobba för 4 000 i månaden.
Nu jobbare inte de i lettland utan i Sverige. Det handlar dels om att det Lettiska bolaget har ljugit för att komma undan med sin lönedumpning och dels om att arbetarna som jobbat i Sverige inte fått skäligt betalt.
Varför inte låta de som arbetar åt bolaget själv bedöma om det. Det är en fri och rörlig marknad, det ni vill göra är att sätta upp en strafftull (som tex usa på div. import) bara för att de lata svenska arbetarna ska kunna få ut mer i lön än de förtjänar.
Nu jobbare inte de i lettland utan i Sverige. Det handlar dels om att det Lettiska bolaget har ljugit för att komma undan med sin lönedumpning och dels om att arbetarna som jobbat i Sverige inte fått skäligt betalt.
På vilket sätt har de lettiska bolaget ljugit? Sen vore det fortfarande intressant att veta vad en lett tjänar i snitt?
Genomsnittslönen för lettiska arbetstagare är inte intressant i debatten då det inte påverkar den svenska lönemarknaden. Det borde även du förstå, Rikard.
Både Arbetsdomstolen och EU: s direktiv i ämnet ger facket rätt när det kommer till konflikten. Arbete som utförs i Sverige skall omfattas av svenska regler vad gäller löner och kollektivavtal i övrigt.
Genomsnittslönen för lettiska arbetstagare är inte intressant i debatten då det inte påverkar den svenska lönemarknaden. Det borde även du förstå, Rikard.
Klart den är intressant! Den påverkar ju svensk arbetsmarknadspolitik på precis samma sätt som outsourcing av IT-tjänster till Indien eller förflyttning av produktion till låglöneländer i sydostasien.¨
Så för att sätta saker och ting i perspektiv vore det intressant att veta vad en lett tjänar i snitt. Vet du, Justice?
268 ms totalt · 4 externa anrop · v20260731065814-full.1dc6f849
