"Utan resultat" & "ingen kritik"

Det är väl bara att hålla med.
Rent språkmässigt är ju dessa två utryck otydliga. Samtidigt skall det nog mycket till för att någon skall missuppfatta vad som menas.

DanneSt skrev:

Ingen kritik
Ibland kan man höra folk som säger "Vi fick ju iaf ingen kritik", vilket även det är felaktigt språkbruk enligt mig. Kritik är ju ett omdöme, positivt eller negativt! Det de egentligt skulle säga är "Vi fick ju iaf ingen dålig/negativ kritik".

Nu är jag absolut ingen språkpolis, men "Ingen kritik" kan väl också mycket väl säga: Vi fick varken positiv eller negativ kritik.

De vill säga, ingen sa något. Betyder det att de var ej dåligt då? Eller var bara alla nissar där sådana som inte vågade säga vad de tyckte.

Om kritik är ett omdöme, så borde man ju kunna få, Inget omdöme. också?

DanneSt skrev:

Visst? :stud

Nej, eftersom språk i allmänhet är fullt med förenklingar som existerar just för att de är förenklingar. Det är underförstått att man önskar en viss typ av resultat när man söker efter en person, nämligen att få en kommentar. Utan denna undertext skulle mycket av det som skrivs bli torrt, överdrivet detaljerat och ta fokus från det väsentliga.

Ta ordet fil exempelvis, som kan ha sju betydelser (vägfil, bågfil, datafil etc). Det blir inte uppenbart vad man pratar om förrän man sätter in det i en kontext, vilket är vad det hela handlar om. Underförstådda och gemensamma regler.

Om man bara får positiv kritik kan man mycket väl använda uttrycket kritik i motsats till beröm. Får man däremot både positiv och negativ kritik kan man använda ordet kritik (underföstått negativ) respektive positiv kritik.

Fredde Mannen skrev:

Nu är jag absolut ingen språkpolis, men "Ingen kritik" kan väl också mycket väl säga: Vi fick varken positiv eller negativ kritik.

Det har du ju helt rätt i! :)

Vad sägs om bussar som körs "Ej i trafik"? ;)

Pace skrev:

Nej, eftersom språk i allmänhet är fullt med förenklingar som existerar just för att de är förenklingar. Det är underförstått att man önskar en viss typ av resultat när man söker efter en person, nämligen att få en kommentar. Utan denna undertext skulle mycket av det som skrivs bli torrt, överdrivet detaljerat och ta fokus från det väsentliga.

Och det är just de här (slarviga?) förenklingarna jag retar mig på! :l
Visst kan det bli torrt om man ska vara en nagelfarande ordmärkare, men just nu vill jag nog vara en sådan i denna tråd! Språkbruket är felaktigt - basta! Pratar man om ett man inte har fått ett resultat så har man inte gjort något för att kunna få ett resultat. "Jag ställde upp i tävlingen men kom varken först, sist, bröt loppet eller blev diskad..." :h

Pace skrev:

Om man bara får positiv kritik kan man mycket väl använda uttrycket kritik i motsats till beröm. Får man däremot både positiv och negativ kritik kan man använda ordet kritik (underföstått negativ) respektive positiv kritik.

Nix, håller inte med dig! Om man bara får positiv kritik så är det inte en sanning att man för all framtid kommer att få positiv kritik. Därför måste man alltid ge kritik ett värde - positivt/negativt.

Mr. N. skrev:

Vad sägs om bussar som körs "Ej i trafik"? ;)

Haha, en klassiker!

DanneSt skrev:

Och det är just de här (slarviga?) förenklingarna jag retar mig på! :l
Visst kan det bli torrt om man ska vara en nagelfarande ordmärkare, men just nu vill jag nog vara en sådan i denna tråd! Språkbruket är felaktigt - basta! Pratar man om ett man inte har fått ett resultat så har man inte gjort något för att kunna få ett resultat. "Jag ställde upp i tävlingen men kom varken först, sist, bröt loppet eller blev diskad..." :h

Ditt exempel är inte relevant eftersom positionen i ett sprinterlopp inte kan vara underförstått (såvida man inte pratar med världsmästaren med uttalat mål om att ta förstaplatsen). Om man söker efter en person så finns det två möjliga utvägar: antingen får man tag i personen eller inte. Det förstnämnda är naturligtvis det förväntade resultatet.

DanneSt skrev:

Nix, håller inte med dig! Om man bara får positiv kritik så är det inte en sanning att man för all framtid kommer att få positiv kritik. Därför måste man alltid ge kritik ett värde - positivt/negativt.

Jag skrev ju att det beror på kontext. Inte "alltid i all framtid". Ordet kritik har två betydelser. Dels kritik i form av ett angrepp (motsvarande kritisera) och dels en form av värdering där prefixen positiv/negativ fungerar bra. Slå upp det i en ordbok om du fortfarande inte tror mig.

Mr. N. skrev:

Vad sägs om bussar som körs "Ej i trafik"? ;)

Det är ju ett perfekt exempel där kontexten avslöjar hur något ska tolkas, nämligen linjetrafik. Men det hade ju inte fungerat på en anonym personbil.

Pace skrev:

Ditt exempel är inte relevant eftersom positionen i ett sprinterlopp inte kan vara underförstått (såvida man inte pratar med världsmästaren med uttalat mål om att ta förstaplatsen). Om man söker efter en person så finns det två möjliga utvägar: antingen får man tag i personen eller inte. Det förstnämnda är naturligtvis det förväntade resultatet.

Men det är ju just det att man nyttjar språket felaktigt med en lat inställning att motparten ska förstå det ändå som jag retar mig på. Det är klart att jag fattar vad som egentligen menas.

Pace skrev:

Jag skrev ju att det beror på kontext. Inte "alltid i all framtid". Ordet kritik har två betydelser. Dels kritik i form av ett angrepp (motsvarande kritisera) och dels en form av värdering där prefixen positiv/negativ fungerar bra. Slå upp det i en ordbok om du fortfarande inte tror mig.

Ok, kanske inte riktigt hänger med vad du menar. I mitt exempel tog jag upp den sista betydelsen där det är en värdering som måste innehålla positivt eller negativt.

DanneSt skrev:

Men det är ju just det att man nyttjar språket felaktigt

Det är ju du som har fel och jag ska utveckla min kritik nedan.

DanneSt skrev:

Ok, kanske inte riktigt hänger med vad du menar. I mitt exempel tog jag upp den sista betydelsen där det är en värdering som måste innehålla positivt eller negativt.

Du skrev att "kritik är ju ett omdöme, positivt eller negativt". Betydelsen avgörs av kontexten, förstår du verkligen inte det? Jag bad dig att läsa i ordboken, men jag får väl klistra in det också:

kritik skrev:

1 framställning som utgör angrepp på någon eller något genom att utpeka vissa påstådda misstag eller felaktigheter i ngns handlingar, yttranden etc. Exempel: "han fick kritik för att han inte lyssnade på sina underordnade."

2 framställning som innehåller värderande granskning av förtjänster och brister hos konstnärligt eller vetenskapligt verk eller dylikt. Exempel: "avhandlingen mötte både positiv och negativ kritik."

Det du gör är att säga att ordet måste tolkas enligt den andra lydelsen och sedan säger du att alla andra har fel, när det i själva verket är du som är helt ute och cyklar.

Ahaaaa! Där ser man, jag har ställt in cykeln i förrådet och rättar in mig i ledet igen! :)
Tack Pace för den upplysningen om "kritik"!

Vad sägs om mitt anförande gällande "utan resultat" då?

Det var det jag tog upp först i mina inlägg. Som detta:

Pace skrev:

(...) positionen i ett sprinterlopp inte kan vara underförstått (såvida man inte pratar med världsmästaren med uttalat mål om att ta förstaplatsen). Om man söker efter en person så finns det två möjliga utvägar: antingen får man tag i personen eller inte. Det förstnämnda är naturligtvis det förväntade resultatet.

Med andra ord, när man pratar om att man gjort något utan resultat så måste man alltid sätta det i en kontext. Att springa ett sprinterlopp "utan resultat" är tvetydigt då man inte vet vilket resultat man förväntar sig, medan om man "ringt någon utan resultat" så förstår alla att man ville prata med personen.

Att "prata med någon utan resultat" fungerar inte om det inte sätts in det i en kontext.

Fungerar:

- Har du pratat med din chef om att ta ledigt på onsdag?
- Jag pratade med honom utan resultat.

Fungerar ej:

- Jag har lagat en middag utan resultat.

(Om det inte är underförstått i kontexten att man ska få ett ligg efteråt. Typ. Men det kan vara undertexten i samtalet.)

Pace skrev:

...om man "ringt någon utan resultat" så förstår alla att man ville prata med personen.

Och då upprepar jag mig:

DanneSt skrev:

Men det är ju just det att man nyttjar språket felaktigt med en lat inställning att motparten ska förstå det ändå som jag retar mig på.

Jag köper alltså inte det underförstådda i ett sådant samtal.

Pace skrev:

(Om det inte är underförstått i kontexten att man ska få ett ligg efteråt. Typ. Men det kan vara undertexten i samtalet.)

:birp

Du får gärna förklara vad som är felaktigt med att säga så.

DanneSt skrev:

Jag köper alltså inte det underförstådda i ett sådant samtal.

Det finns mängder med saker som, beroende på målgrupp, du accepterar underförstått, oavsett om du är medveten om det eller ej.

Jag gjorde en snabbkoll via Google och meningarnas syntax verka bli som följer: [förväntad utkomst] utan resultat.

Exempel från SR:

- Maria har sökt 700 jobb utan resultat (om man söker ett jobb är den förväntade utkomsten att få jobb)
- Polisspaning utan resultat efter 10-åringen (polispaningen avsåg att hitta 10-åringen)
- Högskolans anpassning till Europa utan resultat (anpassningen, rubriken kräver samtidigt att högskolans anpassning har rapporterats tidigare)

Jag håller helt med Pace här.
DanneSt: Avslute själv denna mening: "Vi har sökt NN ..."
Sne kan man även ställa sig frågan: Bör resultat definieras som det lyckade utfallet eller som vilket utfall som helst?

Dessutom kan det ju råda delade meningar om vad som är ett lyckat resultat.

- "Vi har sökt Göran Persson för en kommentar utan lyckat resultat."

Eftersom jag inte vill höra vad Göran Persson har att säga så var ju resultatet lyckat för mig. Jag skulle alltså vilja höra:

- "Vi har sökt Göran Persson för en kommentar utan lyckat resultat - han svarade." :e

nitro2k01 skrev:

DanneSt: Avslute själv denna mening: "Vi har sökt NN ..."

...utan att lyckas./...utan att lyckas nå honom.

@Pace
Japp, SR gör fel!

Jo, jag köper inte; bara för att det är underförstått så är det korrekt språkbruk. Jag förstår mycket väl vad man menar, och jag accepterar en väldig massa underförstådda antydningar och syftningar dagligen, men just denna lilla detalj petar mig i ögat och skär i öronen när jag ramlar på den!

Fråga mig nu inte varför, jag är nog bara sån! :)
Säkerligen ett uns gammalmodighet, en knivsudd bakåtsträvan och litet korn av förändringsobenägenhet åxå... ;)

DanneSt skrev:

...utan att lyckas./...utan att lyckas nå honom.

Med din logik kan man inte använda "försökt nå X utan att lyckas" eftersom man inte har definierat vad en lyckad utkomst är. Alltså är det ett felaktigt språkbruk och "lathet" som du kallade det.

DanneSt skrev:

Jo, jag köper inte; bara för att det är underförstått så är det korrekt språkbruk.

Det är inte den avgörande faktorn. Det är ett väletablerat och accepterat språkbruk, vilket är det som avgör huruvida det är korrekt eller inte.

Ta infinitivmärket att som exempel. "Jag kommer att resa" fungerar lika bra som "jag kommer resa". Båda är korrekta och en debatt om rätt eller fel går inte riktigt att tillämpa. Det är mer adekvat att prata om accepterat språkbruk i sådana frågor.

En fråga om rätt eller fel kan enbart gälla särskilt uppenbara fall, exempelvis grammatik eller liknande: "jag bilen körde".

DanneSt skrev:

Fråga mig nu inte varför, jag är nog bara sån! :)

Det är nog bättre att dra slutsatsen att du har problem med det, än att säga att ett vedertaget uttryck är fel bara för att du tycker så.

Men visst, vi kan ta till ordboken igen:

resultat skrev:

något (konkret eller abstrakt) som uppkommer genom att viss handling eller visst förlopp fullbordas ofta om något som kan värderas eller mätas (följd, konsekvens, produkt, verkan)

Exempel (urval):
- medicineringen gav snabbt resultat
- samtalen ledde inte till något resultat
- man kunde inte redovisa några märkbara resultat av investeringarna
- han försökte göra sig förstådd men utan resultat

I alla exempel är den förväntade utkomsten underförstådd. Jag gillar det sista exemplet, eftersom den påminner om den här tråden.