Kul med en Gbg-varvet-tråd! (detta kommer att bli ett långt inlägg inser jag...)
Jag skall springa 2010 och har sprungit en gång tidigare (2003) men den här gången tänkte jag göra en rejäl satsning. Jag drog igång för c:a 10 veckor sedan:
1. Löpteknik
Jag har insett att löpning inte bara handlar om att sätta den ena foten framför den andra så snabbt man kan. Att springa riktigt är faktiskt något som dom flesta vuxna människor behöver lära sig! Jag fick ett tips av en kollega om POSE-metoden och har så smått börjat ändra mitt löpsteg. Om några veckor skall jag gå en kurs hos Sveriges enda auktoriserade POSE-tränare.
2. Utrustning
I takt med att jag insett att löpteknik är viktigt har jag också börjat ifrågasätta min utrustning (skor). Kan det verkligen behövas gas/gel/whatever dämpade skor men pronationsstöd m.m? Den mänskliga foten har utvecklats under miljoner år och enbart under en bråkdel av den tiden har vi burit skor. Dämpade skor har funnits i 30 år. Är inte foten utvecklad för att kunna springa helt naturligt?
3. Träning
När jag sprang Gbg-varvet 2003 så tränade jag genom att springa samma 5 km-slinga varje gång så fort jag kunde. Under några månader förbättrade jag mig med sedan avstannade utvecklingen i princip helt. Inför min nysatsning har jag läst om olika träningsmetoder och har bestämde mig för att köra träning enligt den s.k. Maffetone-metoden fram till nyår. Kortfattat innebär metoden att man tränar med låg puls och på så sätt bygger upp sin aerobiska styrka och sin uthållighet. Jag har än så länge haft en utveckling som jag inte kunnat drömma om.
Snittid september - 7:16 min/km
Snittid oktober - 5:50 min/km
Jag har alltså blivit ungefär 1½ min snabbare per kilometer trots att jag haft samma snittpuls (140bmp).
Efter nyår kommer jag att varva lågpulsträning med intervallträning.
Jag är anmäld och betald, men är fortfarande inte säker på att jag kommer att genomföra det. Mest på grund av avsaknad träning, men också för att jag egentligen inte vill. ;)
Det mest dumma är att det handlar om vadslagning, där jag efter några öl blev lite för självsäker och hävdade att jag kunde genomföra varvet på under 1h och 50min (vilket jag å andra sidan fortfarande hävdar, om jag bara får lite träning innan) - vilket slutade med ett vad om 5000:-... Självklart är det personen som jag slog vad med som har anmält och betalt mig. Jag är i valet och kvalet om jag ska börja träna eller om jag ska köpa mig fri. ;)
Jag har inte kutat varvet sedan mitt personbästa sattes om 2006 (1:48-nånting) men visst är det fantastiskt att springa upp och ner för Avenyn. Då känns inga 17km i kroppen. Eller? ;)
Jag har dock lagt långdistans på is sedan ett tag. Främst för att jag har knän som inte pallar med (vilket i sig förmodligen beror på urkassa löpardojjor) men fotbollen tar ändå upp tre-fyra passa i veckan januari till april och då känner jag föga motivation till att göra två långpass utöver detta. Förvisso då, inför en halvmara här i Östersund förra året sa min bror att "Jodå! Du klarar visst en halvmara på enbart fotbollsträning". Så jag sprang. Såg. Och fick ont. Det gör jag inte om. Plus att mina knän gick åt helvete. Ja, mina knän har alltså inga problem att jaga en boll i 90 minuter (eller spela squash och innebandy i fem timmar samma dag) men så fort det kommer sig till monotona rörelser på asfalt så säger de ifrån inom en halvtimmes löpning.
Tips och råd kan man väl ändå bistå med i den amatörnivå vad gäller löpning som jag ändå håller på med. Av egen erfarenhet så är det lite åt det Web-Tor skriver, långa pass med låg puls för att få uthålligheten. Utan att ha pluggat på olika metoder så började jag ändra min löpstil inför sista året (om jag inte minns fel) och plötsligt hade jag betydigt roligare när jag sprang. Framförallt den första "uppvärmningsbiten" var katastrofal innan jag tänkte om.
Anmäld och förra året sprang jag men på tok för dåligt tränad. För lite långpass och det kändes i knäna.
Så när det nu blir 7:e gången på 8 år (konfirmation i familjen ett år som bröt sviten) så skall jag vara bättre tränad (säger man ju alltid).
Målsättning 1 är att gå under 2 timmar, förhoppningsvis under 1.53 men det blir nog svårt. Har tappat löpfarten pga sviktande träning.
Först och främst: Skoj att så många av er som var aktiva i de GAMLA Varvstrådarna har hittat till den här tråden!
Hur går det med er träning? För mig går det inte nå vidare. Jag köpte nya längdskidor i vinter så det har blivit några mil skidor, men tyvärr inte många mil löpning alls, och löpformen är nog värre en nånsin ;)
Jag har faktiskt anmält mig till Seedningsloppet, eftersom det är så väldigt många som springer nuförtiden. Det var tänkt att jag skulle börja träna tidigt då också, men så blev det ju inte. Men nu är det bara 10 dagar kvar.
Jag har dock lagt långdistans på is sedan ett tag. Främst för att jag har knän som inte pallar med (vilket i sig förmodligen beror på urkassa löpardojjor) men fotbollen tar ändå upp tre-fyra passa i veckan januari till april och då känner jag föga motivation till att göra två långpass utöver detta. Förvisso då, inför en halvmara här i Östersund förra året sa min bror att "Jodå! Du klarar visst en halvmara på enbart fotbollsträning". Så jag sprang. Såg. Och fick ont. Det gör jag inte om. Plus att mina knän gick åt helvete. Ja, mina knän har alltså inga problem att jaga en boll i 90 minuter (eller spela squash och innebandy i fem timmar samma dag) men så fort det kommer sig till monotona rörelser på asfalt så säger de ifrån inom en halvtimmes löpning.
Ajaj, skador är verkligen nåt jag bävar för. Hur går det att springa terräng, går det bättre?
Jag har bara dragit på mig kortvariga skador som varat som längst ett par månader, ett antal fotstukningar och ett antal kraftigare infektioner, samtliga har kommit från jag har sprungit Orientering. Jag har en vän som var riktigt bra tränad en period (gjorde bland annat 1:20 på Göteborgsvarvet), men efter en hård träningsperiod fick han något problem med knäna och kan nu inte springa särskilt många minuter utan att få ont. Han har nog haft det så i ca. 4 år nu. Det skulle vara ruskigt tråkigt om man fick sluta med det man tycker om så mycket. Inget att rekommendera till någon.
Terräng är inga problem. Jag sprang i somras titt som tätt och då blev det rätt mycket asfalt. Så länge jag höll mig kring max timmen så gick det helt okej men ett varv i Ö-vik missbedömde jag helt och sprang nästan 14km. Då hade jag ont sedan. Det skumma är att terräng går helt okej, det räcker jag kommer ut på mjukare underlag så går det finemang. Men fortfarande är nog 21km asfalt ingen hit för mig, men visst. Får jag testa med ett par nya skor så är jag villig att köra igen. Varvet kanske blir något när man helt lagt av med fotbollen, om man nu gör det. :e
Min träning har flutit på bra hela vintern. Har kört 100-150 km i månaden.
När det gäller seedningsloppet har jag bestämt mig för att inte springa. Jag har en ganska bra uppfattning om hur snabbt jag skulle kunna springa men eftersom det inte går att veta vad det skulle ge för startgrupp vill jag inte ta risken att starta precis efter Volvo -och VGR-gruppen. Kommer man framför dom så går det nog snabbt men ligger man precis bakom går det troligtvis som trögast. Därför väljer jag att starta långt bak där det förhoppningsvis blir lättare att springa om.
Sedan skall det bli spännande att se när dom skall börja skotta inför seedningsloppet. Det ligger fortfarande tjockt med snö på banan.
Min erfarenhet är att försöka få en bra placering i sin startgrupp, lång fram är grejen. När jag var i startgrupp 4 som bäst så placerade jag mig allra längst fram ett år och fick mycket bättre rytm i löpningen när man i början slapp att sick-sacka sig mellan långsammare löpare. Sen kommer det ju att tocka till sig hur man än bär sig åt, det är ju Göteborgsvarvet, men det känns inte som att det blir lika ryckigt i löpningen bland folk när man kutat en halvmil då.
Halvflummig resonemang, hoppas poängen gick fram. :)
Updatering:
Pga kallt väder så har löpningen inte kommit igång riktigt än men jag misströstar inte, håller igång på annat vis så när värmen nu börjar komma krypande så rycket det i löparbenen.
4 löppass iår men däremot 26 simpass.
Jag har sprungit fyra gånger tidigare (2001-2004) på tider över två timmar. Tror det var 2.17 som bäst och 2.31 som sämst, vilket visar på vilken nivå jag ligger. Varvet för mig är njutning, jag springer och tittar på de olika banden som spelar, stannar vid varje vätskepaus osv.
Just nu är jag bättre tränad än på länge och funderar på att anmäla mig, om det inte är för sent. Jag tränar spinning minst 3 ggr i veckan och springer på löpband ett par gånger också. Sist jag sprang varvet lovade jag mig själv att inte springa igen om jag inte hade tränat ordentligt innan. Det blir helt enkelt inte kul om man flåsar sig runt, även om man klarar av det.
Så, jag är splittrad men denna tråden har definitivt fått mig att börja fundera!
Det verkar vara många som avstår löpning ute på vintern. Detta är min första vinter med löpning men jag tycker inte att det har varit svårt att springa. Tror att det varit -18 C som värst och det har också blivit några rundor i total snöstorm. Men med rätt utrustning (bra kläder, snökedjor och värmeväxlare) blir det faktiskt en njutning.
Nu när våren börjar komma känns den också grymt välförtjänt. :)
Men fortfarande är nog 21km asfalt ingen hit för mig, men visst. Får jag testa med ett par nya skor så är jag villig att köra igen.
Det hade varit intressant att se hur ditt löpsteg ser ut. Normalt sätt skall det inte vara några problem att springa på hårda underlag och man bara gör det på rätt sätt. Här finns en del av en POSE-föreläsning (varning för att den är lång och amerikansk). Den kanske kan ge inspiration?
Det verkar vara många som avstår löpning ute på vintern. Detta är min första vinter med löpning men jag tycker inte att det har varit svårt att springa. Tror att det varit -18 C som värst och det har också blivit några rundor i total snöstorm. Men med rätt utrustning (bra kläder, snökedjor och värmeväxlare) blir det faktiskt en njutning.
Mm, jag brukar ha lite svårt för att löpträna mycket över vintern. Det finns många anledningar:
* Mökret - som gör att jag drar mig för att ge mig ut på en löprunda en sen kväll, inte lika roligt när det är mörkt.
* Kylan - tycker inte om att springa när det är riktigt kallt, under -15. Jag vet inte om det är så bra för lungorna heller, det finns ju en anledning till att skidtävlingar ställs in för kallare temperatur. Kollar man runt lite bland skidåkare så är det ju ganska vanligt med köldastma bland dem.
* Snön - är det dåligt plogat och det ligger att lager med snö på vägen så är det väldigt frustrerande och svårt att springa. Några gånger när jag sprungit i vinter har det snöat och varit 10cm nysnö på vägen, det är ingen höjdare.
* Längskidor - när det ändå är snö och kallt och bra förhållanden för längskidor så blir det ofta att jag väljer att ta ett par mil på skidorna istället för nån mil med löpardojjorna. Har man bra teknik så är detta ju nästan lika bra träning som löpning, men jag har dålig teknik och får inte ut lika mycket träning av skidåkningen, men däremot så känner jag att skidåkningen är mer all-round mot kroppen. Man tränar ryggen och överkroppen mer, vilket känns bra när jag sitter i en kontorsstol resten av dagen.
Men sliter man och tränar bra under vintern så är det ruskigt roligt när våren kommer och man redan är i bra form. Grym känsla att vara i form när det är fint väder och roligt att springa. Önskar verkligen att jag vore i bättre form just nu ;)
Mökret:
När det var som mörkast i vinter försökte jag springa på förmiddagen lördag och eftermiddagen söndag och sedan behövde det bara bli ett pass i mörker under veckan och jag fick ändå in tre löppass på en vecka. De senaste veckorna har jag försökt lägga in löpningen direkt efter jobbet medan det fortfarande är ljust.
Kylan:
Det är därför man använder värmeväxlare. Det kan vara -20° men inandningluften är ändå varm och skön.
Snön:
Fördelen med att bo i en storstad är att det sällan (aldrig?) dröjer mer än ett dygn innan det är plogat. När jag sprungit i snöstorm har det ju gått betydligt mycket tyngre men jag har bara sett det som extra bra träning för vaderna.
Längskidor:
Om det blir en riktig vinter nästa år också hoppas jag verkligen kunna åka lite längdskidor också. I år har jag dock helt gått in för löpningen.
Kylan, det ska enligt vad jag hat läst inte vara någon fara att idrotta i stark kyla. Många verkar dock tro det.
Snön, jag tycker det är jobbigare att springa i stan jämfört med skogen/skogsstigar när det är snö. Skaffa ett par schysta skor och dra ut i skogen så går det bra.
Längdskidor, jag åkte nyss Vasaloppet. Finns det snö föredrar jag det före löpning då större delen av året ändå kommer ägnas åt löpning. Lite löpträning under vintern/föresäsongen är iofs bra men ändå.
Jag har sprungit GBV tidigare men får så grymt ont i benen då jag är van vid mjukare underlag (orienterare). Jag har dessutom fått problem med benhinnorna så det lär dröja innan jag springer det igen.
Kylan, det ska enligt vad jag hat läst inte vara någon fara att idrotta i stark kyla. Många verkar dock tro det.
Jag vet inte om det är farligt eller inte men jag tycker att det är obehagligt att andas riktigt kall luft och jag känner det i halsen dagen efter. För mig finns det ingen anledning att träna utan värmeväxlare när det är kallt.
Snön, jag tycker det är jobbigare att springa i stan jämfört med skogen/skogsstigar när det är snö. Skaffa ett par schysta skor och dra ut i skogen så går det bra.
När det har var riktigt kallt och hårt trampad snö var det perfekt att springa på de stora motionsslingorna kring Göteborg. Men efter att det varit töväder och sedan frusit igen var det i princip omöjligt att ta sig fram utan broddar, snökedjor eller dubbade skor. En söndag i vintras sprang jag 15 km rund Delsjöarna och mötte bara tre personer. En av dom hade rep, ishacka och klätterskor med 5 cm dubbar. :e
Är det lössnö spelar det ingen roll vilka skor du har - det blir tung ändå.
Löpning på vintern brukar inte vara några problem, men denna vinter har det varit vinter ordentligt!?
Är det kallare är -10 då springer jag inte ut i normala fall men iår så har det varit kallare än så längre tider. Har också fått mer problem iår med min kyl/ansträngningsastma, gick väl inte till läkare i tid så det har dröjt med medicin.
Däremot så har jag sysslat med annan konditionssport så flåset finns men inte löpsteget, slö som f**n.
Detta märkte jag ikväll efter 6 km i skymningen.
