Dagens skola

elever med Ig betyg blir stämplade som sämmre människor.

Två synpunkter:

* Nu syftade du på de betyg som redan finns. Alltså finns problemet med alla sorters betyg, och det har inget att göra med om man inför betyg i ordning och uppförande.

* Den där stämpeln finns bara i betraktarens öga. Vi väljer själva om vi vill ta betygen för vad de är, dvs utlåtanden om ens prestation i ett visst ämne, eller om vi vill se dem som en värdering av hela människan. De som väljer det senare alternativet, har nog antagligen något konstigt behov av att få nedvärdera andra människor. De hittar på andra kriterier om de inte kan racka ner på en för betygens skull.

Alltså, ta betygen för vad de är. Lägg inte in några övriga värderingar i dem. Ett bra betyg i ordning och uppförande bevisar att man kan närvara en lektion utan att störa sina kamrater, varken mer eller mindre.

Ja jag tycker bort det betygsysmet som finns idag och typ bara ha g Och ig.

Sen tycker jag även att man ska ner på proven och införa mer av inlämningsuppgifter man ska göra och kanse oförberädda prov.(hur många är det som inte bara pluggar till proven och en halv dag efter glömt vad det handlar om?)"En del tycker att det behövs som en morot – men säger aldrig att det också fungerar som piska. Om skolan var lite roligare skulle väl dessutom själva kunskapstörsten vara morot nog! " http://devil.swebase.com/~revolt/www/texter/tyckerskolan.htm
Waldorfskolerna har inget betyg,men de klarar av att moteviera eleverna i allafall

Beatbox : om man inte så någon anledning till att kunna en viss sak,hur moterverad blir man då att plugga?

------------------
Emma Goldmans gravplats - liberty will not descend itself onto a people, a people must raise themselves to liberty

[Redigerat av the-teacup den 08 nov 2001]

{citat]Beatbox : om man inte så någon anledning till att kunna en viss sak,hur moterverad blir man då att plugga?

Som jag sa tidigare så kommer man stöta på samma sak hela tiden under hela sitt liv. Menar du att man bara ska göra det man tycker är kul eller ? Hur skulle världen se ut då ? *skrattar* "Jag skulle renovera huset men min lejda murare dök inte upp för han/hon tyckte nått annat va kul i 4 veckor framåt".

// BeatBox

------------------
"Mörkrets gärningar, förekommer även på dagen"

Sixten Landby

Kanske OT nagot...

Jag tror att manga larare glommer att det lilla kan ibland vara den storsta motivationen.

Lat mig ge ett exempel... Vi har val alla haft larare som ville ha det "exakta" svaret pa prov fragan som stod i laroboken. Eller det svaret som han/hon ansag ratt. Det dar motiverade inte direkt mig i skolan da jag garna vill anvanda mina egna ord och funderingar for att dra slutsatser.

Men sa fick vi en historie larare som vikarie pa gymnasiet...och han var speciell. Till skillnad fran de andra historie lararna sa var han inte sa varst intresserad av vilket artal saker hade hant, eller vad som hande EFTERAT...han ville veta VARFOR det hande och HUR kunde det handa. Han ville att vi sjalva skulle anvanda de kunskaper vi hade och dra slutsatser, analysera historien och de personer och handelser som kunde vara viktiga i sammanhangen utan att anvanda bockernas ord. WOW!

Det ar naturligvis svart, men oavsett om man hade helt ratt eller var helt ute och flog pa proven, vilka for ovrigt bara bestod av funderings fragor sasom VARFOR och HUR, sa skrev han alltid uppmuntrande kommentarer som svar pa fragorna.

Om man sa fick 5p av 10p pa en fraga sa skrev han typ..."intressant fundering" eller "kul vinkling men inte helt troligt"...ja ni fattar.

Den lilla "motivationen" som, fast att man hade lite fel, anda visade pa uppskattning gjorde att inte en enda person var franvarande fran hans klasser utan OK anledning. Han var en fantastisk larare som uppmuntrade elever och fick oss att kanna oss speciella. Det var inte bara rodpennan och FEL utan ett personligt intresse. Man kande sig duktig. Han kanske bara skrev dit det dar "uppmuntrande" pa varje fraga utan att tanka pa det, kanske inte ens menade det...vad vet jag. Men kanslan som det gav oss 25 elever var otrolig.

Nar jag sedan jobbade som larare under ett ar sa anvande jag samma teknik, och att se hur man kan vanda en negativ elev till en positiv med en enkel kommentar ar helt otroligt!

Nu har jag naturligtvis inte gatt i skolan pa manga ar och saker tycks ha flippat ur totalt. Men nar jag ibland, nar jag ar i Sverige, halsar pa mina syskonbarn i skolan och traffar deras larare sa maste jag nog saga att jag saknar den typen av larare som bryr sig!

JAg vet ju att lalarna inte har det latt, budgets som ska foljas, prov som ska klaras, stokiga elever och jag vet inte allt. MEn vad jag forsokte saga ar att ibland sa kravs det sa lite for att fa nagons uppmarksamhet.

------------------
"Varför krymper inte får när det regnar?"

Betbox :jag talar inte om att saker ska vara kul utan att eleverna ska känsla för att när de kan ha nytta utav kunskaperna i verkliga livet och ute i samhället.dvs inte bara till provet.

Annsopfie:jag har precis samma efrfarenhet som du och jag häller helt och hållet med dig.Liksom om man vill veta när franska revulitonen började så finns det uppslagsböcker och internet det viktiga är ju att veta varför det började och sammanhanget.

------------------
Emma Goldmans gravplats - liberty will not descend itself onto a people, a people must raise themselves to liberty

[Redigerat av the-teacup den 08 nov 2001]

Kanske OT igen...*ler*

Jag kom just att tanka pa ett exempel pa att skolan holl pa att ga utfor redan nar jag jobbade som larare '96...

Jag jobbade i en Montissori skola...vilket inte tycks vara sa varst annorlunda langre fran den vanliga skolan (nar jag borjade jobba dar sa var jag helt chockad over "flummigheten" och "bestam sjalv nar du vill jobba med A eller B" mentaliteten vilket ledde till att valdigt manga elever gleeeeed igenom dagen utan att gora ett smack). Jag var ju van vid att alla hade en bank och att det fanns ett fast schema osv.

Med "klassen", som bestod av 45 barn mellan 6 och 12 ar, jobbade en forskolelarare (halvtid), en lagstadielarare och en mellanstadielarare och sa jag som "allman larare". Bland barnen fanns en kille som hette Gabriel, var 12 ar och kaxig som f-n. En sot kille, tjejernas favorit och killarnas "ledare" som hade rappa och hyfsat kaftiga svar pa allt och avskydde (enligt hans froken) allt som hade med skolarbete att gora.

Hans froken akte pa semester i 2 veckor och jag tog over hennes del. Varje torsdag hade barnen mattelaxa, x antal sidor att gora hemma, tills fredagen. Jag holl pa att ratta Gabriels bok da jag upptackte att typ 99% av det han hade gjort i laxa var fel. Kollade bakat i boken och sag inget annat an fel, orattade fel, rattade fel som var fel igen. Kollade hans gamla bocker och dom visade sig ocksa mest innehalla fel. Jag blev helt chockad.

Konfronternade Gabriel och forvantade mig val mest att han skulle ge nat rappt svar om bla bla bla...men istallet borjade han grata. Vi gick avsides och han berattade att han inte forstod nagonting av matte. Han hade aldrig forstatt och bett om hjalp i borjan men gett upp da ingen brydde sig. Hans foraldrar var skilda, han traffade inte sin pappa mer och hans mamma var lika dalig pa matte som han och kunde darfor inte hjalpa honom. Hon hanvisade honom tillbaka till hans larare som gav svaret att "hon inte hade tid och att han skulle forsoka igen och be sin mamma eller pappa om hjalp hemma". Killen var helt forstord. Han var 12 ar, skulle borja hogstadiet och kunde ingenting av ett bas amne.

Fragade de andra lararna om dom var medvetna om detta och fick till svar att "vi hinner inte bry oss i detalj om alla barn" (!!!). Jag var helt forsord och visste egentligen inte vad jag skulle gora. Funderade pa det hela och kom fram till att jag inte hade nagot annat val an att borja om fran borjan med pojken. Pratade med Gabriels mamma och Gabriel och vi kom overens om att han skulle stanna kvar 1 timme efter skolan 4 dagar i veckan for att ova matte med mig.

Sa vi fick borja fran typ borjan med 3ans mattebok. Det gick langsamt framat och jag fick hitta massor av alternativa satt att fa honom att forsta matematikens principer. Han hade mattelaxa till varje dag, och varje dag vi jobbade tillsammans sa blev han battre. Han ocksa blev mindre kaxig och rapp i kaften. Bara for att jag sa att jag trodde pa honom sa blev han sa motiverad att gora nagot att han till slut gjorde dubbelt sa manga sidor i mattelaxa an vad jag hade givit honom. Till slut sa fattade han, och allt jag behovde gora var att ge honom olika verktyg for att kunna hjalpa honom att rakna.

Nar hans froken kom tillbaka efter 2 veckor hade han nastan gjort klart 5ans mattebok och var jattestolt.

Han sa till mig att "det ar inte sa latt att ga framat nar allt som ligger bakom ar fel och alla tror att du ar dum", vilket jag tycker var vist sagt av en 12-aring. Vi bedoms alla pa grund av vara prestationer och om nagon inte gor bra ifran sig sa satts dom at "sidan". On hold. Vem orkar bry sig? Vem ska bry sig? Vems ansvar ar det?

Som foralder har man ett fruktansvart stort anvar, som larare ett kanske storre ansvar. Det ar inte lararnas roll att uppfostra barnen men dom maste vara dom som reagerar nar barnen visar tecken pa whatever... Det ar en larares ansvar, oavsett hur stressade dom ar, att bry sig och att forsoka hjalpa.

Gabriel emailar mig ibland och jag blev verkligen jatteglad att hora att han inte bara gjorde jattebra ifran sig pa hogstadiet, utan ocksa valde teknisk (!!) linje pa gymnasiet och klarar sig utmarkt. Jag ar, oavsett alla de jattebra saker som jag gjort och astakommit under mitt korta liv, mest stolt over Gabriel.

Tillbaka till topic.

------------------
"Varför krymper inte får när det regnar?"

Betbox :jag talar inte om att saker ska vara kul utan att eleverna ska känsla för att när de kan ha nytta utav kunskaperna i verkliga livet och ute i samhället.dvs inte bara till provet.

Vad gör man med alla med tusentals saker som man kanske inte fysikt kan påvisa att eleverna kommer att ha nytta av i verkliga livet då ? Ta t ex matematik.

// BeatBox

------------------
"Mörkrets gärningar, förekommer även på dagen"

Sixten Landby

Beatbox :när tusan får man inte nytta av matten i vanliga livet?Affären,räkningar,matlagning(räkna ut hur mycket som behövs till 3 personer när receptet är til 4 etc)bygga något etc.

Annsophie återigen känner igen mig i det du skriver.En gång under min ungdomspratik fick jag ta hand om en så kallat bråkig kille I samhällskunskap .Det vissade sig att han hade lässvårigheter.Men det finns hopp,spellt som man läser om såna som tex poeten i gislaved som är dyslekter.(lokal sjärna)

------------------
Emma Goldmans gravplats - liberty will not descend itself onto a people, a people must raise themselves to liberty

[Redigerat av the-teacup den 08 nov 2001]

[Redigerat av the-teacup den 08 nov 2001]

Beatbox :när tusan får man inte nytta av matten i vanliga livet?Affären,räkningar,matlagning(räkna ut hur mycket som behövs till 3 personer när receptet är til 4 etc)bygga något etc.

Vardagsmatte ja ! Men det är ju inte så lätt att förklara andra saker, t ex Trigonometri etc. Det finns ju andra områden. Kemi, fysik och biologi. Hur skulle du förklara för elever vad nyttan är med att lära sig vad man får om man blandar saltpetersyra och svavelsyra ? Skulle du kunna peka på ett endaste användingsområde för den blandningen som eleverna kommer att stöta på i det livet ?

------------------
"Mörkrets gärningar, förekommer även på dagen"

Sixten Landby

Bra att du tog upp det Beatbox!

Vad har man egentligen för nytta av det man lär sig i skolan? Är det inte mycket som är "onödigt"? Det finns flera specialämnen eller specialsaker som kan vara intressanta men som kanske inte är det mest vesäntliga att eleverna kan som tex blandning av syror i kemin som du sa. Jag tror att man kan skala bort saker från de flesta ämnen på detta vis. Vad har man för nytta i vardagslivet av att känna till om Goetes böcker tex? Det lärde vi oss om i den obligatoriska kursen litteraturkunskap. Eller 1800-talspolitik i samhällskunskapen? Queens accent i engelskan? Rundmunnar i biologin? Jag har en känsla av att man fyllt på med extra grejer i skolan bara för att fylla ut tiden.

Matematik skriver du om och det behöver man för att förstå bla samhällsekonomi. Det är något som jag tycker att för få egentligen är insatta i och det borde införas på skolschemat istället för en massa tjafs. "Tillväxttakten för BNP har minskat med en procentenhet" kan de säga på nyheterna. Vad innebär det då? Jo det förstår man om man kan matematik. "Folkpartiet har backat med 1.5 procentenheter, det är den enda förändringen som är statistiskt säkerställd". Vad betyder statistiskt säkerställd? Jo det vet man om man kan matematik.

Det viktigaste med skolan är inte att lära ut anser jag. Det viktigaste är att man som elev visar att man kan nå ett mål som någonannan satt upp och betyget är ett mått på hur väl man nått målet.

// BeatBox

------------------
"Mörkrets gärningar, förekommer även på dagen"

Sixten Landby

Jag tycker att Fridolf har en bra poang!

Men, jag tycker att det ar lite sorgligt att de flesta som gar i skolan idag saknar en stabil grund i baskunskaperna (det verkar sa iallafall). Amnen som Svenska, Engelska, Matte, Historia, Geografi, Religion tycks ibland fa ge vika for, vad jag kallar, "friskole grejs" som lektioner i/om Respekt och Moral(jag horde detta exempel av en vanninna vars dotter nu gar pa hogstadiet).

Visst ar Respekt och Moral viktiga omraden, men dessa, anser jag, ska grundlaggas i hemmet. Skolan ska bara uppratthalla dessa omraden inte lara ut dom som om det vore nagot nytt. Framfor allt sa tycker jag att dessa "nya" amnen inte ta tid fran de amnen som de flesta behover mer av som tex. Svenska spraket. Vad hande med las och forsta ovningarna? Finns dom fortfarande? Dar larde jag mig vad ord som "sakerstalld" betyder.

Jag tycker att jag, nu oftare an nagonsin, ser och hor personer i 15-20 ars aldern som varken kan uttrycka sig eller skriva sitt eget sprak. Jag menar da inte felstavningar, for det gor vi alla da och da, utan totalt inkorrekta grammatiska meningar och fel ord i fel sammanhang osv. Ar inte det sorgligt?

------------------
"Varför krymper inte får när det regnar?"

Jag har en känsla av att man fyllt på med extra grejer i skolan bara för att fylla ut tiden.

Så tror jag nog inte att det är direkt... Jag förstår att en del saker kan kännas onödiga, men mycket av det jag lärde mig i skolan har jag inte lärt mig att uppskatta förrän långt senare i livet.

Dessutom är det ju helt omöjligt att veta vilka kunskaper som varje elev kommer att få nytta av i livet. Och förresten, är kunskap som man inte får direkt nytta av verkligen onödig?

Min personliga uppfattning är att alla som har gått igenom skolan minst ska kunna läsa en av morgontidningarna "från pärm till pärm" (konstigt uttryck för en tidning) och kunna förstå vad som står där. Det är en förutsättning för att kunna deltaga i vårt samhälle.

annesophie, jag håller med dig om att det är mycket sorgligt hur kraven på elevernas användning av det svenska språket minskar! Jag är lärare i matematik, men brukar ändå alltid rätta stavfel och meningsbyggnadsfel i elevernas prov, och det har jag fått väldigt mycket kritik för.

Kritiken går ungefär ut på att i matten ska det väl räcka om man kan räkna... Det tycker jag är ett urbota korkat uttalande. Det är klart att jag inte sänker betyget i matematik för att de inte kan stava, men hur ska de vara förberedda för livet om jag som lärare indirekt säger att det är okej att misshandla språket? Det är bara en extra service jag ger dem genom att visa hur språket ska användas ;)

Det viktigaste med skolan är inte att lära ut anser jag. Det viktigaste är att man som elev visar att man kan nå ett mål som någonannan satt upp och betyget är ett mått på hur väl man nått målet.

Det haller jag med om men... Dessa "nagon annan", alltsa lararna, som sedan ska tolka om eleven verkligen har natt malet eller inte tolkar ju sa fruktansvart olika. Massa olika faktorer spelar in nar en larare satter betyg inte minst lararens relation till eleven.

Man kunde ju onska att lararen skulle folja nagon slags mall som fanns, men sanningen ar att om man ser kriterierna for vad som kravs for tex ett MVG sa ar dom otroligt flummigt skrivna. En larare satter kanske aldrig MVG och en annan ar kanske mer frekvent i MVG.

Sedan finns dessa faniga regler (atminstone fanns dessa nar jag gick pa gymnasiet) att det fick bara sattas ett visst antal 5:or i en klass. Vad hande om en larare bara fick satta 5 st femmor men det fanns 7 personer som utan tvekan skulle vara kvalificerade for en 5:a? Det kan jag tala om... De tva eleverna fick ingen 5:a utan en "stark" 4:a. Precis som om den "starka" delen skulle synas pa betyget.

Sedan sa var det som sagt relationen mellan lararen och eleven. I min klass bestamde sig Diana och Tessan, som var bastisar, att testa var Svenska larare. Diana var val lite av lararens favorit och fick alltid 4:or eller 5:or och Tessan fick alltid 3:or som betyg pa uppsatser i Svenska spraket. Foljdaktligen bytade dom uppsats nar dom var klara, skrev under sitt namn pa den andres uppsats och lamnade in. Diana fick en 5:a pa Tessans uppsats och Tessan fick en 3:a pa Dianas uppsats. For att verkligen kolla sa att det inte handlade om rena oturen sa gjorde dom testet tva ganger och fick samma resultat...

Hur loser man betygs problemet da? Ja du, det ar en bra fraga. Framfor allt sa skulle jag uppskattat att det skrevs omdomen om eleverna av varje larare och att fler larare var inblandade i betygssattningen och bedomningen av prov, arbeten och uppsatser. Sedan behovs betygs kriterierna fortydligas sa att det inte gar att ta miste pa vilket betyg som galler for en elevs prestation.

Svar fraga men systemet, som det ar idag, funkar inte.

Hypathia >

Bra att nagon bryr sig om spraket iallafall! :)

[Redigerat av annesophie den 08 nov 2001]

Det haller jag med om men... Dessa "nagon annan", alltsa lararna, som sedan ska tolka om eleven verkligen har natt malet eller inte tolkar ju sa fruktansvart olika. Massa olika faktorer spelar in nar en larare satter betyg inte minst lararens relation till eleven.

Men detta råkar man ju ut för i hela livet. Du bråkar väl inte med din lönesättande chef antar jag. Socialkompetens kallas det väl och vad är det för fel att elever måste inse att man ska "pejla in" läraren och göra det bästa av situationen ?

// BeatBox

------------------
"Mörkrets gärningar, förekommer även på dagen"

Sixten Landby

Jag håller med Fridolf och Annsopife.För att kunna förstå samhället,livet och sig själv så behöver man vissa grundkunskaper tex det som Fridolf pekar på i sitt sista stycke.Och även det hypatia och annsopie pekar på att man ska kunna uttryka sig.(Jag pratar om grundskolan nu)Personligen så tycker jag att även konflikthantering och självförsvar bör finnas på shemat.

Det annsopife tar upp i senaste inlägget har jag haft en känsla av men aldrig vågat testa.....

------------------
Emma Goldmans gravplats - liberty will not descend itself onto a people, a people must raise themselves to liberty

[Redigerat av the-teacup den 08 nov 2001]

Hmm Beatbox menar du verkligen att det är bara att människor är ögontjänare och lydder minsta vink som man säger åt dem?

Om man tycker att läraren/chefen/alla andra som föröker bestämma över en gör fel,ska man inte säga ifrån då?

------------------
Emma Goldmans gravplats - liberty will not descend itself onto a people, a people must raise themselves to liberty

Betygsproblematiken är en evig fråga... Visst ger kriterierna upphov till personliga tolkningar, men på de skolor jag har jobbat på har vi alltid haft regelbundna diskussioner om hur de ska tolkas för att åtminstone få en samsyn inom lärargruppen på skolan.

Visst skulle skriftliga omdömen vara bra, men hur ska man hinna med det? Arbetsbördan för lärare har ökat dramatiskt de senaste 10 åren sedan kommunaliseringen av skolan.

I kärnämnena har man ju alltid haft de nationella proven att luta sig mot för att bedömningen ska bli så rättvis som möjligt, och då är det oroande när Skolverket beslutar att ta bort betygsgränserna från de nationella proven. Hur ska man då kunna uppnå likvärdiga betyg över hela landet?

Hmm Beatbox menar du verkligen att det är bara att människor är ögontjänare och lydder minsta vink som man säger åt dem?
Om man tycker att läraren/chefen/alla andra som föröker bestämma över en gör fel,ska man inte säga ifrån då?

Det jag sa va att man som elev ska kunna sätta upp mål och visa att man kan ta sig dit. Om man tycker att läraren gör fel så ska man protestera men det som händer idag är att man väljer "the easy way" och protesterar utan att det finns någon som helst anledning för det. Så länge sådana som det finns personer anser att man är ögontjänare bara för man tvingas göra nått som man kanske inte finner roande (eller ser nyttan av just då) så kommer det att finnas elever som misslyckas i skolan och dessutom skyller på att det är skolans fel att dom inte lärde sig nått då felet egentligen va att dom inte tog chansen då den gavs för man ska minsann inte ta order från någonannan. Dessa människor som anser att det är totalt fel att lära sig saker bara för man själv inte ser nyttan med, dom kommer att få otroliga problem att anpassa sig ute i samhället. Det är NU vi lever och INTE i någonsorts drömvärld. Det är på hög tid att folk inser det !

// BeatBox

------------------
"Mörkrets gärningar, förekommer även på dagen"

Sixten Landby

Arbetsbördan för lärare har ökat dramatiskt de senaste 10 åren sedan kommunaliseringen av skolan.

Tss..och ändå har ni fortfarande ledigt större delen av sommaren.

------------------
"What we were after now was the old surprise visit. That was a real kick and good for laughs and lashings of the old ultraviolence"
-Alex DeLarge in "A Clockwork Orange"