dAEk^ skrev:
Absolut. Det finns inget värre än en lärare som tappat gnistan eller bara helt enkelt är almänt less. Men vad ska ske med den skara som tappat gnistan? Och vem ska bedöma vart gränsen går? Det är ju högst subjektivt. En av de bättre lärare jag haft genom åren var en jävligt gammal och sträng lärare, men jag gillar ordning och reda så det passade mig väldigt bra. Andra var inte lika glada...
Att dela upp grupper i snabbare och långsamare grupper betyder inte nödvändigtvis att de långsammare lär sig för det. Det kan ses som ettt litet steg i rätt riktning, tycker jag, men på intet sätt det enda som behövs. Det gynnar de "vanliga/ normalsmarta", i brist på bättre ord, men det tillgodoser fortfarande inte de "mindre smartas" behov. Ska vi redan i grundskolan slå ut vissa grupper?
"Fan heller!", är min spontana reaktion. Istället bör det läggas ner mer energi på att ta reda på elevernas eventuellt dominanta modalitet och försöka se hur man kan anpassa utbildningen.
Jag håller med om att skolan behöver reformeras, men inte i högpresterande vs "mindre smarta" grupper. Det är givetvis alltid tråkigt att de långsamma sabbar för de snabblärda eleverna, och vice versa.
Vi är alla olika och har olika preferenser men det tar inte skolan mycket hänsyn till. Oftast är en av våra modaliteter dominant, i andra fall är en modalitet extremt dominant. Hur tillgodoser skolan detta på bästa sätt? Det gör den inte.
Skolan utgår ifrån att vi alla är stöpta ur samma form.
Ta te.x. en elev som har en kinestetisk stil, tror du att denna elev kommer trivas ocn enkelt snappa upp saker i en miljö där det till största delen förekommer traditionell föreläsning? Antagligen inte. Det klaffar helt enkelt inte. Eventuellt skulle din teori kunna fungera men det skulle ta betydligt längre tid för eleverna att greppa det, en del kanske aldrig gör det t.o.m. Ju längre tid det tar, desto större växer panikkänslan att vara dum, tålamodet försvinner och med det försvinner även fokus och motivering. Därför tycker jag att det vore mycket smartare att anpassa skolan utifrån elevernas förutsättningar och inlärningsstilar.
Hur man skall gå till väga med tanke på budget osv? Inte vet jag. Visste jag det skulle jag inte sitta här och skriva på ett forum. :p Men jag är övertygad om att det är den bästa lösningen.
Jag finner det lite tråkigt att du bara spottar ur dig att du vill att skolan skall ändras si och så utan att ha funderat över hur det kommer sig att det är som det är, eller var som det var. Det är människor bakom problembarnen, bakom de mindre smarta etc. Jag får uppfattningen att du nästan skiter i dem så långe de hålls borta från dig och att du kan lära sig saker i det tempo som passar dig. Hur vore det med en nypa solidaritet?
Det finns färre "högpresterande" än man tror. Dessa har klassats som duktiga med diverse mått. Ta t.ex. ett nationellt prov som är, rent ut sagt, ett skämt.
Utbildningarna blir sämre, eleverna blir mer korkade, lärarna (som ni nämnt) är omotiverade.
Man kan titta på naturvetenskapliga ämnen. Varje år hålls internationella tävlingar i matematik, fysik, biologi, astronomi, och informatik där de bästa från alla länder deltar. Vi presterar u s e l t i alla dessa tävlingar bortsett från den sistnämnda (en tävlande deltog från sverige och han presterade någorlunda OK). I matematiktävlingen 2005 hamnade sverige på plats 61 (av 91 länder). Vi blev slagna av länder som Kirgisistan, Kazakstan, Albanien, Bosnien, Azerbadjan m.fl. Vi hamnade på två platser framför Macau. Och ändå ska vi vara riktigt smarta.
Kom inte heller och säg att detta endast gäller för naturvetenskap. Att vi skulle vara rankad som #1 inom historia, geografi mm. Det tvivlar jag på.
IMO så tycker jag att vi behöver en tuffare skola, mer motiverade och personliga(?) lärare. Vi behöver även motiverade elever (tidigare betyg?).
Annars lär Macau gå förbi oss inom ett år...