.. Få tak över huvudet? Allmännyttan håller på att säljas ut och en 2'a på 55 kvadrat i en stockholmsförort med kök/badrum från 50 tal (dvs rätt skabbigt) går för 2.2 miljoner.
Funderar starkt på att köpa mig en husbil och bosätta mig i fanskapet och betala boende parkering och flytta omkring med jämna mellanrum..
Ber om ursäkt för min grinighet, men jag är allt annat än sugen på att betala ockerpriser för en sketen 2'a i en förort och skuldsätta mig upp till öronen att jag blir tvungen att leva på nudlar. Inte heller är jag sugen på att bo hos mina föräldrar tills lågkonjukturen kommer och jag kan köpa mig en billig lägenhet.
Vem bör jag skjuta? Tack alla 40-talister för att ni tänkte på nästkommande generationer!
Ja det finns fler ställen att bo på, men om man har ett arbete som man trivs med, vänner man kommer överrens med familj som bor i krokarna och en flickvän man vill ha nära till hands, så är inte flytta från Stockholm ett alternativ fören politikerna bestämemr att min husbil inte får stå kvar i Stockholm längre.
Hus utanför storstaden, antar att du menar inom stockholms län, så kan du räkna med priser på minst 3 miljoner kr oavsett. Bara tomten är värd dyra pengar idag. två grannar sålde av sina kåkar nyligen, ena gick för 5,6 miljoner, den andra för 6,6 miljoner.
Husbåt hade nog inte vart fel.. Men jag är ingen båtmänniska, satsar nog isf på husbil med stor stereo så ska jag bosätta mig periodvis utanför nån topppolitikers kåk! :e
Ja, bor man i Sveriges största stad så får man väl räkna med bostadsbrist? I Malmö är det också helt sinnesjukt, speciellt när priserna på bostadsrätter gått upp mest av alla storstadsområden i hela Sverige den senaste tiden.
Jag köpte precis lägenhet i Södra innerstaden i Malmö och gjorde en bra och snabb affär, som jag har väldigt svårt att tro att jag kommer förlora på (det gör man aldrig egentligen, det handlar bara om att hålla kvar tillräckligt länge för att kunna sälja i ett bra läge).
Men jag håller med dig Cheragi, för ungdomar har idag har alldeles för svårt att hitta någonstans att bo. För mig fanns det egentligen inget alternativ längre, det går inte att hitta hyresrätter i Malmö utan att stå i kö i ett halvår, om du har tur. Inte nu när kommunala bostäderna har ändrat sina regler för sökande också. Det satsas hundratals miljoner varje år på att bygga lyxkåkar och designerhus i med havsläge istället, där de inte ens får full täckning i slutändan. Bostadsbristen är ett problem, helt klart.
det handlar bara om att hålla kvar tillräckligt länge för att kunna sälja i ett bra läge
Jag har funderat lite på det där. Gör man vinst egentligen? Om man säljer i ett bra läge innebär det att det är ett högt tryck på bostadsmarknaden, och man måste ju ha någon annan stans att bo. Alltså plöljer man ner en massa pengar i nästa boende istället. Eller tänker jag fel?
Vi har precis fått tag på en hyresrätt centralt i Växjö (3:a på 90 kvadrat) som antagligen ska ombildas till bostadsrätt snart. Men det gick inte via köerna, vi fick tag på den via privata kontakter. Då fanns det tydligen inga köer man skulle stå i längre. :)
Ja det är så det är lixom! Det är bara att skratta! :)
jag är lite smårädd att pynta så mycket för en lägenhet idag, då jag helst inte vill sitta med den skönaste skulden den dagen jag säljer lyan. Vad tror ni? Kommer priserna sjunka? Eller kommer dom bara stiga och vi snackar nästa New york i mindre skala? Eller kommer det trappas ner och lägga sig på en någorlunda stabil nivå som idag?
Alla sk "experter" säger olika, vilket får mig att tvivla på deras "expertis"
wF-folk kan man alltid lita på därmot :e
Letar också lägenhet i storstadsregion just nu och det är hårt som fan, framförallt då man söker job och bostad samtidigt. För att få boende ska man ha jobb, för att få jobb bör man ha boende. Moment 22 godag. Själv har jag sänkt kraven rejält även om det kommer att svida när jag går från en toppfräsch 2ROK i Östersund till något helt annat väldigt ickecentralt i Göteborg...
"Experterna" har ju snackat om att bostadspriserna kommer att stagnera och även sjunka nu i över två år, men det har vi inte sett. Visst har räntorna stigit en aning men av det jag har hört så fortsätter priserna att stiga. Senast i höstas gjorde jag en bra deal när jag gjorde mig av med en lägenhet som vid omvärderingen hade ökat med 30% i värde. Och då snackar vi Östersund. :OO
Letar också lägenhet i storstadsregion just nu och det är hårt som fan, framförallt då man söker job och bostad samtidigt. För att få boende ska man ha jobb, för att få jobb bör man ha boende. Moment 22 godag. Själv har jag sänkt kraven rejält även om det kommer att svida när jag går från en toppfräsch 2ROK i Östersund till något helt annat väldigt ickecentralt i Göteborg...
Ja, personligen letar jag efter mer eller mindre renoveringsobjekt. Då jag med mina hantverkarskillz kan fixa från koja till slott utan att behöva betala 1 miljon till. Men det hjälper ju inte mig.. 2.2 milj för ett badrum som inte har en enda kakelplatta på väggarna. :e
Jag har en plan, det är att under juli månad när alla tjocka plånböcker flyr landet till tropiska breddgrader ska jag försöka hitta något riktigt bra objekt..
OT: brorsan köpte för 2 år sedan en 1'a för 500k, i samma huskropp kollade jag på en exakt likadan 1'a för ett par månader sedan. Den gick för 1,5 milj.
Fortf i en förort. :e
det handlar bara om att hålla kvar tillräckligt länge för att kunna sälja i ett bra läge
Jag har funderat lite på det där. Gör man vinst egentligen? Om man säljer i ett bra läge innebär det att det är ett högt tryck på bostadsmarknaden, och man måste ju ha någon annan stans att bo. Alltså plöljer man ner en massa pengar i nästa boende istället. Eller tänker jag fel?
Det beror ju på vad du har för planer. Amorteringen är ju alltid "till dig själv", men det är ju självklart (för de flesta iallafall).
Man måste se ett bostadsköp som en investering, en ren affärsmöjlighet alltså. Har jag råd och möjlighet att ta lånet för att "komma igång" och sedan kan sälja lägenheten några år senare, så har man ju direkt en jäkla slant att lägga in i nästa bostad, och ska man se krasst på det så är det ju i de flesta fall stor chans att man kommer göra en bostadsaffär när man blir äldre och får familj. Kan du då helt plötsligt plöja in 1 mille i köpet av din villa, ja; då har du en förutsättning som en person utan de pengarna aldrig haft.
Men ska man sälja och köpa och dessutom göra vinst på det, då skulle man köpt för tre-fyra år sedan. Då hade du kunnat göra en förtjänst uppemot fem-sexhundra tusen på en vettig lägenhet i t.ex. Malmö vid säljning, tro mig. Frågan är, om det dippar nu (priserna alltså), hur många har is/tålamod nog att sitta kvar tills det går upp igen. Vissa pratar ju om "10-årskurvan", att bara man kan hänga kvar såpass länge eller mindre, så är saken biff.
Jag tror aldrig man går förlust om man sköter sina kort rätt. Dessutom kan man renovera och göra en del själv, som sen höjer priset oerhört mycket mer än vad det kanske kostade att initialt göra/köpa arbetet. Ni skulle bara veta vad folk bjuder för lite klinkers/stengolv, träskivor och egen stukatur/armaturer. ;)
Ni skulle bara veta vad folk bjuder för lite klinkers/stengolv, träskivor och egen stukatur/armaturer. ;)
Faktiskt. Fast jag vet ju hur jag själv tänker när jag letar boende. Kakel och klinker i badrum är ett måste och gärna något unikt och utstickande i köket så att det inte känns så jäkla standard (men observera att "utstickande" och "unikt" inte behöver betyda detaljer i guld och diamant, bara något som gör det visuellt trevligare att vistas i rummen och som ger en känsla av att få andra har just den detaljen), plus en smakfull planlösning. Men, det är sådana krav jag får ge upp nu eftersom jag inte har stålarna eller möjligheten att köpa lya i Göteborg för miljonen.
Faktiskt. Fast jag vet ju hur jag själv tänker när jag letar boende. Kakel och klinker i badrum är ett måste och gärna något unikt och utstickande i köket så att det inte känns så jäkla standard (men observera att "utstickande" och "unikt" inte behöver betyda detaljer i guld och diamant, bara något som gör det visuellt trevligare att vistas i rummen och som ger en känsla av att få andra har just den detaljen), plus en smakfull planlösning. Men, det är sådana krav jag får ge upp nu eftersom jag inte har stålarna eller möjligheten att köpa lya i Göteborg för miljonen.
Exakt. Ett helkaklat badrum med klinkers är ju en sak, men när folk får mentala utlösningar över ett stengolv i en hall på fyra kvadratmeter, då är det nåt som är snett. Och mäklarna/säljarna använder ju det, givetvis.
Har man tid/energi/pengar ska man garantera renovera lite om man kan göra det.
Det sjukaste är väl att det finns många gamla personer som bor i stora fetta lägenheter/hus även om dem inte behöver ha den stora ytan. Kunde man flytta på dem så tror jag att många fler barnfamiljer kunde flytta till dessa lägenheter som faktiskt behöver mer utrymme. Då skulle nog flera 2, 3:or bli lediga för oss som tillhör den yngre genrationen. Men allt detta är ju bara vad jag tror :e
Exakt. Ett helkaklat badrum med klinkers är ju en sak, men när folk får mentala utlösningar över ett stengolv i en hall på fyra kvadratmeter, då är det nåt som är snett. Och mäklarna/säljarna använder ju det, givetvis.
Det är så kul när man tänker på det att många människor inte kan se igenom hur en lägenhet/hus ser ut egentligen. En bekant till mig lyckades med konststycket att köpa sig en rätt så stor villa i göteborgsskärrgård, och när mäklaren kom på besök efter de hade renoverat kåken så utbrast hon: - Va, ni har ju sjöutsikt här?. Huset ligger inte 70 meter från vattnet ens.
Men inredningen i huset var så fruktansvärd (jag tror inte det går att beskriva) så man lyckades inte se vad man kunde göra med huset. Till och med hans fru som jobbat inom IKEA som inredare i 10 år, hade svårt att se igenom det fula. Så de köpte en stor fin kåk med havsutsikt för lite pengar, bara för ingen annan kunde se igenom den otroligt gräsliga inredningen... ibland har vissa tur...
SJälv hade vi turen att få köpa vår 2:a, visserligen i Borås, för 7 000:-, dessa kostar nu 75-90 000:- :o
75-90 000 för en tvåa är väl inte helsjuka priser, inte ens i den minsta av hålor. Med en räntenivå på runt 4% så ger det ju för fan en räntekostnad på mindre än 300 spänn i månaden! Jag skulle nog säga att 90 000 för en tvåa är löjligt lite pengar.
Tacka politikerna som bestämmer...
På vilket sätt bestämmer politikerna priserna på bostadsrätter?
75-90 000 för en tvåa är väl inte helsjuka priser, inte ens i den minsta av hålor. Med en räntenivå på runt 4% så ger det ju för fan en räntekostnad på mindre än 300 spänn i månaden! Jag skulle nog säga att 90 000 för en tvåa är löjligt lite pengar.
Hehe, lägg på en nolla så har du utgångspriset för en tvåa i Malmö, och den är inte ens i centrum. Jag betalade 830k för min tvåa på Nobeltorget i Malmö och det är jag jävligt nöjd med ska jag be att få tala om. :)
sgtpepper skrev:
På vilket sätt bestämmer politikerna priserna på bostadsrätter?
Jag tror snarare att det kan vara så att det upplevs som att politikerna satsar mer på dyra/högprisade lägenheter, snarare än att bygga billiga hyresrätter, som behövs. ;)
politikerna satsar mer på dyra/högprisade lägenheter, snarare än att bygga billiga hyresrätter, som behövs.
- Eller så är det så att dagens regler för hur hyran kan sättas baseras på ett ålderdomligt synsätt..
- Varför skall egendom behandlas olika? Om du väljer att köpa en Mercedes för 400 000 istället för en Skoda a 180 000, så be it, ditt val och dina räntekostnader - ingen som kommenterar det.
Samma synsätt bör gälla hyresrätter - alla kan inte bo i innerstan, idag är det de facto så att de, i många fall, fånigt låga hyrorna i innerstan gör att det blir dyrare att bo i [när]förort eftersom marknadshyror inte tillåts.
Låt folk själva bestämma - antingen bo i innerstan och betala mera eller välja ett billigare hyresboende i förorten och ha mer pengar till annat.
274 ms totalt · 4 externa anrop · v20260731065814-full.a51de22e
