55 svar · 1 719 visningar · startad av NETwork · sida 2 av 3
Med anledning av en famfactorylåt (tror jag) så hade jag en diskussion med en kompis - "starkare än du" eller "starkare än dig" - vilket är rätt?
Läs frågan i sin helhet →Passar på att fråga Web-Tor en sak:
Web-Tor skrev:
Säger du "starkare än dig" och alla förstår vad du menar, så är det rätt.
Köper du då också (i konsekvensens namn) detta resonemang:
Skriver du "Dem stjälde min cykel på kyrko gården." och alla förstår vad du menar, så är det rätt.
?
Web-Tor skrev:
Då frågar jag dig också Gislaved.net:
1. Vad menar du med "korrekt svenska"?
2. Enligt vem är det "korrekt svenska"?
3. Vilket år skapades denna "korrekta svenska"?
Påstår du att det inte är korrekt svenska? I annat fall är ju dina frågor meningslösa.
niko »
Jag tror för det första inte att alla skulle förstå vad det där innebar eftersom det är en väldigt konstig mening.
Meningen med språket är ju att vi ska kunna förstå varandra. Lyckas man få fram sitt budskap genom att använda ovanstående mening så är ju allt frid och fröjd, eller?
Gislaved.net »
Jag påstår (till skillnad från dig?) att båda alternativen är rätt.
Web-Tor skrev:
Jag tror för det första inte att alla skulle förstå vad det där innebar eftersom det är en väldigt konstig mening.
Meningen med språket är ju att vi ska kunna förstå varandra. Lyckas man få fram sitt budskap genom att använda ovanstående mening så är ju allt frid och fröjd, eller?
Så, vad är då din definition på korrekt svenska? Allt som går att förstå?
Jag hoppade längre än du och jag hoppade längre än dig har för mig två skilda innebörder.
Web-Tor skrev:
så är ju allt frid och fröjd, eller
Kanske? Man kan definierar "rätt" och "fel" på 1000 olika sätt: religiöst, juridiskt, moraliskt, "det de flesta säger", "det som sägs av de som vet bäst", "det man sa från början", "det jag själv säger" osv ..
Jag ville mest påpeka att din "om alla förstår vad som menas"-definition kanske inte heller är helt glasklar eller vattentät.
Web-Tor skrev:
Jag tror för det första inte att alla skulle förstå vad det där innebar eftersom det är en väldigt konstig mening.
Jag tror nog alla som öht förstår svenska skulle förstå den. Den är väl knappast mångtydig?
Gislaved.net skrev:
Så, vad är då din definition på korrekt svenska? Allt som går att förstå?
Om svenskan är "korrekt" eller inte tycker jag inte jag är det viktigaste. Det viktiga är att sändaren och mottagaren uppfattar situationen på samma sätt.
Vad är din definition på korrekt svenska?
Gislaved.net skrev:
Jag hoppade längre än du och jag hoppade längre än dig har för mig två skilda innebörder.
Då gäller det att dom som pratar med dig är noga med språket för att du ska förstå.
Ponera följande: Du och Erika Johansson träffas i sandlådan. Hon hoppar 7 meter och du hoppar 3 meter. Efteråt säger hon till dig:
-"Jag hoppade längre än dig".
Vad tror du att hon menar då?
niko skrev:
Jag ville mest påpeka att din "om alla förstår vad som menas"-definition kanske inte heller är helt glasklar eller vattentät.
Det är den absolut inte. Det har jag inte påstått heller.
Web-Tor skrev:
Vad är din definition på korrekt svenska?
Det är en klurig fråga. Jag har min egen bild av vad som är korrekt, men det är svårt att kortfattat beskriva exakt vad detta innefattar. Ofta handlar det mer om känsla än om regler.
Web-Tor skrev:
Då gäller det att dom som pratar med dig är noga med språket för att du ska förstå.
Nejdå. Jag är inte korkad. Jag förstår oftast vad folk menar även om de säger något annat.
Web-Tor skrev:
Vad tror du att hon menar då?
Vad hon menar är förmodligen att hon hoppade längst av oss två. Vad hon menar och vad hon säger är dock inte nödvändigtvis samma sak.
Vad hon menar är förmodligen att hon hoppade längst av oss två.
Vad spelar det då för roll om hon säger:
-"Jag hoppade längre än du" eller
-"Jag hoppade längre än dig"
Du förstår ju ändå vad hon menar.
Jag förstår inte vad problemet är?
Samtidigt som jag förstår vad hon menar har hennes anseende i mina ögon sjunkit.
I ett annat sammanhang kanske det inte är lika uppenbart vad som avses. Påfallande ofta uppstår gräl på grund av missförstånd relaterade till språkliga brister. Det vore ju bra om dessa gick att undvika. Ditt förespråkande av något som uppenbarligen kan leda till missförstånd på grund av sin tvetydighet är för mig svårt att förstå.
Exempel:
1. Tycker du mer om henne än mig?
2. Tycker du mer om henne än jag?
Låt oss säga du tycker om Frida. Du tycker även om Maria, men inte riktigt lika mycket som du tycker om Frida. Du tycker dock om Maria mer än vad Frida tycker om Maria. Du är väl införstådd med detta.
Frida frågar dig ovanstående frågor. Svarar du samma sak på båda?
Svarar du samma sak på båda?
Nä, jag uppfattar det som två olika frågor och ger olika svar.
Min poäng är att det är viktigare att göra sig förstådd än att prata korrekt.
Detta är ju ett problem som många politiker inte snappat upp. Dom pratar korrekt svenska men det är inte en människa som förstår vad dom säger.
Håller du med mig?
När man pratar om språk kommer man hela tiden till diskussionen om rätt och fel.
Folk är så förbannat rädda för att inte prata som det står i ordboken. Men hur har orden och deras betydelser kommit in i ordboken i första hand? Naturligtvis är det någon som hittat på ordet eller använt "fel" ord i en oväntad situation.
Språket är någon som förändras hela tiden och det är VI som använder språket som bestämmer hur det ska fungera. Du äger själv ditt eget språk på samma sätt som du äger dina egna tankar.
Web-Tor skrev:
Håller du med mig?
Ja, det är en konst att anpassa sitt språk till den som lyssnar. Politiker är inte alltid bäst på det. Ett tydligt exempel är lagboken, som ofta är skriven så krångligt att det finns flera sidor förklarande text till varje mening.
Att anpassa sitt språk efter lyssnaren är ungefär som att koda hemsidor, det är inte säkert att en korrekt skriven kod tolkas lika av alla webbläsare. ;)
Web-Tor skrev:
Du äger själv ditt eget språk på samma sätt som du äger dina egna tankar.
Nu blev det avancerat och rätt off-topic, men intressant. Menar du att man kan påverka sina egna tankar?
Menar du att man kan påverka sina egna tankar?
Ja, det är väl självklart. Varför tror du annars att det finns 7000 legitimerade psykologer i Sverige. :p
En tanke:
En gång i tiden var det någon som använde order "språk" och fick en massa spydiga kommentarer och gliringar eftersom ordet inte hör hemma i vårt svenska tungomål utan är ett tyskt lånord.
Jag är förbannat tacksam för att vissa av mina förfäder orkade använda ordet trotts att dom säkert fick kommentarer som: "Det är fel!", "Det är inte korrekt svenska!".
Idag är ordet "språk" ett accepterat ord och finns med i våra svenska ordböcker.
Låneord är väl en annan fråga? Ord som mail, tejp och paraply är väl inarbetade i det senska språket. Det finns ett behov för vissa ord. Dock framkommer meningsbyggnadsfel och andra grammatikfel som inte har ett så mycket med behovet av de enskilda orden att göra, utan ofta grundas på en oförmåga att uppfatta språkliga sammanhang. Det är en stor skillnad.
Web-Tor skrev:
Ja, det är väl självklart. Varför tror du annars att det finns 7000 legitimerade psykologer i Sverige.
Det finns även en massa spådamer och flera tusen präster som förespråkar olika religioner. Yrkets existens är nog inget bevis i sig. Däremot håller jag med dig. Anser du även att du är vad du tänker, det vill säga att du blir formad av dina tankar?
Web-Tor skrev:
En gång i tiden var det någon som använde order "språk" och fick en massa spydiga kommentarer och gliringar eftersom ordet inte hör hemma i vårt svenska tungomål utan är ett tyskt lånord.
<ot>
Nu tror jag väl iofs inte att det gav upphov till några spydiga kommentarer. Att använda lånord från ett dominerande kuturspråk har väl i allmänhet gett högre status och skiljt ut en från "vanligt folk".
</ot>
Låneord är väl en annan fråga?
Nja, till viss del. Det jag ville påvisa är att många människor har svårt för språkförändringar och är övertygade om att det språk vi talar idag är komplett och "rätt". Jag menar att ingenting kan vara mer fel.
En gång i tiden sade man "Jag går att handla". Numera säger man "Jag går och handlar".
Någon gång mellan då och nu har detta ändrats. Är det fel?
Anser du även att du är vad du tänker, det vill säga att du blir formad av dina tankar?
Det låter verkligen som en helt annan tråd. ;)
Men de språkförändringar som vedertagits är de som förenklat vårt språk - inte de som försvårat det.
Genom att införa två möjliga varianter i en och samma mening (med t ex "dig" och "du") blir språket bara ännu mer svårbegripligt och otympligt.
niko skrev:
Betyder 1 & 2 samma sak:
1.) Jag tycker bättre om bruna bönor än du.
2.) Jag tycker bättre om bruna bönor än dig.
Det utrönes av (a) sammanhanget och (b) tonfallet. Skulle vi undvika alla tvetydiga formuleringar skulle vi inte kunna prata alls (dessutom skulle man säga "jag tycker bättre om bruna bönor än om dig" för att det skulle bli rätt i det här fallet). "Jag såg mannen i parken med teleskopet."
trexter skrev:
Men de språkförändringar som vedertagits är de som förenklat vårt språk - inte de som försvårat det.
Nej, det stämmer inte. Exempelvis gick "små" förr i tiden att använda i en singularisform, som inte finns kvar idag. "Liten" och "små" var från början två olika ord.
spango skrev:
Nej, det stämmer inte. Exempelvis gick "små" förr i tiden att använda i en singularisform, som inte finns kvar idag. "Liten" och "små" var från början två olika ord.
Hmm... för mig låter det som en förenkling. Från två ord till ett?! :)
spango skrev:
Det utrönes av (a) sammanhanget och (b) tonfallet.
Det utrönes av (a) sammanhanget, (b) böjningsformen och (c) tonfallet. (Tonfallet är inte relevant i skrift.)
spango skrev:
Skulle vi undvika alla tvetydiga formuleringar skulle vi inte kunna prata alls. "Jag såg mannen i parken med teleskopet."
Ja, det är väl självklart? Jag påpekade bara att det i vissa meningar/sammanhang existerar en skillnad som de flesta (delvis beroende på dialekt) mycket väl kan uppfatta/använda sig av.
