47 svar · 1 030 visningar · startad av obelix · sida 3 av 3
Hur egoistisk och korkad får man vara? Läkaren som möjligjorde detta borde slås i järn. Samma sak med henne och gubben hennes... <http://www.aftonbladet.se/vss/foraldrar/story/0,2789,274665,00.html>
Läs frågan i sin helhet →Handikappade ska inte kunna få barn? 16-åringar ska inte få barn? 46-åringar ska få det, men inte 47-åringar? Var går gränsen? Det är väldigt lätt att fördömma ett enskilt fall. Men var går gränsen för vad som är acceptabelt tycker du?
Dumt att racka ner på en 58-åring, när det finns oerhört många människor som aldrig skulle blivit föräldrar p.g.a deras oansvarighet och ibland direkta olämplighet!
mibbe skrev:
Handikappade ska inte kunna få barn? 16-åringar ska inte få barn? 46-åringar ska få det, men inte 47-åringar? Var går gränsen? Det är väldigt lätt att fördömma ett enskilt fall. Men var går gränsen för vad som är acceptabelt tycker du?
Dumt att racka ner på en 58-åring, när det finns oerhört många människor som aldrig skulle blivit föräldrar p.g.a deras oansvarighet och ibland direkta olämplighet!
Vissa handikapade/grupper av människor bör inte få barn pga av att dom inte är kapabla till att ta hand om barnen
Generellt sätt är inte en 16:åring mogen nog för at ta hand om ett barn...
Ja, det är nog en hel del som har blivit med barn fast än dom inte borde ha blivit det, men då har det hänt på naturligt sätt.
Det som jag opponerar mig emot här, är att hon har genomgått en fertillitetsbehandling för att bli gravid.
Utan den så hade hon aldrig blivit gravid. Detta eftersom hon troligen är för gammal.
Som jag har skrivit i tråden tidigare, så är riskerna för att barnet ska födas med någon sjukdom för stor för att jag någonsin kommer att acceptera detta...
Men om dom kommer på ett sätt att få människan att leva till 170 + att dom eliminerar riskerna till noll, kommer jag nog att tänka om...
Jag förstår fullt vad du menar men.....
Det som jag opponerar mig emot här, är att hon har genomgått en fertillitetsbehandling för att bli gravid.
Precis så som många kvinnor gör för att bli gravida. Många kvinnor har, som jag skev tidigare, inte möjlighet att bli gravida på naturlig väg. Det handlar inte alltid om ålder.
Utan den så hade hon aldrig blivit gravid. Detta eftersom hon troligen är för gammal.
Det finns kvinnor som blivit gravida i mycket hög ålder på naturlig väg. Inget är omöjligt när det gäller naturen och kroppen, men man kan väl säga att det är ovanligt med förstföderskor som är över 50, och närapå aldrig har väl världen sett en kvinna närmare 60 få barn på naturlig väg. Men men...
Jag bjäbbar inte emot för att jag tycker att kvinnan i detta fallet har handlat "rätt" utan för att jag inte tror att det är så lätt att man kan dra gränser hur som helst... Vi halkade ju in på när, vem, vart och fertilitetsbehandlingar och det är detta som jag tycker är mest intressant.
För min del måste barnen komma först och man måste nog som prospektiv förälder, oavsett ålder, fråga sig om det är rätt tid att skaffa barn.
/A
annesophie
Jag förstår vad du menar.
Det jag är emot är dom risker man utsätter barnen för.
Ju äldre föräldrar = större risker. Det är något man inte kan bortse ifrån, det gäller båda könen.
obelix>
Helt sant. Riskerna bör väl öka med åldern...eller....
Nu för tiden skaffar vi barn allt senare i livet. Det är mycket som skall hinnas med och de flesta vill kunna erbjuda sina barn en trygg och stabil miljö (som då kanske inkluderar bra bostad, bra nätverk och fast inkomst). Jag skulle tippa på att många kvinnor inte skaffar barn förrän dom är närmare 30 år.
Redan vid 33-års-åldern ökar riskerna för att få barn med Downs syndrom, efter 35 minskar en mans chanser att producera bra spermier drastiskt. En kvinnas ägg, för det är inte så att vi producerar nya ägg hela livet, dör av 3 gånger snabbare efter 35... Ja det händer lite...
Så egentligen borde vi skaffa barn när vi är bäst fysiskt kapabla och utrustade, vilket borde vara någongång mellan 18 och 27 Problemet är att då är vi mitt i livet.
Så man skaffar barn senare av olika orsaker - medicinska, fysiska eller praktiska. Men då många då inte längre är på topp kan man också behöva lite hjälp på traven, och när skall man då anses vara för gammal. Vart drar man gränsen. När är det finito? Jag hänvisar än en gång till mitt inlägg högre upp på sidan.
Visst kanske man procentuellt är friskare som ung och därmed lämpligare förälder...men man är också en sämre bilförare enligt många undersökningar. Innebär det då inte att det blir riskabelt för barnet att ha en förälder som kör snabbt och oförsiktigt. Om en 18-åring skaffar barn så är ju chansen för hjärtattack eller dåliga ägg/spermier mindre, men är man en bra förälder? Bara för att man kan skaffa barn på egen hand innebär det inte att man automatiskt blir en bra förälder.
Som äldre förälder finns ju risken för krämpor och komplikationer, men man är ju också äldre och visare och har ofta en stabilare miljö...'åsså' är man ju en bättre bilförare... Or so they say! ;)
Ja du fattar, jag skojar ju lite med dig men det finns ju en poäng nånstans... Saker är ju inte alltid så svarta och vita som dom kanske framställs.
/A :)
annesophie
Så egentligen borde vi skaffa barn när vi är bäst fysiskt kapabla och utrustade, vilket borde vara någongång mellan 18 och 27 Problemet är att då är vi mitt i livet.
Japp, tror du lite slår huvudet på spiken där...
Det handlar om att prioritera.
Ska man skaffa barn när det är minst chans att barnen blir skadade eller ska man strunta i riskerna och bara tänka på sig själv?
obelix skrev:
annesophie
Så egentligen borde vi skaffa barn när vi är bäst fysiskt kapabla och utrustade, vilket borde vara någongång mellan 18 och 27 Problemet är att då är vi mitt i livet.
Japp, tror du lite slår huvudet på spiken där...
Det handlar om att prioritera.
Ska man skaffa barn när det är minst chans att barnen blir skadade eller ska man strunta i riskerna och bara tänka på sig själv?
Oj, oj, oj! Då skulle Göran Persson få se i stjärnorna efter ett ökat barnafödande. Under den lämpligaste åldern är ju de flesta igång med att utbilda sig till den arbetsmarknad där det bara ställs allt högre krav på utbildning. Ska man prioritera bort utbildning om man vill ha barn? Är det egoistiskt att etablera sig på arbetsmarknaden och skaffa sig en vettig bostad där barnen kan få en trygg hemmiljö? Är det bra om barnen föds av unga föräldrar, och sedan måste hänga med på alla halvårslånga andrahandskontrakt för diverse hyreslägenheter? Jag tycker man gör det lätt för sig om man kallar folk för egoister bara för att de tänker på sin karriär (dvs ser till att skaffa sig jobb och bostad). Sedan är det en annan sak att jag inte tycker det är någon bra idé att ge fertilitetsbehandling åt en kvinna som närmar sig 60. Men någon tolerans för att barnafödandet går upp i åldrarna får man faktiskt ha.
UlfT
Under den lämpligaste åldern är ju de flesta igång med att utbilda sig till den arbetsmarknad där det bara ställs allt högre krav på utbildning. Ska man prioritera bort utbildning om man vill ha barn?
Alla har vi möjligheten att göra val, det är upp till var och en att bestämma att risken för ett utvecklingsstört barn är acceptabelt för att man vill ha lite kul och försöka få en karriär.
Dessutom så har jag träffat på folk som inte tycker att skaffa barn har påverkat deras möjlighet till utbildning eller karriär, dom har kombinerat båda sakerna...
