Gymnasiet: Alla dessa brandlarm, i snitt 1-3 st dag.(Brandkåren var tvungen att komma varje gång och stänga av) I snitt kanske 1,5(?) gång/dag. Kommer ihåg svenskaläraren som blev helt bedrövad när det skedde när vi hade prov en gång. En period tog de in något vaktbolag(2 pers som satt utanför expeditionen), som skulle springa o kolla om det brann på riktigt vid larm, innan brandkår tillkallades och utrymning, sen efter något år byggde de en trappa till på skolan, då slapp de utrymma skolan/sätta på larmet lika snabbt på ngt sätt och okynnesbränderna minskade drastigt. Minns hur alla med brandlarmet ljudande försökte komma in i den överfulla hissen(stor industrihiss) vid varje larm(som kanske då rymde 40-50 pers), för att slippa gå ner fem trappor...
Fan, det låter misstänkt likt Botvidsgymnasiet... Fast det fanns väl andra gymnasieskolor med brandlarmsproblem och smällare också :).
Jag hade turen att gå i rätt välartade och trevliga klasser under hela min skoltid så det var rätt händelselöst faktiskt :e.
Jag minns när min klassföreståndare på teknisk linje frågade ut mig efter en lektion varför jag skrivit 0 poäng på teknologiprovet och varför jag överhuvudtaget valt teknisk linje. Jag svarade att jag valt den linjen då jag ville syssla med programmering varvid han fnös och sa "programmerare! Ha! Det är sådana som sitter i källaren och matar in de data som ingenjörerna vill ha behandlade i datorn"... Snubben var en relik med sina glansdagar som civilingenjör förlagda till tidigt 50-tal och hade antagligen hängt med dåligt i utvecklingen, hans uppfattning om programmerare var tydligen de stansoperatörer som skötte hålkortsstansningen eller liknande på stenåldern :)
Eftersom jag sket högaktningsfullt i vad en gammal hållfasthetsingenjör som sadlat om till gymnasiefascistlärare på gamla dar tyckte så genomled jag gymnasiet, läste på KTH och blev mycket riktigt programmerare. Jag skulle med glädje köra upp en kursbok i datastrukturer i röven på honom om jag skulle stöta på honom igen. §e
Rent allmänt så var gymnasiet bland det mest sinnesavtrubbande och genomtråkiga skit som jag någonsin genomlevt. Att göra lumpen och plugga på högskolan var som att dansa på rosa moln i jämförelse.
Förresten, jag minns när jag och en polare nästa ströp varandra till döds i en strid som började med en ordväxling om vems tur det var att kasta en stor jävla sten i en vattenpöl på skolgården. Måste ha varit i fyran eller femman, det var kul :). Vi är trots det fortfarande kompisar. På den tiden tog man oförätter på allvar :e.







