Det finns ju massor med angelägna saker att företa sig för att bevara livet på jorden.
Som att skicka upp sateliter som bevakar ozonlagret, kanske? T.ex.
Skriv på protestlistan!
56 svar · 1 655 visningar · startad av Johnny Rönnberg · sida 3 av 3
Frågan, av Johnny Rönnberg
Med anledning av att svensk rymdforskning genom Rymdstyrelsen i år har fått 100 miljoner kronor mindre i anslag än för 3 år sen (läs mer) har jag startat en protestlista. På denna lista kan du fylla ditt namn. I slutet av sommaren kommer jag sen att skicka ditt och alla andras namn tillsammans med nedstående text till närings
Läs frågan i sin helhet →
Robban skrev:
Det finns ju massor med angelägna saker att företa sig för att bevara livet på jorden.
Som att skicka upp sateliter som bevakar ozonlagret, kanske? T.ex.
Detta är förvisso ett exempel på där rymdforskning kommer till nytta. Nu var ju inte min poäng att all rymdforskning bör upphöra, utan att det finns många viktiga saker utöver rymdforskning som kräver pengar. Man måste ju kunna göra prioriteringar bland dessa saker.
Vi har mycket att tacka rymdforskningen. Åsikter som att "pengarna kan användas bättre till bla bla bla" känns medeltida.
Man måste sikta högt om man vill komma någonstans. Visst kan 100 mille användas till soppkök eller dagisplatser, men forskning är det som för vår civilisation framåt. Mycket av Sveriges (numera sönderfallande) välstånd och industriella styrka kommer från just forskning och teknikutveckling samt modet att satsa.
Argumentet att "pengarna är bättre att använda till bla bla" går att applicera på varenda företeelse i samhället. Det finns alltid något som vid en snabb anblick kan verka mer angeläget.
Folk svälter, varför ska vi betala ut studiebidrag till studenter? Sjöarna är försurade, varför ska vi subventionera hem-PC-program? Det är ont om dagisplatser i Sundbyberg, varför ska vi satsa på högskolan?
Det ena utesluter inte det andra. Nu är jag inte direkt insatt i Sveriges rymdforskningsbudget utan vänder mig främst mot den sura "här-ska-inte-forskas"-mentaliteten som framhävts här.
Forskar vi inte så kommer vi inte framåt och då kan vi ju sitta och mumla i stugorna medans vi ser Sverige trilla under Burkina Faso i välståndsligan. Men hey! Vi har ju i vart fall ett par jävligt fina dagis i Åtvidaberg och en nyanlagd park i Brunflo att gotta oss åt, vilken tur att vi använde pengarna till något som var viktigare och vilken tur att det inte finns några som helst nyanser.
sgtpepper skrev:
Folk svälter, varför ska vi betala ut studiebidrag till studenter?
För att annars blir jag fattig. §e
Halva sverige blir fattigt! ;)
Och för att studiebidraget göge r så att alla kan plugga i Sverige o de är jääävligtat bra :D =)
Re: Re: Re: Re: Skriv på protestlistan!
UlfT skrev:
Johnny Rönnberg skrev:
Desto mer vi får lära oss om rymden och universum desto mer lär vi oss om livet på jorden och om hur vi ska kunna bevara livet på jorden. Sen är också en art som stannar kvar på samma planet dömd att gå under.
Det finns ju massor med angelägna saker att företa sig för att bevara livet på jorden. Visst är det bra med rymdforskning, men det kan ju aldrig bli en helig ko som man aldrig får dra ner på. Dessutom har vi ju fem miljarder år på oss att evakuera jorden och kolonisera andra solsystem innan solen blåser upp och slukar jorden. ;)
Mindre än en miljard faktiskt innan solens intensitet ökar så pass mycket att liv på jorden blir svårt, om vi inte flyttar planeten längre ut så att säga :D
Re: Re: Skriv på protestlistan!
Mr. N. skrev:
Men inte skriver jag på för det, låt jänkarna sköta det där.
Ja, varför inte? :OO :l
sgtpepper skrev:
Vi har mycket att tacka rymdforskningen. Åsikter som att "pengarna kan användas bättre till bla bla bla" känns medeltida.
Som vän av den teknologiska utvecklingen håller jag med dig. Men nu handlade det inte om rymdforskningens vara eller inte vara, utan minskade statliga anslag. Som med alla övriga inriktningar av forskningen, bedöms behoven av att få käka ur potten med avsatta medel. Jag kan mycket väl tänka mig att man får 100 mille mera nåt annat år om det finns ett projekt som ger staten något tillbaka. Enligt vad jag förstått är det en hel del forskningspengar från staten som slutligen hamnar i nåt patent som sedan är uppbundet av ytterligare en "affärspartner" som IBM, ABB eller dyl.
Att forskningen i sig får en bra budget är postivt, frågan är vad som kommer tillbaka och vart den samlade kunskapen hamnar. I Sverige eller i USA? Ett projekt som att ta kolla upp ozonlagret är såklart bra för mänskligheten. Men ett sådant projekt omfattar så mycket mer än bara ozonlagret, vad det gäller utvecklandet av tekniken.
Det är knaprare tider för alla, så även för forskningen. Men visar det sig att vår lilla regering använder dessa 100 mille till nåt totalt onödigt som att måla om postskyltarna ytterligare en vända till eller stödja nån annan lekstuga - ja då är jag villig att protestera mot minskade anslag i vilken nyttoforskning som det än är, utan tvekan.
Det handlar inte om 100 miljoner i första hand. Utan om att svensk rymdforskning hotas på grund av minskade bidrag och när man väl har börjat skära ner är det lätt att fortsätta.
Sverige har även ett unikområde vid namn Esrange. Esrange är det enda område i Europa som har möjlighet att skicka upp ballonger och dylik som sedan landar på backen utan att gå in i omloppsbana. Detta görs möjligt tack vare det stora obebyggda området som finns i skjutriktningen, men även detta är hotat. Esrange är till och med så unik så forskare från hela världen kommer dit, även från USA.
Sverige ligger även långt framme när det gäller forskning om ozonlagret.
Men nu handlade det inte om rymdforskningens vara eller inte vara ...
Ursprungligen, nej. Men tråden drog iväg i riktningen "varför skall vi ha rymdforskning för, när det finns så mycket viktigare saker". Det var detta jag reagerade mot, och som gjorde att jag ville slå ett slag för grundforskningen. :)
Med tanke på hur mycket vi skitar ner vår planet kan det kanske vara bra, när vi inte längre kan rädda Tellus, att ha en tillflyktsort på någon annan planet. Den möjligheten kommer inte att finnas om man skär ner på rymdforskningen.
Ja om vi nånsin ska få våra egna Star Destroyer's måste vi nog ta i hårdare.
Utan att vara särskilt insatt i just Esrange så vill jag ändå sätta lite frågetecken kring det du just skrev, Johnny.
Anslag till forskning innebär inte att man är garanterad en viss summa år ut och år in, anslagen löper under en viss tid och det är inget konstigt med det. Sen att 100 miljoner skulle räcka för ~200 personer inkl svindyr teknik låter orimligt - speciellt när det finns ett ganska stort intresse för att utveckla teknik, vilket stannar hos de företag som är med. Frågan är alltså inte om att staten ska ta kål på Esrange, utan frågan är om de företag som satsat på projektet kan stimuleras till att inte rida på statens anslag.
För det är kontentan av din motivering.
Men det handlar inte bara om rymdforskning utan det handlar också om arbetstillfällen. För på grund av att Rymdstyrelsen inte för tillräckliga anslag har Volvo Aero varslat 140 personer om uppsägning på grund av arbetsbrist. Saab Ericsson Space har redan sagt upp folk av samma anledning.
Är dessa företag de enda företag som har forskningsintressen? Nej!
Men jag menar att man kan ifrågasätta deras roll om de sparkar folk pga minskade anslag till ett projekt som även de är med och utvecklar i, dvs investerar med såväl pengar som teknik.
Mao så skiljer jag på statens roll och den kommersiella rollen och med den ökade "patent" inflationen tycker ivf jag att det är motiverat att göra så.
Förresten. Hur stor är den årliga budgeten för Esrange?
...och när man väl har börjat skära ner är det lätt att fortsätta.
Hmm... du tänker att man bör föregå istället för att föregås? Tja. Eftersom det handlar om forskning så går omkostnaderna såväl upp som de går ned och det gäller att få anslag som matchar formkurvan. Dvs de kostnader som det pågående projekt man får anslag för. Det är inget statisk tillstånd utan snarare en dynamisk utveckling. Annars vore det slöseri med skattemedel. Esrange i sig självt är inget forskningsprojekt, men det som man jobbar med (exempelvis ozonlagret) indelas i forskningsprojekt. Så det gäller för dessa likväl som för andra att söka kapital och ett anslag från staten är ett sådant. Kapital från en riskkapitalmäklare är ett annat sätt att få samma sak, osv..
Ozonlagerforskning är mer ett samlingsnamn för många olika forskningsinriktningar och jag är säker på att olika projekt i den forskningen startas och avslutas om vart annat. Så minskat anslag behöver inte via automatik betyda att projekt blir lidande. Men med det kan även betyda det... så lite mer detaljerat bör det vara, än att endast få det att låta som om hela ozonlagerforskningen är hotat.
Re: Re: Re: Skriv på protestlistan!
Rikard skrev:
Mr. N. skrev:
Men inte skriver jag på för det, låt jänkarna sköta det där.
Ja, varför inte? :OO :l
PeW skrev:
]Ja.. de har ju ett kraftigt sammarbete med den Europeiska rymdorganisationen så att utveckla det samarbetet är väl inte fel?
Just det. Men i och med att Rymdstyrelsen får mindre pengar har man mindre pengar att använda i det Europériska samarbetet. För den största delen av Rymdstyrelsens anslag går till ESA och sen tillbaka till svensk rymdindustri.
Hur stor är den årliga budgeten för Esrange?
Om jag inte minns fel omsatte Esrange 63MSEK 2002. Detta leder in oss på ett annat område som handlar om att Esrange har hotat
Saab Ericsson Space och Volvo Aero är bara två exempel på företag som drabbas av att staten drar ner på anslagen till Rymdstyrelsen som i sin tur drar ner på sina anslag till ESA som i sin tur leder till att ESA ger svenska företag mindre jobb.
Sen verkar det nästan som staten vill ta kål på Esrange. För att om Esrange ska fortsätta att vara den unika uppskjutningsbas som det är måste staten bestämma sig om man ska tillåta privata bolag att leta efter malmer norr om Esrange. För om man gör detta kommer man inte att kunna driva vidare Esrange som man gör idag. För Esrange är beroende av ett stort obebodd område för att kunna skicka upp sina ballonger och dylikt.
Att olika företags utvecklingsavdelningar går ur projekt och inte får förnyat kontrakt är inte detsamma som att de blir 'av med jobbet'. Jag förstår dock problematiken och läste för en tid sedan om att det är nåt storbråk inom den ESA, angående ekonomin. Det känns även lite märkligt om staten ska ta enskilt ansvar för Esrange när samarbetet ändå är etablerat med ESA. Är Esrange en nationell angelängenhet eller en internationell angelägenhet? Troligen är svaret båda, men då bör det (som jag nu tycker) klaras ut vart patent och resultat ska hamna nånstans. Jag tycker inte att det är försvarbart att staten ska finansiera patent som blir låsta i företag.. genom åren är det väldigt mycket teknik som utvecklats på statliga medel som sen knytits in i näringslivet före att det kommer staten till godo. Jag är inte insatt i Esrange, men jag kan mycket väl tänka mig att man i sin iver dragit på sig lite väl många projekt och nu kanske behöver koncentrera sig på känrverksamhet.
Men å andra sidan är ju Esrange bara en liten del av all forskning som bedrivs. Inom samtliga genre är det neddragningar och man kan ju undra vad politikerna vill ö.h.t som numera stoltserar med bra (tillfälliga) siffror i budgeten när det framstår med viss tydlighet att teknikeran är snart ett minne blott i detta land. Eftersom vi nu ska integreras ännu mer med EU är det inte bättre att låta forskningen ligga under ESA?
PeW skrev:
Men å andra sidan är ju Esrange bara en liten del av all forskning som bedrivs. Inom samtliga genre är det neddragningar och man kan ju undra vad politikerna vill ö.h.t som numera stoltserar med bra (tillfälliga) siffror i budgeten när det framstår med viss tydlighet att teknikeran är snart ett minne blott i detta land. Eftersom vi nu ska integreras ännu mer med EU är det inte bättre att låta forskningen ligga under ESA?
Esrange är ett unikt uppskjutningscentrum som svenska staten driver medan ESA är ett Europeiskt samarbete (oberoende av EU) som har till huvuduppdrag att bygga, skjuta upp och se till att det man skjuter upp fungerar. Även Esrange håller på med uppskjutningar där vem som helst kan betala för att få skjuta upp ett experiment i tyngdlöshet i x antal minuter.
ESA drivs med hjälp av pengar som medlemsländerna avsätter varje år och som varje land får igen genom att få olika uppdrag av ESA (SMART-1 är ett exempel). När ESA får mindre pengar får medlemsländerna mindre uppdrag vilket leder till färre jobb i medlemsländerna vilket i sin tur leder till mer uppgifter för staten.