Nazisten som försökte skjuta Chirac lider ju uppenbarligen av någon mental sjukdom. Om han verkligen velat döda Chirac så borde han valt ett bättre ställe att skjuta ifrån, inte mitt bland en folkmassa. Något hus, en skogsdunge eller liknande vore bättre. Kanske det är så enkelt att nazisten som försökte mörda Chirac inte är mer än sjuk i huvudet och behöver vård, och hans handling var något sorts rop på hjälp, eller så var han bara så verklighetsfrånvarande att han trodde att han verkligen skulle lyckas med sitt dåd, och att följderna på någotvis skulle gagna fascisterna och fascismen, i först och främst Frankrike. Med tanke på nazismens historia, som en auktoritetsälskande ideologi, så tror jag på det förstnämnda: att skytten var en sjuk människa.
-
Angående PeW, om att jag skulle vara fredsälskande...exakt vad menar du med fredsälskande, PeW? Besvara det så kan jag ge ett svar.
-
Beatbox kommer med en pik, riktad mot mig, om någon ej namngiven, anarkistisk organisation som skulle vara försvinnande liten. Samband med artikeln går att dra om man är lite långsökt i sitt tänkande, men det är du som är det och inte jag. Exakt vad menar du?
-
Att skjuta en president, exempelvis Chirac, vore gagnlöst. Om Chirac fick en välplacerad kula i sin blekfeta och rynkiga panna så skulle han på direkten ersättas med en (fd.) vicepresident. Alltså, presidenten är alltid utbytbar. Presidenten är en människa, och det finns lika många presidentkandidater som det finns människor, ska man alltså skjuta presidenten (i en tid då inget egentligt syfte med det finns) så får man räkna med att försöka skjuta alla andra människor också.
Det absurda är att en människa som är en president, ska försöka agera supermänniska - men vi kan nog alla hålla med om att en president är en människa, precis som alla andra. Presidenten har massor med makt, massor med ansvar, men fortfarande en mänsklig hjärna - marginellt avvikande från resten av mänsklighetens alla hjärnor eller bara rent generellt sett. Den slutsats vi då kan dra är att presidenten inte får bytas ut. Han får inte heller stanna kvar vid makten. Vad är det jag försöker poängtera? Jo, att ingen koncentration av makt är särskilt bra, oavsett om den utger sig vara liberalistisk eller socialistisk eller fascistiskt etcetera.
Presidentens makt måste upphöra, inte nödvändigtvis presidentens existens som människa. Om presidenten inte går att byta ut, då presidenten är en despot utan någon efterföljare, så kan denna gladeligen skjutas, hängas eller släpas bakom en bil i 300km/h. Så vitt jag vet är inte Chirac en despot, alltså skulle ingenting i "rätt riktning" - enligt mig - uppnås genom att mörda Chirac.
Det som i regel gäller, inom den frihetliga socialismen, är att bryta alla maktutövares makt, och inte en specifik maktutövares för att denna skall ersättas med en ny. Att inte samarbeta med presidenten vore mycket mer effektivt än att skjuta honom, för då ersätts han ju bara med en ny människa som (likt alla andra människor tidigare som försökt leka supermänniskor) maktmissbrukar.
Vad man kan se är att den frihetliga socialismen bygger på att åtminstone försöka att inte samarbeta med auktoriteter, likt presidenter eller myndigheter. Det kräver mycket folk för att det ska visa sig vara effektivt. Strejker är ett vanligt sätt. Sabotage, ockupation, blockader, demonstrationer och så vidare är andra, relativt vanliga medel. Skjuta folkvalda presidenter är dock väldigt sällsynt från frihetligt socialistiskt håll...så vitt jag vet, eller kan ni ge exempel? Inte?
