Efter att ha läst de senaste inläggen i tråden vill jag kommentera några saker.
HammerBoy, du skriver att du skulle få ut nästan 16.000 kr brutto om du blev arbetslös. Vad jag vet är maxbeloppet per dag 680 kr under 20-22 dagar per månad. Det blir med enkel matematik mindre än 15.000 kr brutto. Är man van vid en lön på 19.000 - 20.000 kr så har man anpassat sitt liv efter den inkomsten (fasta och "lösa" utgifter) och då är en ersättning på 14.000 - 15.000 netto inte lätt att "nedgradera" sig till.
Men som du också skriver, så är det många som har löner som är lägre och då blir naturligtvis ersättningen också lägre när man blir arbetslös. Man måste alltså komma ihåg att när man talar om 680 kr per dag så är det ett maxbelopp, många måste klara sig på betydligt mindre.
Alltför ofta verkar debatten vara fokuserad på dem som har maxbeloppet när man tycker att arbetslösa kan "leva gott" på ersättningen! Än värre blir det om man blir långtidsarbetslös och ersättningen sänks till 70%, dvs 12.700 kr brutto av en lön på 18.000 kr eller
Web-Tor, du skriver att 4 av 10 arbetslösa inte söker jobb överhuvudtaget. Var har du faktaunderlaget för det? Vad jag vet så söker alla arbetslösa jobb, när och där dom tror sig ha en chans att få det jobb dom söker. Antalet jobb och ansökningar varierar naturligtvis, beroende vad som finns ledigt och vilken kompetens man har. Men även hittills måste man för AF kunna redovisa vilka jobb man sökt.
För övrigt: Antagandet att en del arbetslösa "glider omkring och har det bra" har jag starka invändningar emot! Alla vet att man hamnar i någon slags aktivitet när kassa-dagarna är slut (även med alliansregeringen) och det vill man nog undvika.
Säkert är man mer aktiv i jobbsökandet i början av arbetslösheten, än senare. I början är man inte heller lika intresserad av "ointressanta" och lägre betalda jobb. Men ju längre tid man går arbetslös, ju mer "tar det emot".
Det blir psykologiskt pressande känsla av hopplöshet att söka jobb efter jobb när man inte får något av dessa. Det påverkar psyket så att man inte orkar vara lika aktiv hela tiden, man blir kanske slarvigare med att skriva ansökningar och verkar mindre "alert" vid eventuella intervjuer och besök på tänkbara arbetsplatser.
Tar man bilen eller bussen för att besöka ett företag i jobbsökande syfte, kan det ju se ut som ett "glidande" det också, för den som inte vet vad syftet med resan är. Speciellt om man efter besöket slinker in någonstans för att handla eller slå ihjäl någon timme innan man åker hem igen.
Sitter man hemma och skriver jobbansökningar, som man sedan postar eller skickar via epost - för att sedan gå ut och klippa gräsmattan, snickra på huset eller fixa något på bilen, så kan ju grannen tycka att man "glider omkring" när han inte vet vad man gjort innanför husets fyra väggar.
En sak som jag också har starka invändningar emot i den av alliansen föreslagna ersättningen, är 65% nivån. Samtidigt som man sätts i aktiviteter som i de flesta fall innebära ökade kostnader för att delta (jämfört med att vara hemma), får man alltså sänkt ersättning!