Att det ingår att vara för jämlikhet är ju inte samma sak som att dagens norm är jämlik. I den mest allmängiltiga definitionen av feminism som finns ingår två moment:
*att tycka att män och kvinnor har olika villkor, där kvinnor anses ha de sämre villkoren.
*att vilja att denna skillnad ska upphöra.
Om jag förstår dig rätt menar du att Sverige idag har en norm som är jämställd, dvs du tycker inte att män och kvinnor har olika villkor. Stämmer det?
Nej för jag har inte sagt nått om dagens samhälle, bara att jag personligen ser saker på det viset, jag sade också att det kanske inte stämmer men att det är ett bra synsätt att ha ändå.
Enligt min bild av mansnormen ingår det bla att killar ska gilla allt som har med sex att göra. Killar antas alltid vilja ha sex, antas alltid fokusera på sex, antas alltid kunna "prestera". Och den kille som inte kan tillfredställa en tjej säger väl knappast det till polarna? Så ser min uppfattning av mansnormen ut.
Som jag ser det avviker du alltså inte alls från den normen.
Du är lite känslig. Jag har inte dissat Buffy, jag har analyserat den ur ett feministiskt perspektiv. Personligen gillar jag också Buffy skarpt, för det bisarra konceptet! Men jag inbillar mig inte att den är något annat än vad den är, underhållning stöpt i en viss form utifrån patriarkal strukturer.
Jag tycker inte att det var ett feministisk perspektiv, det var ett försökt att leta fel och skapa sådana som inte fanns. Du hadde också fel i dina exempel om Giles och Buffy & Angel och dom bara skrek att du verkligen ansträngde dig för att hitta på saker som inte fanns.
Joss Whedon gjorde Buffy & Angel serierna för att visa en stark kvinnlig hjältinna och det feministiska agendat, det var med flit han valde att Buffy blev liten och blond för att totalt lägga gamla koncept på huvudet. Liten blond flicka i en mörk gata, ett monster som smyger sig på henne... och wops så är ingenting som det såg ut.
Instämmer, kul litteratur. Men räkna antalet kvinnliga resp manliga hjält-ar/-innor, så ser du att det finns en viss skillnad. (En skillnad som är markant inom just fantasygenren, men det är en annan debatt.)
Och som sagt, det är ute i verkligheten som den upplevda hotfullheten från kvinnor som "avviker" från normen blir som tydligast. I böcker, teater etc kan vi alla acceptera mycket vi skulle ha svårt för i verkligheten.
Se nu börjar du igen, man drar upp nånting positivt och du försöker hitta fel med saker och ting även när dom inte finns, man kan lika gärna ge upp känns det som, strunta i det helt enkelt för vissa folk är bara så inställda på att skita ner allting. Literatur har funnits i århundraden, det är bara att förvänta sig och ingenting som kan göras åt, om du inte vill bränna alla gammal literatur så det blir jämnlik representation, om du tycker att det är så viktigt för verklig jämnlikhet.
Dessutom drog skribenten upp böcker som Kitty i sina argument så ja skribenten hadde väl fel då enligt dig.
Kan du inte svara på om du skulle gilla Buffy lika mycket om hon var 50 och såg alldaglig ut, om serien i övrigt var likartad?
Jag har ju svarat på den, jag sade att det sjävklart är roligare att se på unga attraktiva människor men att en serie inte kan baseras på utseendet och att det skulle vara en snabb död för en serie, som Kleopatra 2525 som TV3 brukade visa, vilket hjärndött trams.
Det är väl inte överraskande heller, vi finner helt enkelt vissa personer mera attraktiva än andra, det är så vi är gjorda, redan nyfödda barn så tycker instinktivt om symmetriska ansikten över assymetriska. Det är inte en könsfråga och nånting som berör båda könen i dagens samhälle, har nog mera att göra med ytlighet och vi är alla ytliga till en viss grad, andra mera eller mindre.
