Det kan inte vara lätt att vara frilansfotograf som är specialiserad på polisiära händelser. Det är inte första gången han har blivit nerslagen, tyvärr.
Det är skrämmande hur lätt folk tar till grovt våld. I Bergsjön (där detta hände) händer det tyvärr allt för ofta. Är själv uppvuxen där på 70-80 talet. Då var det mycket lugnare. Synd på ett sådant vackert område som Bergsjön faktiskt är. Hade gärna bott kvar.
I vissa fall, när det gäller Journalister och fotografer, så är det rätt så förståeligt att de slås ner.
Men annars så är det som med andra risk yrken, tål man det inte så byt yrke.
Du anser alltså att journalister och fotografer som inte "tål" att bli (enligt dig i vissa fall t.o.m förståeligt) nedslagna när de gör sitt jobb, skall byta yrke?
Uppseendeväckande åsikt måste jag säga. Som tur är så delar nog få din inställning.
I vissa fall, när det gäller Journalister och fotografer, så är det rätt så förståeligt att de slås ner.
Men annars så är det som med andra risk yrken, tål man det inte så byt yrke.
Kan bara hålla med...
Fotografer för ibland skylla sig själva att dom utsätts för våld...
Bara för att man har en kamera så får man inte göra hur man vill, Men som vissa verkar tro...
Jag tycker inte på något vis att man skall skylla sig själv, eller inte få stöd från samhället. Däremot tycker jag att om man väljer att bli frilansfotograf med inriktning på polisiära händelser (liksom exv. krig el dyl.) så bör man också vara medveten om att man utsätter sig för en större risk än om man fotograferar nyfödda barn och ha accepterat den risken. På motsvarande vis tycker jag inte att människor som omkommer i bilolyckor har sig själva att skylla (om det verkligen är olyckor) men jag hoppas för deras egen skull att de insett att bil är ett riskablare transportmedel än cykel eller motsvarande - om någon greppar resonemanget.
Det var fan ett av årets dummaste inlägg. Att vara fotograf skall väl inte räknas som ett riskyrke.
så en fotograf som försöker tränga sig fram till en trafikolycka för att ta bilder behöver inte räkna med att denne kanske får sig en smäll av någon av de inblandade?
Skulle du bara släppa fram en fotograf som bara vill ha sina bilder om tex ditt barn eller fru satt fast i vraket?
Du anser alltså att journalister och fotografer som inte "tål" att bli (enligt dig i vissa fall t.o.m förståeligt) nedslagna när de gör sitt jobb, skall byta yrke?
Uppseendeväckande åsikt måste jag säga. Som tur är så delar nog få din inställning.
med vissa fall så menar jag de idioter som ska ha sin story till varje pris, de som skiter i kostnaderna, bara de får sitt...
Eller är du även en sådan som anser att paparazzis gör ett bra jobb?
Inte fan hade jag gett honom en smäll på käften. Det hanlar om en yrkesgrupp som skildrar det som händer i livet och samhället, tycker du verrkligen att de skall få på käften för att de gör sitt jobb? Han blir misshandlad av en som inte ens är inblandad i det som hänt, inte för att det skulle ha ngn betydelse OM han var inblandad. Din jämörelse med att om det var mina barn som satt fast i ett vrak är ju bara löjlig. Skulle det komma en fotograf som skulle skildra en olycka som jag och mina barn var med i så hade jag inte märkt det förr dagen efter om jag kunnat läsa tidningen, jag hade haft fullt upp med att hjälpa de mina och inte haft tid att pryla upp fotografer.
Försvarar inte misshandeln på något vis men samtidigt tycker jag, som fler påpekat här i tråden, att man som frilansfotograf måste (precis som poliser, brandmän, ambulanspersonal m.fl) bedöma varje situation som unik. Åker man till en plats där uppgörelse mellan "mindre snälla människor" pågått så bör man kanske överväga riskerna innan man hivar fram kameran och börjar fota skadade, misstänkta etc.
Att vissa människor kan reagera starkt över att någon okänd karl/kvinna står med kamera och fotar en situation (inkl. personer) där någonting känsloladdat har inträffat har jag full förståelse för. Misshandeln är givetvis dock ej befogad. Men jag hade nog själv (under vissa omständigheter) kunnat be personen i fråga fara och flyga och om personen hade fortsatt med sin verksamhet så hade jag nog också (återigen under vissa omständigheter) avbrutit hans verksamhet alternativt fysiskt avvisat honom ifrån platsen.
Nicrosoft>> Vart tycker du gränsen går för hur "påträngande" eller kränkande en professionell fotograf bör/får vara inom yrkets ramar? Tycker du att det finns en sådan gräns? Även om du bortser ifrån det aktuella fallet. Samma avväganden görs ju inom betydligt fler yrkesgrupper, varav jag nämnde några här ovan. Jag tycker verkligen inte att det handlar om censur.
Nicrosoft>> Vart tycker du gränsen går för hur "påträngande" eller kränkande en professionell fotograf bör/får vara inom yrkets ramar? Tycker du att det finns en sådan gräns? Även om du bortser ifrån det aktuella fallet. Samma avväganden görs ju inom betydligt fler yrkesgrupper, varav jag nämnde några här ovan. Jag tycker verkligen inte att det handlar om censur.
Jag tycker att det skall vara fritt fram att ta bilder och skildra en händelse. Sen är det en annan sak att publicera det som är fotograferat. Då handlar det om bedömningar huruvuda det är lämpligt eller olämligt att publicera, inte om det är/var olämpligt att ta bilderna. Sen finns det naturligtvis sunt förnuft hur man beter sig på en olycksplats.
Esen skrev:
Bara för att man har en kamera så får man inte göra hur man vill, Men som vissa verkar tro...
Har du en kamera så har du rätt att ta bilder på precis vad du vill, när du vill, så länge det inte är militära skyddsobjekt eller privat område där det är skyltat om fotoförbud. Så med en viss reservation så har du helt fel i vad du skriver.
Sen finns det naturligtvis sunt förnuft hur man beter sig på en olycksplats.
Vilket var precis min poäng. Att vara fotograf betyder inte att man har rätt att bete sig hur som helst för att få tag i bilder. Att ha rätt att ta bilder tycker jag inte nödvändigtvis behöver betyda samma sak som att man måste ta bilder. Kan det inte finnas en (personlig) överläggning redan där, vid själva fotandet, och inte enbart vid en eventuell publicering?
Hur fotografen i det aktuella fallet betedde sig kan vi ju enbart spekulera i. Kanske hade han (som människa och inte nödvändigtvis som fotograf) gjort sig förtjänt av en käftsmäll, kanske inte. Att riskera att misshandlas enbart för att man fotar (gör sitt jobb) är givetvis förkastligt.
Skulle det komma en fotograf som skulle skildra en olycka som jag och mina barn var med i så hade jag inte märkt det förr dagen efter om jag kunnat läsa tidningen, jag hade haft fullt upp med att hjälpa de mina och inte haft tid att pryla upp fotografer.
Av egen, skrämmande erfarenhet kan jag bara konstatera att du har fel.
Naturligtvis ska man inte slå någon på käften alls, någonsin. Men om fotografer oombedda dyker upp på platser där folk är t.ex. skärrade och där adrenalinet flödar och trycker upp objektiven i folks ansikten, skjuter av blixtar rakt in i folks ögon eller är i vägen i största allmänhet, så får man nog räkna med att en och annan blir förbannad. Annars tycker jag att man är ganska naiv.
Vi ska ju inte tala om paparazzis. Just nu håller dom ju på att sakta ha ihjäl människor, t.ex. den där stackars Britney Spears. Jag är absolut ingen av hennes beundrare, men ingen förtjänar att bli behandlad av fotografer på det sättet.
P.g.a. (eller "tack vare") att internet och mobilkameror numera gör det möjligt att få en fotografisk världsscoop inom bara några minuter så är både proffs- och amatörfotografer fan så mycket mer aggressiva nuförtiden - och det är avsevärt fler. Det finns ju ganska många exempel på nätet där folk med kameror t.ex. varit mer intresserade av att få bra bilder än att släppa kameran och istället hjälpa till att rädda livet på andra. Fruktansvärt.
Så visst tycker jag att Obelix har en poäng. Är man framme och vevar med en kamera vid t.ex. olycksplatser och blir för närgången, så måste man nog räkna med risken att få en dagsedel.
275 ms totalt · 4 externa anrop · v20260731065814-full.a51de22e
