BIKF-KJFK (Reykjavik/Keflavik - New York/JFK)
Gårdagens flygning mellan Reykjavik och New York blev inställd efter att radion la av direkt efter push back. Ersättningsflyg fixades för passagerarna och felsökning påbörjades. Efter ett dygn hittade en av mekanikerna ett fel i elsystemet. I FS-mekanikerkretsar är felet känt som "battery flat out" och löses genom att lägga till följande sist i aircraft.cfg-filen för berört flygplan.
[electrical]
electric_always_available=1
När felet väl var löst så var det bara till att vänta in en omgång passagerare för vidare transport till New York. Vid ankomst till Keflavik efter en natt på hotell, gicks dagens flight plan igenom. Vid det här tillfället var inte vädret allt för lovande. Var det någon som nämnde dålig sikt? Ja, det är faktiskt ett flygplan där. Dessutom borde man kunna se landingsbanorna från den vinkeln... ;) Jag anar att det kan vara delar av stormen som är på väg in mot Sverige.
I ett torrt flygplan genomförs en Cockpit Acceptance Check. Exterior preflight fick vänta en stund. Väderrapporterna gjorde gällande att det skulle slå om inom kort. GPUn är inkopplad. I Airbus bör dock all FMC-programmering ske när kärran går enbart på APU då det är mer tillförlitligt.
Passagerana släpptes ombord och push back genomförs prick 09:00, avgångstid. Taxar ut mot bana 2. Lite blåsigt var det men vädret hade klarnat helt.
-"SK1044 request permission to cross Runway 29/11."
Några minuter senare fick man så klartecken att taxa ut på bana 2 för start.
-"SK1044, cleared for take off."
-"SK1044 is rolling."
."Positive rate of climb, gear up."
Efter start påbörjas honörssvängen till vänster för att nå den Nordamerikanska kursen om några timmar. Under stigning med Keflavik i bakgrunden. Se där ja, nu lämnas Island. Nu blir det vatten under kärran ett bra tag framöver.
På väg mot Grönland möttes en kollega. Vid stjärtfenan syns en Boeing 737 c:a 4 nm bort. Nattflygningar är rätt behagliga. En gnutta Grönland, sydspetsen för att vara exakt, passerades innan det var dags att tillryggalägga ytterligare tid över vatten.
Naturligtvis görs en komplett kontroll av flygplanet minst en gång i timmen. EFIS standarddisplay på Airbus visar alltid den mest viktiga informationen. Men en kompett genomgång ska göras, minste en gång i timmen:
Engine, check.
Bleed, check.
Cabine pressure, check.
Electrical systems, check.
Hydraulic systems, check.
Fuel, check. En rätt viktig detalj kan tyckas... ;)
APU, check.
Inner Condition, check. 22 grader, inget att klaga på. 26 är kanske i varmaste laget.
Doors and oxygene, check. Hade det lyst gult eller rött här då är det banne mig dags att bli orolig.
Wheels, check. Om någon fripassagerare har åkt med landningstället så har den det lite kyligt nu...
Flight Control, check.
Allt i ordning. Då somnar vi om.
Gryningen närmar sig. Liksom Kanadas kust.
-"Gander, SK1044 with you."
Trots att man flyger i nästan 900 km/h så kommer solen ikapp. Flygningen från kusten och ner mot New York var rätt händelselös. Skönt att det var dags att påbörja nedstigningen så det hände något.
"New York approach, SK1044 at 10300, descending 6000."
Landningen påbörjad. Flap 3 och landningställen ute. Från tornet. Almost there. Jag konstaterade att jag hade lite för låg fart och var tvingad att höja alphavinkeln samt kompensera med gaspådrag. Det var inte långt ifrån att stjärten slog i... :OO Men det gick bra den här gången också. Noshjulet i, luftbromsarna uppe - inbromsning påbörjas. PSS Airbus är rätt detaljrik. Här syns till och med hydrauliken på luftbromsarna. 15:15 stod man så vid gaten.
Och så var det där, Per, om Växjö. Från FSNav. :)
