Lite om psykisk ohälsa...

Finns det ett intresse av en tråd som denna, och ska den fortsätta att skrivas i?

PSYKISK HÄLSA OCH OHÄLSA:

Vem är psykiskt frisk, och vem är sjuk?
Begreppen färgas av den tid vi lever i, hur kulturen, samhällets er ut, även politik, hälsoideal, etik och moral spelar in hur begreppen används och vilka möjligheter till hjälp som finns.

FÖRKLARINGSMODELLER:

Olika synsätt inom psykiatrin grundar sig på olika kunskapsmodeller.
Dessa modeller är bl.a. human och naturvetenskap.

Humanvetenskapen:
Försöker att förstå världen utifrån hur människorna upplever och uppfattar saker och ting. Man tror att individerna påverkas av varandra och ser olika samband genom ökad förståelse.
Psykodynamisk och Socialpsykologisk modell utgår från humanvetenskapen.

Naturvetenskapen:
Utgår från sådant man objektivt kan bedöma. Man studerar en situation utan att man själv påverkar det som händer.
Inlärningspsykologisk och medicinbiologisk modell utgår från Naturvetenskapen.

PSYKODYNAMISK MODELL:

Den psykodynamiska modellen har sitt ursprung i Freuds psykoanalys, och bygger på att alla psykiska symtom beror på olösta konflikter och kriser tidigt i livet som bearbetats dåligt eller inte alls.
Här är människan Dynamisk, dvs. psyket är rörligt och påverkbart, och därför kan personen även lösa sina obearbetade konflikter.
Individens upplevelser är det viktigaste, och en dialog mellan vårdtagaren och terapeuten behövs för att problemen ska kunna lösas.
Behandlingen sker genom någon form av samtal, exempelvis genom stödterapi, insiktsterapi, jagstärkande terapi eller psykoanalys.

SOCIALPSYKOLOGISK MODELL:

Denna modellen betonar samhällets och familjens betydelse för uppkomsten av psykiska problem och störningar.
Dess problem kan bero på att man har svårt att kommunicera eller är ensam, arbetslös och vantrivs.
Den människosyn som råder är att människor påverkas av varandra.
Beteenden kan förstås och förklaras genom de roller människor har i olika sammanhang.
Den som får psykiska störningar är symtombärare i en ”sjuk” grupptillhörighet, exempelvis familjen.

Den psykologiska behandlingen är psykodynamiskt inriktad och genomförs framförallt i grupp.
Exempel på behandlingsmetoder är familjeterapi, gestaltterapi och miljöterapi.

INLÄRNINGSPSYKOLOGISK MODELL:

Denna modellen kommer från inlärningspsykologin eller behaviorism.
Enligt den är allt beteende inlärt ungefär som hos djuren.
Psykiska problem eller beteenden beror på felinlärning och går att bota genom nyinlärning och träning enligt nya mönster.
Behandlingen är beteendeterapi (förändring av beteendet), såsom hypnos, fobiträning genom att stegvis vänja sig vid sånt som är obehagligt, belönings och aversionsterapi.

MEDICINSK-BIOLOGISK MODELL:

I denna modellen studerar man människans symtom.
Alla symtom har en medicinsk förklaring som stämmer överrens med olika diagnoser. De psykiska störningarna beror på biologiska fenomen inom individen, såsom fysiologiska störningar i nervimpulsöverföriningen i hjärnan.
Dessa störningarna anses medfödda eller ärftliga. Individen är ett objekt som inte kan påverka sin sjukdom utan är ett offer för den.
Behandlingen går ut på att bota genom att avlägsna symtomen.
Det kan ske genom farmakologisk behandling, el-behandling eller psykokirurgi.

Intressant. Mycket intressant. Sitter på modem. Men jag kopierar all din text för intressant nattläsning. :bire

Jag skulle tycka en tråd som denna skulle kunna bli väldigt intresant, utifall dom ger ger sig in i tråden argumenterar sig med seriösa svar, och gärna utvecklar sina 4 rader till några fler så att man lättare ska kunna förstå, även man inte är insatt i psykologi!
Vad är det för slags svar du förväntar dig i tråden?

Det kommer bli intresant läsning ;)

Huruvida man skall argumentera i en tråd som behandlar ett ämne som detta förstår jag inte. Tillsynes är det endast information skriven, rakt av. Inga frågeställningsar, analyser eller liknande som kan leda till frågande.

Vad skall diskuteras?

...jag ställer mig nog iaf på Freuds sida... han hade bra teorier han...

Jag skulle nog mer gå för en blandning mellan Freuds psykoanalys och behaviorismen.
Det kanske är lite luddigt med tanke på att psykoanalysen säger att om man har t.ex. en fobi för råttor så är det ofta något annat man har en fobi för som lagt sig i sitt undermedvetna, för att man själv inte "orkar" hanskas med den jobbiga fobin.
Men å andra sidan så kan säkerligen vissa fobier botas genom att man lär sig att råttor inte är farliga. Genom att under en lång tid komma närmare och närmare råttor.
Vilken teori som är rätt eller fel vet jag inte, antar att båda har vissa kloka synvinklar.

Intressant med psykologi.
Efter enbart 50 poängs kursläsning på Gymnasiet och då enbart Psykologi A kan jag säga att jag verkligen enbart kan det ytliga inom psykologin.
Dock har jag fastnat ganska mycket för den psykodynamiska förklaringsmodellen, den är bra. Fast var och en av förklaringsmodellerna för sig kan inte förklara ett fall fullt ut, då får man nog implementera de andra modellerna också. (Eller så kan var och en av modellerna göra det, det är bara min kunskap som är bristfällig.)

För övrigt så gjorde jag ett arbete om manisk-depressivitet (som manodepression heter numera) i psykologin i gymnasiet, och det är en psykisk sjukdom som berör mig ganska starkt. Mycket intressant läsning finns på bibliotek och Internet. :)

...det är som ni säger, det är ett ganska komplext fenomen och ibland går det bara inte med en förklaringsmodell, utan man måste ta ta till flera. Vad sägs om t ex Damp/ADHD, det är ett ganska luddigt område, och vem vet vad det beror på...

Del 2, psykoser.

PSYKOSER:

De allmänna symtomen på psykos är följande:
• störd verklighetsuppfattning innebär att personen ser och upplever verkligheten på ett helt annat sätt. T.ex. ett hål som grävts i marken v en gatuarbetare kan uppfattas som en massgrav.
• Störd jaguppfattning innebär att personen inte alltid vet var gränsen för kroppen och tankarna går. Det kan ex. innebära att en person behåller ytterkläderna på inomhus för att ”hålla ihop” kroppen.
• Ingen eller liten sjukdomsinsikt innebär att personen inte inser att han är sjuk. Det kan vara tvärtom., att personen tycker att omgivningen är sjuk. Har man ingen sjukdomsinsikt kan man bli arg på dom som vill hjälpa.
• Störd objektrelation innebär en störd förmåga att lita på eller knyta an till andra människor.

Det finns två olika grupper av psykoser, organisk psykos och funktionell psykos.
Organiska psykoser beror på ett organiskt fel som hjärntumör, förgiftningar eller infektionssjukdomar.
Vid funktionella psykoser så har man ännu inte kommit på hur och varför dom uppkommer.
Till de funktionella psykoserna räknas reaktiva psykoser, Schizofren psykos och manodepressiv psykos.

Reaktiv psykos:
Reaktiv psykos är akut och för det mesta godartad.
Det är en person som har reagerat med en psykos i en mycket pressad situation.
Till skillnad från en person med en vanlig krisreaktion har den som reagerar med psykos oftast en jagsvag personlighet.

Reaktiv paranoid psykos:
Dessa är ofta rigida och tvångsmässiga till sin personlighet.
Oftast är den drabbade i medelåldern. Personen känner sig förföljd och upplever att han är omtalad i tv och radio.
Hörselillusioner kan förekomma, det innebär att man omtolkar ljud från sin omgivning, som exempelvis buller utanför huset tolka som att någon bankar på dörren.
Det är även vanligt med hörselhallucinationer, dvs. personen hör röster och ljud som inte finns.

Orsaken är enligt den medicinskbiologiska modellen ett medfött ökat flöde av dopamin i hjärnan, även det biologiska arvet spelar en viss roll.
Orsaken från den inlärningspsykologiska modellen innebär att pressade situationer löses med en psykos.

Den socialpsykologiska modellen pekar på att personen blir psykotisk av påverkan från sin familj, omgivning och samhälle.
Den psykodynamiska modellen säger att personen inte fått ett tillräckligt starkt jag i den tidiga barndomen, och därför blir psykotisk vid stora påfrestningar.

Psykosen går, med hjälp av vårdare samt lugn och ro, över spontant.

Puerperal psykos:
Den närmaste tiden efter en förlossning kallas för puerperiet. Det är under denna tiden psykosen inträder.
Man räknar med att ca 20% av förstföderskorna får någon form av psykiska symtom efter en förlossning.
Enligt den medicinskbiologiska modellen så orsakas den av hormonerna.
Det genetiska arvet har även det en viss betydelse.
Enligt den psykodynamiska modellen är orsakerna följande:
• Länge längtat efter ett barn. När barnet sedan kommer märker kvinnan att det är mycket påfrestande och inte alls vad hon tänkt sig.
• Aggressiva känslor mot barnet är förbjudna vilket blir å påfrestande artt den nyblivna mamman reagerar med psykos.
• Upplever inga moderskänslor och får skuldkänslor.
• Bra modersförebild saknas. Den egna mamman var kanske psykiskt sjuk när kvinnan föddes eller insjuknade senare under hennes uppväxt.
• Ensam förälder och måste klara sig själv. Ingen vuxen att tala med eller någon som kan hjälpa henne med det praktiska.

Behandling går ut på att stödja mor/barnrelationen så mycket som möjligt, och att minska moderns skuldkänslor.
Mor och barn bör inte lämnas ensamma eller skiljas åt.
Vid behov medicineras med neuroleptika, och om patienten är djupt deprimerad och det är fara för hennes liv rekommenderas ECT (el-behandling) behandling.

Schizofren psykos:
Drabbar oftast unga människor, de vanligaste symtomerna är Bleulers fyra grundsymtom – de fyra A-na.

Autism:
Innebär inåtvändhet, självförsjunkenhet och personen saknar intresse för omvärlden.
Personen är svår att nå och bygger en mur omkring sig. Verkligheten upplevs som hotande.

Associationsstörningar – splittring:
Okoncentrerad, svårt att hålla tråden i ett samtal, tankarna följer vissa associationskedjor som är svåra att följa, med avbrott mitt i en mening och osammanhängande tal.

Affektiva störningar:
Innebär en oförmåga att kontrollera sina känslor och uttrycka dem på ett förståeligt sätt.
Impulser kan inte hanteras, utan de verkar fritt med ibland aggression som följd.

De kan även yttra sig i känslomässiga felreaktioner, som till exempel att helt plötsligt börja skratta i en sorglig situation.

Ambivalens är när en person har två motstridiga känslor som gör det svårt att ta ett beslut.
T.ex., en person kan bli sittande med ett glas vatten och inte veta om han ska dricka eller inte, han blir som förlamad.

• Sekundära symtom är bland annat hallucinationer, det innebär att personen ser saker som inte är verkliga, hör röster som inte finns, känner lukter av t.ex. gas eller smak av gift som inte finns. Eller känselförnimmelser av exempelvis strålar som riktas mot kroppen.
• Vanföreställningar är när en person tror att andra kan antingen sätta dit eller ta bort hans tankar, eller både och. Han känner sig styrd och ofri i sitt tänkande.
• Känner sig förföljd (paranoid) och hotad samt upplever det som om man pratar om honom på radio och tv.
• Stark ångest med stort lidande finns hos den Schizofrene. Katastrofångest är vanligt, dvs. att personen tror att något förfärligt och hemskt ska hända.
• Kan vara rastlös med t.ex. tvångsmässigt samma antal steg framför ytterdörren oräkneliga gånger per dag.
• Primärprocesstänkande. Detta innebär att personen har ett rikt bildspråk rikt på symboler som inte tar hänsyn till logiska regler, symboler och bildspråk i drömmar och sagor uppfattas som verkliga. Detta är även naturligt hos små barn, som senare anpassas till det verkliga och logiska regler. Detta är vanligt hos Schizofrena.

*kopierar*

:bire

Vad jag förstår är det kopierad text, som bättre hör hemma på en sida om sjukdomar. Vad är syftet med tråden?
Nej jag tror inte att detta är en tråd som hör hemma på wF.
Om man läser noggrant så bör alla känna sig träffade på någon punkt!
Den som inte gör det kan räcka upp en av sina tre hämder. :P

Lasp skrev:

Vad jag förstår är det kopierad text, som bättre hör hemma på en sida om sjukdomar. Vad är syftet med tråden?
Nej jag tror inte att detta är en tråd som hör hemma på wF.
Om man läser noggrant så bör alla känna sig träffade på någon punkt!
Den som inte gör det kan räcka upp en av sina tre hämder. :P

Klart det är kopierat.
Det är kopierat från det jag skivit när jag pluggade... :stud

Syftet är att upplysa lite om psykisk ohälsa, vad annars. :i

Ska höra med dig innan jag starar en tråd här nästa gång, om den hör hemma här vill säga.:OO :bla

(Ber Lasp om ursäkt, jag tappade bort en smiley :r )

:e Bra smileys kan göra underverk :e
Det var egentligen bara ett svar på din första öppnande mening.
Själv tycker jag texterna är väldig beskrivande, därför menar jag att vi alla, lite till mans har en del i oss. :birp
Och viist skall allt få finnas här. Bra vore om man visste vad man skulle göra med det! :P Lev väl

Schizofreni

Schizofreni
Schizofreni är en av våra stora folksjukdomar, kanske den mest gåtfulla sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet. Det går inte att definiera endast genom symtom eller begränsad symtomgrupp. Symtomen berör flera mentala funktioner som perception, språk, minne, uppmärksamhet och viljemässiga uttryck.
Man räknar med att 3-6 personer av 1000 har Schizofreni. Och när det gäller fördelningen mellan män och kvinnor så slår den lika.

Viktiga symtomer:
Vanföreställningar, hallucinationer, tankestörningar, känslomässig avtackling och minskad initiativförmåga.
Vanföreställningar:
Att ha fått en radiosändare inopererat i huvudet eller att det inte finns något blod kvar i kroppen.
Personen kan även känna förbund med olika kosmiska krafter.
Förföljelse idéer (paranoida symtom) är också typiska. Det stålar in en farlig gas genom ventilerna.
Hallucinationer:
Det normalt att även friska personer ibland får hallucinationer, vid t.ex. hög feber eller under berusningstillstånd.
Men vid Schizofreni är personen helt vaken och vid medvetande. Vanligast är hörselhallucinationer, röster som kan kritisera, hota eller befalla den sjuke att utföra vissa saker.
Smak och lukthallucinationer, det luktar ”ruttet” och det smakar ”förgiftat”.
Tankestörningar:
Att de egna tankarna kan höras av andra, t.ex. att de sänds ut på radio.
Känslomässig avtackling:
Svårt att uttrycka glädje och sorg.
En sorglig situation kan leda till skratt.
Minskad initiativförmåga:
Passiv och oföretagsam, svårare med sina studier eller sitt arbete.

Två huvudtyper av Schizofreni:

Positiva symtom:
Vanföreställningar, hallucinationer och tankestörningar.
Negativ symtom:
Inåtvända symtom som Autism, apati och ett utarmat känslo och viljeliv.

Olika former av Schizofreni:

Simplex:
Debuterar i unga år, utvecklas långsamt inåtvända symtom, likgiltighet, passivitet, avtrubbning av känslolivet. Brist på hänsyn till omgivningen.
Kan utvecklas till kriminalitet och brutalitet med våldsbrott utan spår av ånger.

Hebefreni:
Detta börjar i regel mellan 15 och 25-års ålder.
Tankestörningar, känslomässig avtrubbning och känsla av att vara styrd av andra krafter och makter.
Kan få en dragning till extrema filosofiska rörelser.
Denna form kan i början tolkas som skoltrötthet eller adolescenskris (puberteten).
Kan utvecklas till ett Herbefrent syndrom.

Kataton:
Börjar akut i 25 – 30 års ålder, här dominerar rörelsetrubbningar, muskelsymtom och stereotypa rörelser och handlingar.
Här har kvalitén på vårdmiljön en stor roll, ju mer instutionspräglad miljön är, desto större chans är det att den sjuke blir en ”katatoniker”.

Paranoid:
Debuterar mellan 30-45 års ålder.
Här är förföljelse idéer och andra vanföreställningar mest vanliga.
Rösterna brukar vara hotfulla eller befallande.
Ibland hörselhallucinationer i form av visslingar, surrande ljud, skratt eller liknande.
T.ex. så kan man höra på nyheterna, och plötsligt så pratar dom om honom.

Vad orsakar Schizofreni

Uppstår genom ett samspel mellan arv och miljö, dvs. genetiska och yttre faktorer.
Sårbarhetsmodellen, t.ex. biologiska och ärftliga faktorer, kan ha en ökad benägenhet att drabbas av sjukdomen i kombination med olika typer av påfrestningar senare i livet kan leda till att sjukdomen uppstår.

Ärftliga faktorer:
Detta sägs spela en stor roll för uppkomsten av Schizofreni, men det krävs även någon miljöfaktor.
En dålig familjemiljö kan få sjukdomen att bryta ut om en person har anlag för Schizofreni, medan en bra miljö kan ha en skyddande effekt.
Risken för att ett barn ska få Schizofreni är ca 15 % om en av föräldrarna har det, 30-40 % om båda har det, syskon till en med Schizofreni löper mellan 7-10 % chans att få det.
Man har även upptäckt att infektioner eller annan biologisk faktor har betydelse.
Infektioner under tiden 3:e till 7:e månaden under graviditeten, liksom komplikationer före och under förlossningen.

Signalsubstans:
Dopamin spelar en stor roll vid Schizofreni, man har länge ansett att patienten har en störning av dopaminfunktionen
Den överför budskapet från en nervcell till en annan i olika delar av hjärnan.

Hjärnskador:
Lindrig hjärnskada som ökar känsligheten för psykiska påfrestningar senare i livet.
Som tidigare nämnt t.ex. förlossningsskador, virusinfektioner under fosterstadiet kan leda till en hjärnskada som ökar barnets sårbarhet och bidrar till att det senare i livet utvecklar Schizofreni.
Man har vid luftskalleundersökningar från 30 och 40-talet att rätt så stor del av patienterna hade vidare ventrikelsymtom och vidare fåror i hjärnan.
Andra tecken man funnit är hos barn med neuromotorisk dysfunktion (rubbad eller störd funktion hos ett organ) upp till två års ålder. Detta kan leda till uppkomsten av psykotiska symtom.
Senare tiden har det kommit flera forskarrapporter om förändringar på kromosom 6 vid Schizofreni.

Riskgrupper:
Många spädbarn har en försenad utveckling, alltifrån att de håller huvudet stabilt och börjar krypa. Till de har en störd social utveckling när de blivit 9-10 år.
De här barnen utvecklas så småningom normalt, men det är bland dessa riskgruppen hittas.

Schizofreni kan förhindras:
Schizofreni är som cancer, ju tidigare symtomen uppmärksammas, desto större är chansen att vända dess utveckling.
Redan i tidiga tonåren kommer varningssignaler, tas de inte på allvar är risken stor för en psykos när tonåringen blivit 17-18 år.
Ännu sex månader efter psykosen finns största möjligheten att vända sjukdomsutvecklingen.
Men ju längre tiden går, och skadorna etableras verkar de vara bestående.

Några vanliga kognitiva störningar:
• Svårt att skilja ut vad som är viktigt just nu.
• Tid att vänja sig vid vanliga intryck, t.ex. spänning vid social kontakt.
• Avläsa kroppsspråk och mimik.
• Fastnar lätt i detaljer.
• Förstå andras situation och inre liv.
• Närminnesbrist, inprägling tar tid.
• Försämrad samtalsplanering, brister i flytande tal.

Behandlingar:
På 80-talet var debatten stundtals hetsig och bitter.
Det var ren medicinering som gällde.
I dag vet man mer om hur Schizofreni uppstår. Tidig störning räcker inte om förklaring utan biologiska, psykiska och delvis sociala faktorer spelar in.
Olika behandlingsmetoder kombineras för att nå bästa möjliga resultat.

Medicinering:
I Sverige finns det ca femton olika sorters neuroleptika.
Neuroleptika blockerar bl.a. dopaminreceptorerna i hjärnan.
Det ges i tablettform och injektioner.
Behandlingen minskar 60-70 % för de som insjuknat.
Leponex används när personen inte förbättrats av andra neuroleptika, vid t.ex. oro. Ångest eller sömnsvårigheter.
Då kan det bli en tilläggsbehandling med något lugnande eller sömnmedel.
I vissa fall sker en kombination med Litium.

Biverkningar:
Vid neuroleptika:
Viktuppgång, skakningar, trötthet och stelhet för att nämna några av dessa.
När det gäller Leponex görs återkommande kontroller av blodet.
Detta för att kolla benmärgens produktion av vita blodkroppar, vilket gör denne känslig för infektioner.

Psykologisk behandling:
Stöd och jag - stärkande psykoterapi. Den Schizofrene ska bli tryggare, få en mer realistisk jag uppfattning och starkare verklighetsförankring.
Stärka personens friska sidor, hjälpa denne att skilja på fantasi och verklighet.

Kognitiv psykoterapi:
Kognitiv betyder att veta, att kunna.
En målsättning med den kognitiva psykoterapin är att hjälpa den sjuke att bli medveten om sina förvrängningar och få en mer realistisk självbild, att komma tillrätta med inre konflikter.
En annan målsättning med terapin är att denne ska, steg för steg, kunna tillgöra sig sociala färdigheter som aldrig tidigare förvärvats eller förlorats under sjukdomsperioden.

Familjen en viktig resurs:
I den moderna behandlingen ingår ett nära samarbete med familjen, som aktivt kan bidra till den sjukes rehabilitering.
Det anordnas kurser och särskilda familjeprogram för anhöriga, för att öka kunskaperna och förståelse för sjukdomen, och för att förbättra samarbetet mellan familjen och sjukvården, som kan vara allt annat än god.
Syftet med familjebehandling är bl.a. att åstadkomma en så gynnsam känslomässig miljö som möjligt i familjen utan att överbeskydda eller kritisera allt för mycket.
Det har visats att de Schizofrena mår bättre och behöver mindre mediciner, samt att återfallen minskar.

Betydelse av behandling:
Av personer som slutar med all behandling blir 80 % sjuka igen inom ett år.
Om dom behåller medicineringen är återfallen 35-40 %.
Med både mediciner och psykologisk behandling är återfallen 20 %.
Men satte man även in social träning tillsammans med mediciner och psykologisk behandling blev det inga återfall, så vitt man vet idag (-99 har inga färska resultat dessvärre).
I behandlingen är det viktigt att se till dom friska sidorna, att man inte låter sjukdomen ta över.
Läkemedlen och de olika behandlingsmetoderna botar inte, det är en hjälp att hantera sjukdomen.

Självmord:
De som begår självmord är oftast de med en högre utbildning.
Det sker oftast inte under inflytande av hallucinationer eller vanföreställningar, utan under en relativt lugn fas.
När de kan överblicka konsekvenserna av sin psykiska störning.
Då dom inser sin oförmåga att nå sina livsmål och fruktar en fortskridande personlighetsförändring.
En varningssignal är depression och en uttryckt hopplöshet för framtiden.