Updatera en domänentitet via webbgränssnitt?

-> Gladh
Tack för en bra redogörelse!

Lukaspojken skrev:

Jag förstår syftet med presentationsobjektet. Det jag inte riktigt förstod var varför man är tvungen att implemetera INotifyPropertyChanged. På vilket sätt är databinding beroende av detta, dvs hur använder man sig av kollektionen med propertyn som blivit ändrade?

Du skriver enligt dig får ett presentationsobjekt vara mer intelligent men vad säger de som inte håller med dig? Dvs varför bör man inte ha det så? Det som jag gillar med intelligenta objekt är att man samlar ihop funktionalitet som hör till objektet. Det blir lättare att hitta det man söker efter. Men det har sina nackdelar också rent spontant känner jag att risken för dubblicering av kod ökar när man kapslar in "extern" intelligens i sina objekt eftersom det blir svårare att återanvända funktionalitet när den kapslats in. Det finns nog också risk för att objekten blir hårdare knutna till andra objekt genom beroenden vilket också borde påverka testbarheten en aning negativt. En annan sak är väl att intelligenta objekt inte riktigt speglar verklighten vilket påverkar "ubiquitous language". Tänker vi oss tex en klassisk user-entitet så har användaren inte en spara-metod i sig själv utan det är oftast en tjänst som man anropar. Det var några spontana tankar kring intelligenta objekt.

Det du gör är inte att kapsla in funktionaliteten i presentationsobjektet utan tillåter anrop till objekt utanför t.ex.

public class UserViewModel
{
    private User innerUser;
    private IUserService userService;

    public UserViewModel(User innerUser, IUserService userService)
    {
       this.innerUser = innerUser;
       this.userService = userService;
     }
     
/* en massa kod */
     public void Save()
     {
          userService.Persist(innerUser);
     }
}

-> Nickemannen
Ok, men varför tror du inte det är vanligt att man gör så?