Det hemskaste är att vi 08:or brukar bli anklagade för att säga "chäf". Jag tar alltid väldigt illa vid när någon påstår det ;)
Dialekter
37 svar · 3 645 visningar · startad av obelix · sida 2 av 2
Frågan, av obelix
Tänkte höra vad som är typiskt för er dialekt... Eftersom jag är Stockholmare från början så är det väl det att jag ersätter Ä med ett E som är mest utmärkande för mig. "Reven rev en annan rev och sprang över vegen och krektes i greset" :e Annars så har jag nu en rotvälska som gör att det är svårt att höra var jag kommer ifrån, har bott från Borås i söder till Vilhelmina i norr :birp
Läs frågan i sin helhet →
UlfT--> Chef SKA uttalas så! Helst med tjockt "ch" liknande "sch" och med långt "e" - scheeef :e
Obelix --> vi måste bevara den vackra Ståkkålmskan!! :birp
Jag säger:
schex (kex)
chockelaaad (choklad)
krrrrischannstad (kristianstad)
ess quu ell (SQL)
chef (chef)
laaakris (lakrits)
goorkboork (gurkburk)
Hur uttalar ni?
Kristianstad skrev:
Jag säger:
schex (kex)
chockelaaad (choklad)
krrrrischannstad (kristianstad)
ess quu ell (SQL)
chef (chef)
laaakris (lakrits)
goorkboork (gurkburk)Hur uttalar ni?
Kex, choklad, Krischansta, ess kuu ell, chef, laakris, gurkburk :)
Exakt likadant som spango.
vad sjuttsingen. ingen som har tagit in bohuslänska här?.
vann = Vatten
Bonn = båtten
Båd = Båt
brukar oftast talas av urinvånare vid kusten i bohuslän.
obelix skrev:
hypatia skrev:
I Enköping talar vi rikssvenska!
Trodde ni lät lika "nödiga" som dom från Västerås ;) :p :e
Va i ...? Nä nu ... x( ;)
Btw, nödiga? :q
celia skrev:
Obelix --> vi måste bevara den vackra Ståkkålmskan!! :birp
Japp, håller med helt och hållet, dialekten är nog det bästa med "språk" Sverige, slang och sånt är jag inte så noga med.
Men dialekterna ska bevaras...
Nexus86 skrev:
Btw, nödiga? :q
tror att han menar "kissnödiga"..
själv plockar jag bort den onödiga bokstaven "r"... :e
Aha! :i Gör vi? :q
Annars finns ju alltid Närke (har jag för mig) där de pratar som om de sitter och skiter hela tiden. ;) :P
Folk säger att jag låter som en "stockholmare"!
Men själv ser jag mig bara som hyfsat "dialektfri".. ;)
Tja, närpesiska är ganska speciellt faktiskt, t.ex. "vad säger du?" blir "Kva säir et?"
"Jag far ut och cyklar" - "Ja faar ut å ped"
Cykel = Ped
Dalmål - Orsamål
Hur dalmasar/kullor pratar vet nog de flesta. Dock skiljer det sig mycket mellan olika delar av länet. Te x är det stor skillnad mellan hur Mora repektive Orsabor pratar.
Om man tittar på Orsamålet så finns det vissa egenheter som:
"H-ljudet existerar inte i Orsamålet. En dam skulle berätta om namnet på sitt barnbarn.
Hon sade på orsamål: Ån ska jett Ubert, men ä stäväs mi å. (An ska eta Ubert, men det stavas med å).
Vi använder dubbel negation: I reklamen för de populära Orsa-Yrorna skriver man så här:
Int ä ajra, int ä assint. (Är det inte yran, så är det inte ingenting).
Orsamålet har substantiven i tre former (genus).
Maskulin form, ”han-form”: Jen rukk (en rock), jen tjåkä (en kälke), jen kall (en man).
Feminin form, ”hon-form”: Je kulla (en flicka), je väska (en väska), je bitta (en hink).
Neutrum, ”det-form”: Jett bord (ett bord), jett fösståv (en farstu), jett ljåwörv (ett lieorv).
T ex har årstiderna han-form utom våren som är en hon. Poetiskt, eller hur?
Orsamålet har ett rikare böjningsmönster.
Ta t ex verbet blanda (kanske jäst och socker). I nutid heter det i svenskan i alla former ”blandar”. Jag blandar, ni blandar osv.
I orsamålet blir det så här: Ik, du, ån, o blånder. Wi blåndum, ni blåndi, dem blånda.
För dåtid har vi i svenskan bara formen ”blandade”. Orsamålet har: Ik, du, ån, o blånded. Wi blåndedum, ni blåndedi, dem blånded.
Vi har dativböjningar kvar i vardagsspråket:
Esstn i twösstun. Wet du war ä finns wattn a esstim?
(Hästen är törstig. Vet du var det finns vatten åt hästen?)
Esstär i ungruger. Djamm estuma litä agra.
(Hästarna är hungriga. Låt oss ge hästarna lite havre).
Ä i do wel åv beruma ajti skojjim nu a bjennuma.
(Det finns i alla fall gott om bär ute i skogen nu åt björnarna).
Genitiv (som utvisar ägande) uttrycks fortfarande ibland med den gamla ändelsen –ar.
”Anders’ häst” skrivs ”Åndesar est”.
”Annas kjol” heter ”Ånnur tjosslä”.
”Hennes hem” kan heta ”enner ema”, åtminstone för dem som minns äldre mål.
Det går ibland att uttrycka sig väldigt koncentrerat. Vad sägs om denna mening? Vilket annat språk behöver så få bokstäver?
I a e i, ö o a e o ö. (Jag har hö jag, och hon har hö hon också).
eller: aoä, aiä iö. (har hon det, har jag det jag också.)
Vi använder bestämd form i många oväntade sammanhang.
Ex: Ik jat pösån. (Jag äter pölsa).
Likhet finns mellan vissa orsamålsord och ord på engelska och på isländska. Språkforskare tror att det ofta är en tillfällighet att ord ser lika ut.
Titta själv på en liten förteckning över snarlika ord. Jag tar mig friheten att saxa några uppgifter ur en tidskrift som Ulum Dalska gav ut i maj -99:
Vid ett besök på Island besökte en älvdalsmålstalande person en kraftverksvisning i det inre av ön. En gammal islänning från trakten var med bland åhörarna. Han talade så gammal isländska att folket från Reykjavik inte förstod vad han sade. Den älvdalsmålskunnige förstod dock och kunde fungera som tolk mellan islänningarna."
Källa: http://www.orsa.se/skattungbyn/lustig.htm
Ps Själv pratar jag som Kalle Moraeus. Åtminstone tyckte jag själv att det lät så när jag fick höra mig själv på band:-) Ds
JAg från Dalarna får ständigt kommentarer om att jag byter ut (i motsatt från sthlm) mina E:n till Ä:n
"Äre fint ällä, hu ä dä?"
hihi har en norrläning i vår klass (går i helsingborg), roligt när han säger sex.
Ex. från en fysiklektion
"fyyyyyra sääääääx" :e
spango skrev:
Alltså, får jag fråga var i Stockholm alla dessa mänskor som byter ut "ä" mot "e" finns?
Jag gjorde lumpen med en kille som verkligen pratade på det sättet, han kom från Täby. Men inte är det särskilt vanligt.
Där jag kommer ifrån (Arboga) pratar alla ruskigt fult. Tack och lov är man förskonad då mina föräldrar inte kommer därifrån. Exempel:
kasche (kasse)
stöööööööööövlar (stövlar)
kaviaaaaar (kaviar)
Min pappa är från en liten lantisby (Finnåker) i Västmanland och pratar riktigt konstigt. Typ: lä i bånn i bin = lägg in bollen i bilen.
Nåt som är utmärkande för skånskan är att vi envisas med att uttala "r" i ord som stavas med "r", vilket ställde till det när jag var i Stockholm för ett par-tre veckor sen:
Jag: Hej, vi vill åka till Märsta.
Infödd SL-anställd: F'låt va sa niiiiiiij?
Jag: Åka till Märsta.
Infödd SL-anställd: ????
Jag: M-Ä-R-S-T-A!
Infödd SL-anställd: Jasså, Mäschta.
niko --> hehehe :e