Det är en viktig sak du tar upp Fia: Nu tillhör jag kanske målgruppen som strulande tonåring, (för länge sedan) men också en , ibland (lite bitter) gammal surgubbe. Men det är nog mest på kommunen och trottoarcyklister som är måltavla.
Men just detta med samtalstonen, även via tangentbordet och en skärm, som är så viktig för att vi skall få en konstruktiv och givande debatt.
Jag är ju inte så frekvent på detta fora längre, pga andras bitterhet och lite hets!
Så fram för en bättre kultur, låt oss tala öppet om vad vi inte accepterar säger Lasp
Under kvällen när tragedierna utspelades kollade jag givetvis efter uppdateringar hela tiden. Rapporteringen var väl OK.
Men sedan förvandlades allt till en osmaklig medial tävling i olika grenar. TV, radio, tidningar tävlade i att få flest läsare/tittare/lyssnare och krystade fram "storys". Givetvis tog kvällspressen täten snabbt i den kampen. TV-reportrar (vår tids största egotrippare?) grep givetvis tillfället och tävlade i att dra på sig sin "vi-har-mänsklighetens-viktigaste-uppdrag-min". Proffstyckarna kröp fram ur sina hålor och tävlade om att få visa sig så länge som möjligt på bästa sändningstid och tycka smartast. Politiker tävlade om att se ledsnats ut och säga de mest tänkvärda flosklerna.
Men jag reagerar också på hur vi ALLA reagerar. Runt om på vår jord mördas hundratusentals oskyldiga människor varje år, inklusive barn. Jag tror att det rör sig om 30.000/år bara i Mexico. Var är den tysta minuten för dom? Varför tänder vi inte ljus på våra torg för dom också? Varför bryr sig inte media lika mycket om dom?
Berörs mer av händelserna i Oslo och på Utøya för att det hände nära oss och för att norrmän är vårt broderfolk? Eller för att vi blir påminda om att det ju skulle kunna hända här i Sverige också?
Men jag reagerar också på hur vi ALLA reagerar. Runt om på vår jord mördas hundratusentals oskyldiga människor varje år, inklusive barn. Jag tror att det rör sig om 30.000/år bara i Mexico. Var är den tysta minuten för dom? Varför tänder vi inte ljus på våra torg för dom också? Varför bryr sig inte media lika mycket om dom?
Instämmer. När 90% av vännerna på Facebook bytte ut sina profilbilder till norska flaggor funderade jag på att byta ut min till en med Somalias, där nästan fyra miljoner människor i detta nu riskerar att dö på grund av rådande svält och krig (vilket väl i och för sig alltid är fallet i de trakterna av världen, men tydligen är det väldigt akut just nu av det jag hört).
Jag menar nu såklart inte att Oslo-tragedin är oviktig eller icke berörande, tvärtom, men varför bryr vi oss inte när en skara människor motsvarande 40% av Sveriges befolkning håller på att dö?
Instämmer. När 90% av vännerna på Facebook bytte ut sina profilbilder till norska flaggor funderade jag på att byta ut min till en med Somalias, där nästan fyra miljoner människor i detta nu riskerar att dö på grund av rådande svält och krig (vilket väl i och för sig alltid är fallet i de trakterna av världen, men tydligen är det väldigt akut just nu av det jag hört).
Det är tydligen ännu fler, bortåt 9 miljoner dvs motsvarande hela Sveriges befolkning.. Området omfattar Somalia, Etiopien och norra Kenya.
Jag menar nu såklart inte att Oslo-tragedin är oviktig eller icke berörande, tvärtom, men varför bryr vi oss inte när en skara människor motsvarande 40% av Sveriges befolkning håller på att dö?
Jag tror det handlar om inlevelseförmåga, visualisering och avtrubbning.
Vi har lättare att leva oss in i tragedin i Norge. Flera av oss har varit i Oslo. Naturen, samhället är identiskt med Sverige. Även utseendet på människorna spelar in förstås. Jag måste ha sett nyhetsinslag med bilder, mycket rörliga "actionbilder" dessutom, om terrorattentatet minst 30 gånger vid det här laget. Hur många nyhetsinslag har jag hört om svältkatastrofen? Fem kanske. Och gissningsvis lika många bilder, dock stillbilder. Mexico har jag nog hört om minst 10 gånger, men inte sett så mycket "actionbilder". Syrien har jag bara läst om, mer än fem gånger, men inte sett några bilder.
Nyhetens behag är också en sann klyscha. Det som har hänt i Norge har aldrig hänt förut. Det är nytt och fascinerande (på ett vidrigt sätt naturligtvis). Svältkatastrofer i Afrika har vi hört om förut. Naturligtvis gör det inte katastrofen mindre allvarlig, men våra hjärnor har redan blivit avtrubbade.
Men, det jag egentligen ville diskutera i tråden var kommentarskulturen på både nyhetssajter och diskussionsforum.
Jag ställer samma frågor som jag gjort på Facebook: Finns det en biologisk koppling? Kanske att våra mänskliga hjärnor blivit avtrubbade av informationsflödet, så att det enda som gör intryck är när folk använder hårdare samtalstoner och mer extrema uttryck?
Sen undrar jag fortfarande varför det nästan bara är män som kommenterar nyhetsartiklar på nätet? Och när det gäller näthat och taskiga kommentarer, så är det i princip bara män som står som avsändare. Det vore intressant att gräva i också.
Däremot har jag på sistone börjat fråga mig varför det ens finns utrymme för kommentarer på nyhetssidor. Nästan alla som skriver kommentarer är antingen helt okunniga om ämnet eller helt enkelt ointelligenta. Det här gäller förvisso nästan alla ytor där anonyma idioter kan vädra sina åsikter, webForum har dock ett ovanligt trevligt klimat jämfört med resten av nätet så anonymitet är inget krav för att hålla diskussioner på en klädsam nivå (även om det går vilt till här också ibland).
Jämför med t ex IMDbs forum där nästan varje tråd utmynnar i krig mellan trollen och varenda jävla film får en "Worst movie ever"-tråd. Folk hoppar på varandra och kritiserar smak, nationalitet, kön, etc. Ytterst få inlägg innehåller någon som helst substans eller information man har nytta av, det är en väldigt låg SNR. Så blir väldigt många inlägg bortredigerade också...
Jag får en känsla av att majoriteten av de som kommenterar nyhetsartiklar är svenssons som just upptäckt nätet och kommit på att man kan bete sig hur man vill där bara för att ingen känner en. De kan ventilera åsikter de aldrig skulle våga visa på sin arbetsplats eller hos bekanta. Det är så lätt att bara skriva en kommentar och skicka iväg den, de verkar inte förstå (eller bry sig om) att det sitter en människa i andra änden.
Jag har erfarenheten att de största idioterna på nätet är de mest osäkra personerna IRL.
Jag brukar vara en del på youtube och kolla parkour och kampsportsklipp. Där finns det alltid idioter. Jag brukar i allafall intala mig att de är en fet, osäker person som är för tjock för att ens orka ta sig ut och göra något vettigt av sitt liv.
Wittgenstein skrev (i ”Filosofiska undersökningar”) om ”språkspel”. Hur ett litet antal begrepp kan börja användas på ett särskilt sätt, och där de som deltar använder vissa ord som byggstenar eller en boll man kastar mellan sig tills just spelet, själva lagkänslan, ger orden deras mening. Det är vad som händer när den svenska extremhögern kallar invandrare och flyktingar för ”kulturberikare” och parlamentariska politiker för ”kulturmarxister”. Orden får sin speciella mening av spelet och spelet bestämmer ordens mening. Till sist kan man inte tänka utanför de ramar man satt upp som spelets regler.
Jag tror att Behring Breivik utvecklat sina tankar med hjälp av diskussioner på nätet. Det måste vara svårare att råka på personer som uttalar liknande åsikter IRL. På nätet kläcker folk ur sig hatiska saker som de kanske aldrig skulle uttala i verkligheten. Kanske finns det t o m slutna grupper på nätet som har skapat en atmosfär där man förväntas säga råa saker, där man måste häva ur sig hårdheter för att få vara med i gemenskapen. Undrar om det är något sånt som spillt över på verkligheten för Behring Breivik.
Jag är alltid lite misstänksam och undrande över varför man alltid måste hitta syndabockar till syndabocken. Att Behring Breivik är en störd person är uppenbart och hade haft sina synpunkter och "ideér" även utan hatiska inlägg på olika forum. Terrorgrupper och terrordåd är äldre än vad Internet är. Det fundamentala är att han har en skev världsbild och den hade han garanterat haft även utan hatiska inlägg på olika forum. När jag gick på Gymnasiet (Landskrona) under slutet av 80-talet (långt innan internets genombrott) så frodades det rykten och hatet mot invandrarna. Man behövde inte läsa några forum för att få redan på både det ena och det andra som invandrarna gjorde eller fick. Det vara alltid någons kompis kompis som hade hört/råkat ut för något.
Nej handlingarna som Behring och många andra teorister begår, beror på att de helt enkelt är fanatiska och därmed så försvinner rim och ranson ur skallen på de, och de genomför idiotiska saker som för dem verkar helt logiska. De är helt enkelt sjuka i huvudet, och där har du orsaken.
Jag läste Ola Larsmos artikel och fastnade för detta stycket.
Ola Larsmo skrev:
I en mycket bra och obehaglig text här i DN 2005, ”Konsten att döda”, skildrar Slavenka Drakulic, utifrån det återfunna videoband från massakern i Srebrenica, hur serbiska soldater använde flera timmar till att med ordens hjälp hetsa upp sig till att kunna begå sitt massmord:
Hade Ola befunnit sig i bosnien under denna tiden (eller i en anna krigshärd som soldat) så hade han förstått att det inte behövs flera timmars med ordens hjälp att begå massmord. Personligen var jag villig att skjuta varenda serbisk soldat jag såg på fläcken och det grundade sig inte på några ord, utan på deras handlingar dels mot civilbefolkningen men även mot FN-kollegor. Och i en krigssituarion blir det en vi mot dom kännsla som går utanpå och lägger sig över förnuftet. Om det samtidigt finns avskyvärdiga handlingar med i spelet mot VI, så behövs det inte mycket övertalning för att hämnas på DOM.
Det har absolut inget med ord att göra utan med ett hämdbegär på orättfärdigheter.
Det handlar mer om hur länge som man har varit med om krigsupplevelsen och stor psykos och avtrubbning du fått. Har man redan dödat 100 personer i strider så är det inte lika svårt att skjuta personer som är obeväpnade, hjärnan har redan släppt de främsta spärrarna för att döda, speciellt om de råkar tillhöra DOM sidan.
