Vi har fått en uppgift i vår skola om att skriva ett ödesporträtt. Jag tänkte skriva om två personer i en och samma berättelse. Problemet är att vi har blivit tillsagda att skriva i första person. Hur skall jag då göra för att läsaren skall förstå att det vid ett ställe handlar om den ena personen och inte om den andra? Hur skall jag skriva så att hela historien inte blir rörig och förvirrande?
Kort sammanfattat så kan jag säga att min berättelse handlar om en man och en kvinna i två olika världar. Den ska utspela sig under andra världskriget.
Växla i tid. Berätta utifrån dig själv tänkandes tillbaka i tiden samtidigt som du läser om en annan människas livsöde? D.v.s. boken du läser får dig att minnas.
Växla i tid. Berätta utifrån dig själv tänkandes tillbaka i tiden samtidigt som du läser om en annan människas livsöde? D.v.s. boken du läser får dig att minnas.
Hm... Jag hänger inte riktigt med där, kan du utveckla det lite mer? :)
Meningen är att båda karaktärerna ska befinna sig i samma tid, vilket i och för sig går genom att växla tid, men blir det inte ganska rörigt? :q
Meningen är att båda karaktärerna ska befinna sig i samma tid, vilket i och för sig går genom att växla tid, men blir det inte ganska rörigt? :q
Jag såg framför mig följande scenario.
"Du" sitter, säg 1990, och läser om en annan människas livsöde. Något som utspelade sig för t.ex. 40 år sedan. Detta får dig att minnas vilket medför att du får två berättelser - en där du berättar om henne och hennes livsöde utifrån det som står i "boken" och en tråd där "dina" minnen berättar om saker du minns baserat på hennes berättelse.
Jmfr t.ex. filmen Titanic. Den äldre kvinnan som minns saker baserat på det hon upplever i nutid. Lite så tänkte jag mig.
Inte så dumt faktiskt. Det gör att jag får ändra om lite i min tänkte berättelse - men när jag nu tänker efter så är det ju ett bra sätt att skilja två berättelser åt! :i
Så, det som "står i boken" ska vara kursiverat, och det som "jag" minns ska vara i vanlig stil för att inte röra ihop allt?
