Jag har märkt att jag är en periodare när det gäller Svenskan.
Jag har mina "down" perioder då jag skriver och pratar som en Stockholmare, inget ont om dom i denna tråden, men jag tror att alla håller med om att det inte ser bra ut om man tex skriver gres istället för gräs, e istället för är osv.
Så länge som du inte skriver som sydsvenskar pratar så är vi nöjda...
Så länge man inte skriver som man pratar, och vice versa, är jag nöjd, oavsett dialekt.
Men jag skriver typ som jag pratar ju (med vissa undantag). :q
Om du ber någon i smyg spela in när du pratar, för att sedan spela upp det och ordagrant skriva ner vad du säger tror jag att du kommer att bli en aning förvånad.
Visserligen kan jag inte veta hur du pratar, men jag gissar att det slinker med en hel del ord och uttryck som du inte är medveten om, men som ändå har en betydelse i pratandet.
Jag syftade även på uttal av ord.
Om jag säger ordet "är" är det bara i sällsynta fall då jag verkligen ska betona ordet som jag uttalar det som "är". Det är i princip alltid "é" som gäller, och samma sak gäller ord som "och" (kort "å"), "jag" ("jaa"), "också" ("åsså") m.m.
Men ja skulle alri kunna tänka maj å skriva som ja snackar för dé ser väll onekligen ganska domt ut, ente sant?
Om du ber någon i smyg spela in när du pratar, för att sedan spela upp det och ordagrant skriva ner vad du säger tror jag att du kommer att bli en aning förvånad.
En ganska kul grej att testa ifall man har en mobil med inspelning e att spela in ett vanligt samtal och sen lyssna på det...
När jag gjorde detta så blev man smått överaskad på hur man egentligen låter...
Ungefer som du sa, Men man slipper smyga med inspelningen :)
.... Men ja skulle alri kunna tänka maj å skriva som ja snackar för dé ser väll onekligen ganska domt ut, ente sant?
:e
Finns en del kortare berättelser, dikter och liknande där man skrivit "hur det låter" mha underlig stavning eftersom man vill få fram dialekten som textunderlaget har återgetts i. Vi har bl a några småböcker med "skånsk text" hemma. Jag förstår skånska obehindrat och pratar det gärna själv (med skåningar) men jag har rejält svårt att läsa de berättelserna och dikterna. Dels är det svårt att läsa - difftonger blir inte vackert i skrift -, dels tycker jag att det är svårt att "höra" skånskan i den rotvälska man läser.... ;)
I den avsomnade kvällstidningen Kvällsposten (numera skånsk edition av Se & Hör-konkurrenten Expressen) fanns för många år sedan en tecknad serie, "Ståkkholms-Ringo". Tyvärr har jag glömt upphovsmannens namn (får leta i lådorna efter urklipp kanske), men han hade ett underbart sätt att "skriva skånska". Helt suveränt.
260 ms totalt · 4 externa anrop · v20260731065814-full.a51de22e