För inte allt för många år sedan trodde jag aldrig i mitt liv att jag skulle kunna rösta på något annat än moderaterna. Nu är jag inte moderat längre, Bo Lundgrens okarismatiska sifferbabbel blev lite för mycket. Samtidigt gick jag INTE tillbaka till partiet i och med Reinfeldts intåg trots att han nog egentligen borde tilltala mig. Naturligtvis är det partiets politik bakom fasaden av politiker som är intressant men partiledaren är ändå den person som på något sätt lyfter fram partiet och dess innehåll vilket väger tungt, åtminstone för mig.
Nu är det inte så att jag över en natt drastiskt vandrade från höger till vänster... i det senaste valet röstade jag på kristdemokraterna och jag kan exempelvis mycket väl tänka mig att lägga min röst på folkpartiet i framtiden... och hemska tanke, kanske vandrar jag än mer åt vänster på ålderns höst? :)
Hur fungerar ni? Sitter ni fast i ETT parti eller vandrar ni över partigränserna? Över blockgränserna? Om ja, varför? Hur förändras våra värderingar över tiden?
Hur fungerar ni? Sitter ni fast i ETT parti eller vandrar ni över partigränserna? Över blockgränserna? Om ja, varför? Hur förändras våra värderingar över tiden?
Från Socialdemokraterna till Moderaterna, så jag gått rakt över partigränserna i fråga om höger och vänster. ;) Mina värderingar och politiska ståndspunkter ändras i och med en utökad kunskap och nytt synsätt.
Själv vandrar jag över partigränserna lite då och då. Det ska dock inte tolkas som någon svajighet från min sida. Jag är tvärtom klar över att jag är liberal. Bland riksdagspartierna finns det då två partier som jag anser ligger relativt nära liberalismen, moderaterna och folkpartiet. Dock anser jag att inget av dem är renodlat liberalt. Moderaterna har mer konservatism än vad som är önskvärt för min del. Folkpartiet bär fortfarande spår av gammal frikyrklighet. Men båda partierna är i alla fall mer liberala än de andra riksdagspartierna. Därför brukar min röst hamna hos någondera av dessa partier.
Tyvärr så tycker jag inte det finns något parti som riktigt passar mina åsikter (man får väl starta ett eget :) ), men än så länge så stämmer Moderaterna bäst in. Och de har de gjort vid alla de senaste valen med.
Jag är moderat och har inga planer på att byta, men man vet ju aldrig vad som händer längre fram i livet (jag är trots allt bara 19 år så jag ha förhoppningsvis ganska många år framför mig).
När jag började rösta i början på 80-talet var det centern som gällde. Jag tror att anledningen var kärnkraften, minnet är dock lite luddigt ;)
Runt 92-94 böt jag högern mot sossarna. Anledningen var väl att jag började då se mig om hur det såg ut i samhället och vilka konsekvenser det fick för den lilla människan. Jag blev själv drabbad av ett tvärt kast inom ekonomi/boende-politiken och bara ett sånt uttalande som att man ska ha en årslön på banken speglar väl ganska bra vad högern står för.
Nu i valet som kommer blir det troligen V, då jag tycker att S börjat föra en mer högerinriktad politik och då behövs lite motvikt + att V's bättre sidor kan behöva lite mer gehör än vad de hitills fått.
Den politiska mognaden borde vara en sak som förändras itakt med erfarenheter och livssituationer. Det är alltså inte fel att byta parti. Det är mycket mer riktigt än att aldrig fundera över de åsikter som man annammar vid ett tillfälle.
Generellt så går man nog från vänster (alla gemensamt) till högern(individualism)
Men det finns en Liberal (det var Ann Wibble (fp)som fällde yttrandet). Inte helt fel som målinriktning. Barn och föräldrars situation tar mycket på hur man ser "den rätta vägen".
Viktigast är dock att deltaga Inte att vinna. För att citera det smutsiga (OS korrupta) spelen.
Om det bara var en målinriktning är det väl okej, men om jag inte missminner mig så tog hon för givet att alla redan hade en årslön på banken, så då skulle det gå bra att höja div avgifter för löntagarna.
Om det bara var en målinriktning är det väl okej, men om jag inte missminner mig så tog hon för givet att alla redan hade en årslön på banken, så då skulle det gå bra att höja div avgifter för löntagarna.
Så du bytte parti för att en politiker gjorde en groda? Byter du parti ofta, eller? ;)
Alla politiker slänger ur sig mer eller mindre övertänkta utallanden ibland. Behöver nödvändigtvis inte innebära att dessa uttalanden har någonting med partiets politik att göra. Hur många grodor har inte Gudrun Schyman gjort som partiledare (t.ex. när hon anlitar grannens dotter som svart städhjälp samtidigt som hon sitter i TV-soffan säger åt andra att städa upp sin egen skit)?
Man kan ju inte byta parti så fort någon politiker gör ett korkat uttalande. Då får man inte göra annat. :e
I detta fall var det ett uttalande som ekonomen Assar Lindbeck gjorde, och där han fick medhåll av Ann Wibble. Något som hon fick ta stryk för (med rätta, naturligtvis).
Faktum är att jag är totalt oinsatt på den politiska fronten hemma i Finland, ända jag vet är det finns en hög med finnar i regeringen så det är bäst att rösta på SFP så svenskarna har nått att säga till om också(innan vi går över till sverige iaf :) ) och så att sossarna får en röst mindre.
Den politiska situationen i sverige är mycket intressantare, och så fattar man ju vad ni säger också.