Ovanligt med brott under permission
Av samtliga som frigavs från fängelse 1998 hade tre promille lagförts för brott i samband med en permission under anstaltstiden. Totalt rörde det sig om 29 personer av 9 300 frigivna.
Det konstaterar Brottsförebyggande rådet (BRÅ).
Att det förekommer brott och rymningar i samband med permission är en
laddad fråga, som aktualiseras med jämna mellanrum. I regel kommer
frågan i fokus när ett grovt brott i samband med permission uppmärksammas. Ett sådant exempel är polismorden i Malexander. En av de inblandade hade avvikit från en permission när det rån begicks, som senare ledde till morden. Oftast leder händelser av det slaget
till diskussioner om det berättigade med permissioner och ett ifrågasättande av hur permissionssystemet tillämpas. Hittills har fakta saknats om hur vanligt det är att brott begås under permission.
I dag, måndag, publicerar BRÅ en studie i ämnet.
Främst tillgreppsbrott
29 av dem som frigavs 1998 hade lagförts för brott under permission.
Tillsammans hade de lagförts för 58 brott, i huvudsak relativt
lindriga tillgreppsbrott. Totalt var åtta av samtliga brott juridiskt
sett rubricerade som grova, inget av dem var ett våldsbrott. Brotten
mot person, var ett misshandelsbrott och fyra brott mot besöksförbud.
- Man måste samtidigt tänka på att det BRÅ undersökt gäller lagförd och inte faktisk brottslighet. Därutöver finns det naturligtvis ett mörkertal av brott, som inte upptäcks. Hur stort mörkertalet är går inte att säga. Men allmänt sett vet man att mörkertalet är avsevärt mindre vid grova brott än vid lindriga brott, säger Stina Holmberg,
enhetschef på BRÅ.
Tungt belastad grupp
De som begick brott under permission var en tungt belastad grupp. En
stor majoritet (86 procent) var lagförda minst tio gånger tidigare,
vilket är avsevärt fler än genomsnittet för alla intagna. I genomsnitt hade de varit lagförda 28 gånger. Hälften av dem var narkotikamissbrukare.
En procent av permissionerna missköts
Av de 53 000 permissioner som beviljades 1999 missköttes en procent
av dem på något sätt. En halv procent genom att den intagne uteblev och en halv procent genom annan misskötsamhet, till exempel missbruk. I mitten av 1960-talet rymde mer än tio procent av dem som fick permissioner. Sedan dess har det alltså skett en markant nedgång i
andelen permissioner som missköts, trots en kraftig ökning av antalet
beviljade permissioner.
Minskningen har åstadkommits på flera sätt. I dag, i motsats till för
tio år sedan, är alla permissioner relativt korta - högst 72 timmar.
Dessutom planeras de noggrannare. Kriminalvården har också utvecklat
och skärpt sina riskbedömningar, och då särskilt bedömningen av risken för rymning och nya brott när det gäller de grövsta brottslingarna.
- Det är angeläget att kriminalvården fortsätter att utveckla sina instrument för risk- bedömningar. Att göra korrekta bedömningar särskilt när det gäller risken för sällsynta, grova våldsbrott, är en svår men mycket viktig uppgift, säger Stina Holmberg, enhetschef vid BRÅ
Kraftig minskning av antalet permissioner år 2000
Efter morden i Malexander sågs reglerna för att bevilja permission
över och praxis skärptes. Det ledde till att antalet permissioner
minskade från 53 000 år 1999 till 39 000 år 2000. Andelen misskötta
permissioner minskade dock inte utan låg kvar på den redan tidigare
låga nivån en procent. I reella tal innebar minskningen med 14 000
permissioner att antalet misskötta permissioner minskade med 170,
från 650 till 480.
- Hanteringen av permissionssystemet innebär en svår och viktig
balansgång, säger Stina Holmberg. Å ena sidan är ju ett av syftena med permissioner att intagna får träna sig på att fungera ute i samhället utan att missbruka eller begå brott. Då är troligen en viss risk för misskötsamhet ofrånkomlig. Å andra sidan urholkas
allmänhetens förtroende för systemet om antalet misskötta permissioner blir för många eller om grova brott begås under
permission.
Ytterligare upplysningar: Enhetschef Stina Holmberg, BRÅ tfn. 08-401
87 68 och Markus Grundtman, tfn 011-496 39 69 eller 0708-10 26 87.
