webForumDet fria alternativet

Jag vill inte bli vuxen, eller ?...

Livsfrågor & relationer

4 svar · 480 visningar · startad av hltm

Medlem sedan nov. 2004438 inlägg
Frågan#1

(Många felaktigheter/villfarelser below)

Är det bara jag som är 30+, har jobbat ett bra tag och undrar vart livet är på väg?
Flickvän - check
bra jobb - check
lägenhet i stockholm - check
Ångest - check
- Men sen då? Är det så att vi alla egentligen satsar på en tillvaro där vi förökar oss själva i lagom takt, kan sjunka tillbaka i tv-soffan och vara nöjda med detta? Det låter fånigt, men jag är rädd, innebär inte detta att livet "slutar", helt plötsligt vaknar man skrikande i ett radhusområde i norrförort med en volvo på garageplanen? Bra / Dåligt? Jag vill se det fantastiska i det hela men jag får tyvärr bara tokångest. :l

Medlem sedan juni 2002256 inlägg
#2

Gifta sig - ?
Skaffa en kull ungar - ?
Få ännu bättre jobb - ?
Få ålderskris - ?
Skilja sig för en 20-åring - ?
Få nobben till slut - ?
Leva som surgubbe resten av livet - ?

Som du märker har du många rutor kvar att kryssa för.
Trist, men sant så blir livet antagligen vad man gör det till. Många nöjer sig med (och rent av strävar efter) ovanbeskrivna "Svensson-livet", medans andra hela tiden vill förse sig med nya händelser och erfarenheter.

Så försöker jag tänka, även om jag själv börja känna att tiden rinner i väg lite väl fort numera...

Medlem sedan nov. 200013 890 inlägg
#3

Du kanske skulle behöva checka av barn på din lista?
Du får i alla fall något att göra de närmasta åren. ;)

Medlem sedan juli 200012 978 inlägg
#4

Intressant frågeställning.
Om du med "att bli vuxen" skulle innebära soffdegande håller jag med dig
Livet är ett antal faser, och det är varje fas (period) som skall räknas.
Det känns som om du har pausvila just nu (kan inte göra något åt den föregående och vet inte hur nästa kommer att se ut.
Skriv upp ett antal delmål, korta som lite längre. Beta av och skapa lite långsiktiga mål!
Men barn är en gåva, säga som jag som just haft tre barnbarn här under höstlovet. Jag bryr mig inte så mycket om barn som om barnbarnen.

Medlem sedan jan. 20051 121 inlägg
#5

Jag kan ha liknade funderingar ibland, kanske kan kalla det en 25-årskris? dock funderar jag på hela tillvaron och då spec. att arbeta och det inrutade liv de flesta lever. Det är inte så att jag har ett dåligt jobb, utan tvärtom, dock känns det ibland som man bara är en statare som går till arbetet varje dag får att överleva. men sen när man väl är på jobbet så är det stimulerande, intressanta arbetsuppgifter, trevliga kollegor m.m.

jag har svårt att se att jag ska arbeta 8-5 i 40+ år till, skaffa familj hus och vove. Dock har jag ingen aning om vad jag vill gör istället.

260 ms totalt · 4 externa anrop · v20260731065814-full.1dc6f849
130 ms — deklarationer (db)
0 ms — hämta statistik (cache)
126 ms — hämta tråd, inlägg och bilagor (db)
126 ms — ändringar (db)