Verkar som det finns planer på att omarbeta högskloeprovet. Detta ser jag vissa problem med. Som det ser ut idag är ansökningarna till högskolan redan uppdelade på ett flertal kategorier (betyg enligt gamla gymnasieskolan, betyg enligt nya gymnasieskolan, högskoleprov, högskoleprov + arbetslivserfarenhet, et. etc. etc.). Om man omarbetar högskoleprovet innebär väl detta att man måste införa en ny kategori för de närmaste fem åren? Samtidigt diskuteras ju att införa ytterligare ett nytt betygssystem för gymnasieskolan. Hur skall man lyckas finna ett ansökningssystem för högskolan som tar hänsyn till alla dessa poängkategorier och samtidigt är rättvist?
Personligen anser jag att man gjorde fel redan när man gick ifrån det gamla betygssystemet. Färre betygskategorier ger ökad rättvisa!
Jag tycker snarare att fler betygskategorier ger ökad rättvisa. 1-5 var bättre än U-MVG, men självklart är det bra att betygen inte måste sättas relativt mot de andra i klassen längre som det var förr.
Å andra sidan har jag noll koll på hur gymnasiebetygen ser ut idag, bara hur de såg ut för 10 år sen... :OO
Jag tycker som Fia att betygssystem först och främst måste ändras. 1-5 eller bokstavsskalan skulle fungera mycket bättre, främst eftersom det är sån marginell skillnad mellan Mvg och Vg.
Sen att högskoleprovet gynnar samvetare tycker jag bara är snack. Det är inte så att man i gymnasiet läser "100p ord som ingen någonsin använder ändå" eller liknande. Engelska delen klarar väl de flesta i allmänhet bra och mattedelen gynnar väl om något naturvetarna.
Jag tycker som Fia att betygssystem först och främst måste ändras. 1-5 eller bokstavsskalan skulle fungera mycket bättre, främst eftersom det är sån marginell skillnad mellan Mvg och Vg.
Sen att högskoleprovet gynnar samvetare tycker jag bara är snack. Det är inte så att man i gymnasiet läser "100p ord som ingen någonsin använder ändå" eller liknande. Engelska delen klarar väl de flesta i allmänhet bra och mattedelen gynnar väl om något naturvetarna.
Du har helt rätt. Nu har vi haft ett högskoleprov som följt samma standard i flera år. Låt säga att ett förändrat prov skulle gynna en annan kategori men vad händer då inom kategorin? Dvs. De naturvetare som skrivit provet i år skulle alltså ställas mot de som skriver det nya provet som faktiskt gynnar naturvetare? :q
Det blir alltid surt för de som hamnar i skarven. Men dagens högskoleprov är faktiskt lite konstigt. Jag gick ut med 18.5 någonting i medel från gymnasiet. Enligt högskoleprovet vad jag en complete retard. Kommer inte ihåg exakt vad jag fick. 0.7 eller något.
Hade en lärare som berättade att alla i hans familj hade fått över 1.8. Verkar vara en väldigt speciell typ av människor det riktar sig till.
Tror man måste ha lite flyt på själva provet, jag menar en tredjedel av den totala poängen består ju av ORD-delen på 40 ord. Missar man den totalt så sjunker ju ditt snitt avsevärt!
Jag är för en ändring av just den anledningen som bymarie tog upp.
Spikade istort sett matte och statitikdelarna eller vad det var. Nått poängavdrag på svenska och engelskatexterna men inte alls många. Sen kommer 40 poäng av det jag vet är min svaga sida, ordförståelsen. Det gjorde högskoleprovet totalt oanvändbart för mig.
Kan hålla med om att ordförståelsen är någorlunda viktig men för framtida tekniker kanske 1/3 av högskoleprovet är att ta i lite.
Alltså de flesta sätter ganska bra på matte-releterade delar. Det är inte så att det egentligen är något svårt. Det jag tror dom försökt göra med svenska delen är att på något sätta mäta hur bra man är på att uppfatta saker, hur bra saker sätter sig, inte kolla huruvida man kan några löjliga ord som man inte använder ändå.
Det handlar inte om att sålla ut tekniker, naturvetare från samvetare. Det är nog mer att få de som är bättre på att plugga och lära sig nya saker(ej praktiskta, inget sagt om det) Jag tror det hänger samman med vad man sätter på just ord delen.
Däremot skulle jag även tycka det var bra med en knepigare engelsk del med ordförståelse. Mycket litteratur är ju faktiskt på engelska och är inte helt lätt att ta till sig om man ska behöva slå upp var tredje ord.
Jag tycker snarare att fler betygskategorier ger ökad rättvisa. 1-5 var bättre än U-MVG, men självklart är det bra att betygen inte måste sättas relativt mot de andra i klassen längre som det var förr.
Å andra sidan har jag noll koll på hur gymnasiebetygen ser ut idag, bara hur de såg ut för 10 år sen... :OO
Vad är det för skillnad?
1(-)
2(U)
3(G)
4(VG)
5(MVG)
Det är ju exakt samma skala, förutom att man använder bokstäver istället för siffror.
Caze, det gamla systemet var uppbyggt så att det fanns en normalfördelning, vilket betydde att i en klass skulle det finns X antal studenter som hade en femma, ett visst antal som hade en fyra, de flesta skulle ha en trea osv... Det nya systemet är individuellt, uppnår du kraven för ett MVG ska du ha ett MVG också.
Det är ju exakt samma skala, förutom att man använder bokstäver istället för siffror.
Jag har då aldrig sett "-" i betyg förut och eftersom U ändå räknas om till 0 i snittbetyget så kan "-" knappast vara negativt, utan också 0. U, G, VG och MVG brukar ersättas med siffrorna 0, 10, 15 och 20 när man ska räkna ut snittbetyg.
För att räkna ut snitt enligt gamla skalan 1-5 så delar man resultatet med 4. Då blir det:
U = 0/4 = 0
G = 10/4 = 2,5
VG = 15/4 = 3,75
MVG = 20/4 = 5,0
266 ms totalt · 4 externa anrop · v20260731065814-full.6fe65c25
