Vad säger ni om detta?
Själv tycker nog jag att det känns ytterst tveksamt om detta är bra. Han motiverar att det inte ska gå att undvika "de svårare ämnena, som matte och språk för att få högre betyg" Men vad jag undrar är: Om man kämpar för att få höga betyg för att komma in på en högskola/universitet är det något man då ska straffas för? Att vara taktisk i dessa lägen och faktiskt använda sig av knep för att få ett högt snitt så man kan vidareutbilda sig borde väl snarare belönas än straffas? Eller är jag helt ute och cyklar nu?
Förslaget löser inte det som är det egentliga problemet: antagningen till högskolan. När du söker till högskolan är det dina betyg och inte dina kunskaper som är avgörande för om du kommer in på det program du har sökt till. Så länge som betygen spelar en så avgörande roll kommer folk att göra taktikval. Problemet försvinner inte om man väljer att införa meritämnen. Fortfarande är det betygen och inte dina kunskaper som premieras. Eleverna kommer givetvis att läsa fler språk om de blir tvingade till det, men jag tror inte att det är den bästa lösningen. Redan idag känner sig många väldigt stressade eftersom de vet att de måste få MVG i stort sett alla ämnen om de vill komma in på en eftertraktad utbildning. Meritämnen kommer inte att förbättra situationen.
Det vore rimligare att ändra på ansökningsförfarandet till högskolorna. Istället för att enbart titta på vilka betyg de sökande har borde man ge åtminstone en del av de sökande möjlighet att göra någon slags kunskapsprov. Någon som läser natur och har för avsikt att bli läkare skulle då kunna fokusera på de ämnen som är relevanta för läkarutbildningen och nöja sig med ett G i ett ämne som t ex historia.
Jag tror inte att problemet de vill komma åt är att det är höga antagningspoäng på populära utbildningar. Även om man byter till antagningsprov istället för betyg på dem så kommer många söka vilket betyder att många klarar proven. Fler kan inte tas in. Alltså kommer det fortfarande behövas ett sätt att välja bland de som klarar proven. Det kommer alltså alltid att vara svårt att komma in på populära linjer.
Nej, jag misstänker att vad de vill komma åt är problemet att fler och fler inte har de grunkunskaper som behövs för att klara sina studier.
Antingen löser man det problemet på samma sätt som lärarhögskolorna verkar gjort. Man sänker nivån på utbildningen. Det finns säkert de som tycker att det är en bra lösning. Jag gör det inte. Eller också fortsätter man försöka hålla internationell standard på utbildningen, låter taktiska studenter tro att de kommer klara sig, accepterar ett högt procentantal avhoppare, får mindre pengar till institutionen då bidragen är knutna till genomströmningen av stundenter och sen får man ändå sänka kvaliteten på grund av minskade anslag.
Jag vet inte om det är en lösninga att vikta betygen efter vilka ämnen de är i. Men jag förstår att de ser situationen som ett problem och att de försöker lösa det.
Håller helt & fullt med Missmodesty.
Man bedrar ju bara sig själv om man satsar på att läsa "lallar"-ämnen för att få bra betyg och komma in på den utbildning man vill. Saknas de behövliga grundkunskaperna står man sig ändå ganska slätt i slutändan.
Sen är det onekligen så att vissa utbildningar, exvis läkare, kräver "viss" social kompentens som inget betyg i världen kan kompensera och där rena kunskapsprov och inte betyg kombinerat med intervjuer bör vara utslagsgivande.
Nej, jag misstänker att vad de vill komma åt är problemet att fler och fler inte har de grunkunskaper som behövs för att klara sina studier.
I artikeln står det att de vill att fler ska läsa svåra/tunga ämnen som språk och matematik. Jag menar att många av dem som idag väljer bort sådana ämnen skulle läsa dem frivilligt om betygens roll vid antagningen till högskolorna skulle vara mindre. Idag måste du ha MVG i alla ämnen för att komma in på vissa utbildningar. Eftersom det tar tid att lära sig ett nytt språk, tid som man knappast har när man måste ha MVG i allt, är det inte konstigt att elever väljer bort språken i förmån för andra lättare ämnen.
hltm skrev:
Man bedrar ju bara sig själv om man satsar på att läsa "lallar"-ämnen för att få bra betyg och komma in på den utbildning man vill.
Knappast. De nödvändiga betygen kan man bara skaffa sig i skolan - kunskapen kan man alltid införskaffa sig på egen hand.
Tillägg: Det är aningen komplicerat med dessa taktikval då många utbildningar kräver en mängd olika ämnen. För nästan alla nv-utb. krävs fysik / kemi / bio och då går det inte att göra några taktikval.
Jag tycker att man skulle införa hårdare krav på vilka ämnen som krävs till högskoleutbildningarna. Elever ska redan i första ring bli informerade om vad som krävs och tvingas ta ställning vad de vill läsa för att komma in där dom vill.
Vad jag har för mig så är betygen till för att spegla kunskapen hos en individ.
Om man nu satsar på att få MVG i alla ämnen för att komma in på en linje, och inte klarar av dessa kraven med språk osv kanske det är dags att överväga om man kanske borde läsa upp just dessa ämnen som man var svag i under gymnasie tiden.
Knappast. De nödvändiga betygen kan man bara skaffa sig i skolan - kunskapen kan man alltid införskaffa sig på egen hand.
Vi har faktiskt ett sätt att komma in på universitet utan betyg idag för de som väljer att skaffa sig kunskaperna på egen hand, högskoleprovet. Jag vet att det finns de som tror att det är något typ av iq-test men så är inte fallet. Jag gjorde högskoleprovet när jag gick på komvux och jag kände igen alla frågor från vad de lärde ut på komvux. Det är alltså ett test som kontrollerar om du har de kunskaper man ska skaffa sig på gymnasiet oavsett om du har betygen eller inte.
Frågan är om du är mogen att fortsätta med universitetsstudier om du vill välja bort allt som är svårt. Kanske är det bättre att vänta och läsa in de ämnen du behöver på komvux när du känner dig mer motiverad.
Jaha, jag har tydligen missat helt att högskoleprovet försvunnit..
Högskoleprovet finns givetvis kvar. Det jag menade var att dagens gymnasieskola i första hand är ett ställe man går till för att få höga betyg.
Nickemannen skrev:
Vad jag har för mig så är betygen till för att spegla kunskapen hos en individ.
"Mer än en femtedel av elevernas samlade kurspoäng i gymnasiet betygsattes med MVG våren 2002. Fem år tidigare var motsvarande siffra 12 procent. Det innebär att andelen MVG-betyg har ökat med 75 procent på den tiden.
- Olika former av konkurrens har pressat upp betygen. Men inget tyder på att elevernas kunskaper har ökat, säger Christina Wikström." http://www.svd.se/dynamiskt/inrikes/did_8008690.asp
Jag har ingenting emot om man skärper kraven på motprestation redan på gymnasiet, egentligen helst tidigare än så. Har alla rätt till gymnasieutbildning oavsett vilken kunskapsnivå man ligger på? Med kunskapsnivå så menar jag inte intelligens utan om man lärt sig det man ska.
Jag har själv läst på universitetet och upplevt problemen med att hålla en viss nivå på utbildningen trots att studenter inte har de förkunskaper som krävs.
Tidigare sätt att lösa problemet fungerar inte. Först sänker vi kraven på grundskolan så alla klarar sig. Sen sänker vi kraven på gymnasiet så alla klarar sig. Nu sänker vi kraven på universitetet så alla klarar sig. För det är synd om dem som tror att studera bara handlar om att skaffa sig betyg.
Du diskuterar en annan fråga. Det här handlar inte om förkunskaper. Du behöver inte ha läst ryska på gymnasienivå eller Matematik F för att bli en bra läkare eller jurist. Däremot måste du hålla betygssnitt på 20,0 (eller skriva bra på högskoleprovet) för att komma in på de mest eftertraktade utbildningarna. Både läkare och jurister har nytta av goda språkkunskaper, men idag är det riskabelt för en gymnasiestudent att satsa på språk istället för enklare ämnen. Om du väljar att läsa franska och "bara" får ett VG sänks ditt betygssnitt vilket innebär att dina möjligheter att komma in på vissa utbildningar minskar. Högskoleprovet finns alltid som en utväg, men att skriva 2,0 är inte helt lätt och många kan ha svårt för att prestera bra på t ex ORD-delen.
Regeringen föreslår att vissa ämnen ska värderas högre. Det alternativet är inte helt tokigt, men jag anser att det vore bättre om högskolorna gjorde vissa ändringar i antagningsförfarandet. Det nuvarande systemet leder inte bara till att elever väljer bort språk, det leder också till att folk inte har tid att fördjupa sig i de ämnen som intresserar dem. Att införskaffa sig djupare kunskaper inom ett ämne tar tid, tid som man inte har när systemet tvingar en att prestera bra inom alla ämnen, ämnen som inte alltid är relevanta för den utbildning man tänker söka till.
Om du läste ett tidigare inlägg jag skrev så kommer det inte att bli lättare att komma in på populära utbildningar oavsett om de har intagningsprov eller betyg. Så länge många söker så blir det hård konkurrens. Jag har ingenting emot lämplighetsprov men jag inbillar mig inte att fler kommer in på en utbildning bara för att de införs.
Oavsett vad du väljer för vidareutbildning så lönar det sig alltid att skaffa dig gedigen kunskap istället för lättköpta betyg. Min syster är lärare på Malmö Fashion College. Jag kan tänka mig att om man funderar på att studera där så kan man tro att matematik är totalt oviktigt att kunna. Men för att klara av mönsterkonstruktionen så måste du kunna trigonometri. Hon berättade en gång att när de var med på en mässa och visade vad man fick lära sig på utbildningen så var det en grupp ingenjörer som förvånat utbrast: Ja, men det där är ju exakt likadana uträkningar som vi använder oss av!
Hur man än väljer att försöka lösa problemet så kvarstår det faktum att gymnasieelevers grundkunskaper är sämre idag. Det är svårt att läsa på universitetet med dåliga förkunskaper även om du lägger ned en massa tid på dina studier. Är man så omogen när man läser på gymnasiet att man måste hotas med ett antagningsprov för att komma in på universitetet för att man ska inse att det är läge att lära sig något, inte bara skaffa bra betyg??
Eftersom det handlade om huruvida man ska taktiskt kunna välja bort viktiga ämnen för att få höga betyg genom att bara läsa lättare kurser och sedan komma in på universitetet med de betygen så tycker jag inte att jag missat frågan. För har man förkunskaperna som krävs bara för att man taktiskt lyckat skaffa sig betygen?
Självklart. Konkurrens i sig är inget problem. Men titta på vilka kriterier högskolorna använder när de väljer vilka som ska antas till utbildningarna. Idag tittar man nästan uteslutande på de sökandes betygssnitt och högskoleprovsresultat. Jag menar att det är tokigt. Är det så viktigt att våra blivande läkare har lärt sig mängder av obskyra ord (ORD)? Måste en blivande jurist ha haft MVG i matematik? Ett ökat användande intagningsprov, i vilka man testar vilka sökande som har de bästa (för)kunskaperna inom ämnen som är relevanta för utbildningen, skulle förbättra situationen.
280 ms totalt · 4 externa anrop · v20260731065814-full.6fe65c25
