Någon som har bra koll på reglerna säger om följande.
Om man har skrivit på ett vikariat på x månader, och sedan från ett annat företag blir erbjuden fast tjänst, har man då möjlighet att genast tacka ja, eller måste man fullfullja sina x månader?
Japp misstänkte att det var på detta viset, men det är verkligen förvånande. Hur skall vikarien kunna pricka in rätt när han söker nästa tjänst är det tänkt? Jag tycker helt klart att det borde finnas några möjligheter här. Vi talar ju ändå om att det blir bättre för alla parter.
Den anställde blir ju gladast av alla eftersom han får fast jobb.
Arbetsgivaren blir kanske inte jätteglad, men med en "uppsägningstid" på 1-3 månader så borde man hitta en ny annan lämplig vikarie. Dessutom undrar man hur glad den anställde kommer att vara på ett jobb där chefen har gjort så att man missat ett fast jobb.
Vi - svenska folket - tjänar ju också på det eftersom ett fast jobb är tryggare och därmed slipper vikarien gå en oviss tid till mötes med arbetslöshet och bidrag som framtid. Det genererar skattepengar istället för att dränera.
Det är en person som bor i Varberg men har ett vikariat i Göteborg. Personen har nu blivit erbjuden en fast tjänst i Varberg, men tvingas alltså tacka nej eftersom arbetsgivaren i Göteborg inte låter denne gå.
Vi - svenska folket - tjänar ju också på det eftersom ett fast jobb är tryggare och därmed slipper vikarien gå en oviss tid till mötes med arbetslöshet och bidrag som framtid. Det genererar skattepengar istället för att dränera
Den logiken får jag inte riktigt ihop. Det är väl ändå som så att ifall X nu inte får det fasta jobbet Y, så går Y istället till person Z? Med din modell blir det ju bara en omkastning då Z istället får gå på vikariatet som X lämnat. På vilket sätt är det sämre för statens skatteintäkter att inte släppa en vikarie?
Men jag håller med om att det är dumt och osmidigt, ändå ;)