38 svar · 1 044 visningar · startad av sneeze
Ja... vad säger man??
Snart börjar dom väl att tjattra om Baywatch med. Eller varför inte
förbjuda folk att sälja surfingbrädor? Dom är ju direkt kopplade till
stora vågor. Eller jag vet! Vågmaskinerna på landets alla äventyrsbad
borde vi ju stänga ner. New-wave borde förbjudas med. Tänk om folk blir
påminda? Filmen "The day after tomorrow" skall ner från hyllorna på
en gående gång!
Hur dumt som helst.
Svenska storfilmen "Den tredje vågen" kanske ligger risigt till med..
Min badrumsvåg brukar överskölja mig med obehagliga fakta...
Respektera föräldrars oro över sina barn när de reagerar på sådant sätt som barnet i artikeln uppenbarligen gjort. Det är så jävla lätt för dig att sitta och moralpredika om hur gnälliga alla offer för flodvågorna är när du antagligen själv inte har en aning om hur det känns att uppleva något liknande.
Du sa det själv; hur dumt som helst.
OveRRidE skrev:
Respektera föräldrars oro över sina barn när de reagerar på sådant sätt som barnet i artikeln uppenbarligen gjort. Det är så jävla lätt för dig att sitta och moralpredika om hur gnälliga alla offer för flodvågorna är när du antagligen själv inte har en aning om hur det känns att uppleva något liknande.
Du sa det själv; hur dumt som helst.
Jag respekterar deras oro men nån jävla gräns får det väl ändå finnas va?
Skall hela sverige stanna för det? Det finns säkert något i alla filmer/
TV-program som påminner någon om något tragiskt. Hårddrar man ditt
resonemang så bör vi alltså förbjuda TV rätt upp&ner.
Som du själv så fint citerade: hur dumt som helst.
OveRRidE: Frågan jag ställer mig är mer varför en förälder inte tar sitt barn & förklarar att sånna saker faktiskt KAN inträffa & dessutom förklara hur ovanligt det är. Att reagera så hårt på att det i en Pippi Långstrumpfilm visas en scen där man sköljs med av en jättevåg är naturligtvis aningen känsligt just nu, men visar att det inte är nån superunik händelse utan att det faktiskt KAN inträffa.
Jag hatar att folk ljuger för barnen, bättre att säga som det är & förklara hur det går till & varför..
Visst ska man respektera föräldrars oro över barnen, men jag tror nog att barnen ändå har bra koll på vad som hänt utan att man ska skydda dom från en Pippi-film..
Fotnot:
Mitt X bägge döttrar, 5 & 7 år, lekte jordbävning några dagar efter katastrofen.. Det är barnens sätt att bearbeta sina känslor & de fick veta vad som hänt, hur det gick till & hur osannolikt det är att det skulle hända här mm, mm, mm..
Det fick veta exakt allt de ville veta & de mår nog bara bra av det. Ingen av dom har frågor om det nu & ingen av dom tycker att tv-sändningarna är intressanta längre.
sneeze skrev:
Jag respekterar deras oro men nån jävla gräns får det väl ändå finnas va?
Nej, jag tycker inte du respekterar deras oro när du slänger ur dig sådana uttalanden för att en antagligen väldigt påfrestad mamma är orolig över sitt barn som reagerade på TV-programmet.
sneeze skrev:
Skall hela sverige stanna för det? Det finns säkert något i alla filmer/
TV-program som påminner någon om något tragiskt. Hårddrar man ditt
resonemang så bör vi alltså förbjuda TV rätt upp&ner.
Det har dött snart 230.000 människor i världens genom tiderna största naturkatastrof av detta slag. Finns det inte lite plats för omtanke i vår skyddade lilla värld? En plats där man förstår att människor fortfarande befinner sig i chocktillstånd och att mardrömmar och förknippade händelser kommer att följa många barn genom resten av deras liv?
Skärp er.
OveRRidE skrev:
Det har dött snart 230.000 människor i världens genom tiderna största naturkatastrof av detta slag. Finns det inte lite plats för omtanke i vår skyddade lilla värld? En plats där man förstår att människor fortfarande befinner sig i chocktillstånd och att mardrömmar och förknippade händelser kommer att följa många barn genom resten av deras liv?
Visst finns det omtanke. Visst måste man få sörja. Visst bör man betänka att det finns kulturskillnader.
Thailändarna verkar, så vitt jag förstår, sörja de som gick hädan i katastrofen och gå vidare. Vi i Sverige samlas gärna kring en minnes-/gravsten och fortsätter att sörja. Jag undrar vad man mår bäst av.
Jag vill vara mycket tydlig. Detta inlägg avser inte att vara sarkastiskt. Jag är uppriktigt fundersam. :)
Att ondgöra sig över att en gammal teckna film sänds kan inte, i mina ögen. vara rätt sätt att bearbeta det som har skett.
Det var väl det som inlägget handlade om? Vi har en värld därute som vi inte kan göra mycket åt annat än att acceptera.
De inre värdena skapar vi själva.
Jag respekterar reaktionen mamman delar med sig av, men det hon säger är egentligen bara "Det måste finnas någon som har ansvar för det man sänder ut, säger Johanna Nordström." Hon säger alltså inte, vilken hemsk värld vi lever i där de sänder liknande händelser, nu ska jag stämma svt, eller i huvudtaget gjorde det till en större grej än att ringa in till SVT. TVbolagen får samtal varje dag angående programinnehåll, detta råkade innehåll något angående den senaste katastrofen som räckte för att aftonbladet publicerade det hela.
Det händer hemska saker varje dag runt om i världen. Trots detta måste man gå vidare. Hur länge ska det vara förbjudet att visa vågor i TV/tidningar? En månad, ett år, tio år? Ska vi sluta visa krigsfilmer då många människor har traumatiska upplever från sina hemländer där har varit eller är krig?
Det viktiga är att de som vill får bearbeta sina känslor och frågeställningar, men det betyder inte att hela samhället ska stanna upp. Det gynnar ingen att stanna upp och sluta se framåt.
Bire skrev:
OveRRidE: Frågan jag ställer mig är mer varför en förälder inte tar sitt barn & förklarar att sånna saker faktiskt KAN inträffa & dessutom förklara hur ovanligt det är. Att reagera så hårt på att det i en Pippi Långstrumpfilm visas en scen där man sköljs med av en jättevåg är naturligtvis aningen känsligt just nu, men visar att det inte är nån superunik händelse utan att det faktiskt KAN inträffa.
Håller med Bire.
Självfallet är det en mycket omtumlande händelse, den här katastrofen, för såväl vuxna som barn. Men som redan sagts så behöver nog ungarna snarare sina vuxnas stöd än censur i tecknade Pippi-filmer. Att nyhetssändningarna kunde undvikit bilder på liksäckar m.m är nog riktigt, men det här är ju helt fel. Om vuxna reagerar genom att kräva censurer och någon annan att lasta över ansvaret på vad det gäller sina barns intryck är de fel ute i sin vuxenroll.
J. Rönnberg skrev:
Det gynnar ingen att stanna upp och sluta se framåt.
Men det gynnar någon att trycka ner en förtvivlad mor i skorna med korkade och förnedrande jämförelser som äventyrsbad, viktmätare eller krigsfilmer på grund av att hon tyckte att det var ett för tidpunkten aningen osmakligt inslag av TV? Alla dessa patetiska jämförelser gör mig spysjuk, men knappast förvånad.
Seriöst, försök sätta er in i människors situation istället för att försöka vara någon slags pretantiösjury som ger skenet av att klara allt och lite till utan huvudbry. Varje människa här inne skulle nog skita ner sig lika mycket som alla andra gjorde när vågorna slog in mot stranden. Lika väl som de antagligen också skulle reagera om deras eget barn återigen blev otröstligt för att det råkade titta på TV.
Varje människa här inne skulle nog skita ner sig lika mycket som alla andra gjorde när vågorna slog in mot stranden. Lika väl som de antagligen också skulle reagera om deras eget barn återigen blev otröstligt för att det råkade titta på TV.
De är det ingen som säger emot. Det handlar ju om att gå vidare, även om de sorgligt nog påverkar de drabbade som får lida kanske resten av sina liv.
Det finns miljontals olika barnprogram. Det finns säkert ett femtiotals olika pippi-delar. Skadar det , nu när vi har drabbats av den största naturkatastrofen i modern tid, att spela upp en annan pippi del? Vad förlorar man på att låta bli att spela upp pippi del 52 under någon månad tills dess att allt har lugnat ner sig?
"Min badrumsvåg brukar överskölja mig med obehagliga fakta"
Och det kan jämföras med att ett barn blir rädd på vilket sätt?
Visst ska föräldrarna förklara detta för barnen som någon nämnde. Men måste man bara för det överskölja dem med sånt i barnprogram? Låt de ha åtminstonde ett ställe där de slipper påminnas om flodvågskatastrofen. Och då talar jag speciellt om barn som var där nere när det hände. Barn som förlorade en mor eller lille syster.
Ni är ju minst 30 bast. Tror ni att en 3 årings psyke fungerar som er?
Låt de ha en fristad.
OveRRidE skrev:
Seriöst, försök sätta er in i människors situation istället för att försöka vara någon slags pretantiösjury som ger skenet av att klara allt och lite till utan huvudbry. Varje människa här inne skulle nog skita ner sig lika mycket som alla andra gjorde när vågorna slog in mot stranden. Lika väl som de antagligen också skulle reagera om deras eget barn återigen blev otröstligt för att det råkade titta på TV.
Det är lika hemskt för den det drabbar oavsett om det är 1 eller 230 000.
Försök att se det mer än från 1 håll.
Förövrigt så är jämförelserna inte nedvärderande på något sätt.
Detta handlade faktiskt om en tecknad film i Bolibompa.
Det du skriver styrker mitt tidigare inlägg om att man i slutändan
får förbjuda all kommersiell media eftersom att det alltid finns någon
som är drabbad av någonting som får denne att må dåligt över
vad som t ex visas på TV.
danii skrev:
Ni är ju minst 30 bast. Tror ni att en 3 årings psyke fungerar som er?
Tror du att en 3-åring förstår innebörden av en översvämning eller
en naturkatastrof?
Följdfråga: har DU barn?
red// Givetvis förstår dom det om dom upplevt det. Jag menar i andra fall.
aftonbladet skrev:
Hennes dotter Tilde, 4,5, skrämdes när hon såg det.
När jag läser detta tolkar jag dessvärre artikeln som att det är mamman som har överfört sin egen rädsla till sitt barn. Frågan är om barnet är en undanflykt för att mammans rop skall höras högre, eller om barnet verkligen blev skrämt. Jag tror dock att det är väldigt enkelt för oss vuxna att låta våra egna känslor bli överföra på barnen. Eftersom barn inte gör som vi säger utan som vi gör så är det en naturlig reaktion.
Jag tycker det var helt rätt att visa pippi trots vågen. Samtal och fakta tycker jag är det viktiga i situationer som dessa. Att försöka förneka sanningen tror jag inte att någon blir hjälpt av.
sneeze skrev:
danii skrev:
Ni är ju minst 30 bast. Tror ni att en 3 årings psyke fungerar som er?
Tror du att en 3-åring förstår innebörden av en översvämning eller
en naturkatastrof?
Följdfråga: har DU barn?red// Givetvis förstår dom det om dom upplevt det. Jag menar i andra fall.
danii skrev:
Och då talar jag speciellt om barn som var där nere när det hände. Barn som förlorade en mor eller lille syster.
Nej jag har inte barn.
Men vad kul. Lisa går till dagis och där frågar barnen henne om katastrofen hon vill glömma. Hur hon nästan drunknade. När hon kommer hem så kollar pappa på tv (mamma är död), nyheterna. Där ser man liksäckar.
Sen går hon ut och leker men får hela tiden frågor om vart hennes mamma är.
Nu är klockan 18.00 och självklart ska hon kolla på bolibompa och tecknat. Och självklart så ska det handla om hur någon blir översköljd av en jätte våg.
kl 17.00 är det sovdags.
Jag tänker inte ens diskutera detta. Denna tråd handlar om barn och deras upplevelser men ändå tas det upp "vuxen saker" som tredje vågen. Den har väl en åldersgräns på 15 år? Sen tvivlar jag på att 4 åringar bryr sig om vikten.
Brimba skrev:
Att försöka förneka sanningen tror jag inte att någon blir hjälpt av.
Ingen förnekar! Men måste man peppra in i dem vad som hände? Överallt och hela tiden. Vafan ge dem andrum.
Sånt här tar tid. Det är väl bättre att de tar tuggor som de klarar av?
Jag kan bara säga en sak:
Sorgligt
