Bästa gitarrist..... utan gura !!
Den här snubben känner man igen från Polisskolan filmerna... men han e ju grym på gura också :)
Michael Winslow
Eller den här
Världens bästa gitarrist?
98 svar · 8 289 visningar · startad av joel_joel88 · sida 5 av 5
Frågan, av joel_joel88
Hej! Vem tycker ni är världens bästa rock gittarist genom tiderna.....själv tycker jag Randy Rhoads
Läs frågan i sin helhet →Jo visst, det handlar nog mycket om smak. En duktig och bra gitarrist ska ju som sagt kunna alla ackord och så, och olika tekniker. Tycker John Frusciante har en enastående egenskap att gå utanför ramarna och typ göra något eget. Han har enorm talang och är enormt musikalisk, han har en enormt stor teoretisk kunskap och han kan improvisera som ingen annan. Han har egna ideer kring hur man bygger upp musik. Men allt detta handlar nog inte om något annat än smak och jag är medveten om att man inte kan utse världens bästa gitarrist. Ville bara poängtera vem jag tycker är bäst för mig och vad ni andra tycker :)
Ry Cooder
AndreasC skrev:
Jo visst, det handlar nog mycket om smak. En duktig och bra gitarrist ska ju som sagt kunna alla ackord och så, och olika tekniker. Tycker John Frusciante har en enastående egenskap att gå utanför ramarna och typ göra något eget. Han har enorm talang och är enormt musikalisk, han har en enormt stor teoretisk kunskap och han kan improvisera som ingen annan. Han har egna ideer kring hur man bygger upp musik. Men allt detta handlar nog inte om något annat än smak och jag är medveten om att man inte kan utse världens bästa gitarrist. Ville bara poängtera vem jag tycker är bäst för mig och vad ni andra tycker :)
Jag tror att när man uttalar sig i frågan så utgår man bara ifrån dom gitarrister man hört och lyssnat på, så min fråga när du säger att han "improviserar som ingen annan" så undrar jag vilka andra du jämför med. :)
Jag bara undrar eftersom jag (som har gitarrat och lyssnat på gitarrmusik i 14 år) kan hitta många andra som jag tycker är bättre... =)
Det är bara en känsla jag får när jag hör han spela. Det ryser längs hela ryggraden på mig när jag hör honom. Det finns många duktiga gitarrister och jag gämför med de främsta, de jag hört alltså. Vem är bättre? Ge ett exempel på någon som du själv tycker impoviserar bättre så kan jag ju se vad jag själv tycker. Kan vara enormt intressant.
Sedan när man pratar om John Frusciante så gäller det att man hört en del med honom för han spelar väldigt varierande. Ibland kan man tycka att det inte alls är så bra det han spelar för stunden men ibland så kan han bara explodera, man nästan ramlar baklänges. Tror säkert du har hört en hel del av honom men jag vet åtminstonde att långt ifrån alla har gjort det. De har typ hört en låt eller två och inte alla har hört honom när han är som bäst live.
Jag har inte hört någon som kan få fram samma tongångar med samma intensitet som John, och han är ju dessutom kung av funk, det borde alla veta.
AndreasC skrev:
Det är bara en känsla jag får när jag hör han spela. Det ryser längs hela ryggraden på mig när jag hör honom. Det finns många duktiga gitarrister och jag gämför med de främsta, de jag hört alltså. Vem är bättre? Ge ett exempel på någon som du själv tycker impoviserar bättre så kan jag ju se vad jag själv tycker. Kan vara enormt intressant.
Improvisation handlar, för mig, om kreativitet, att ha teknik nog att utföra kretiviteten och en känsla för musiken man improviserar runt. För mig har Frusciante bra kreativitet, teknik nog att utföra den och en bra känsla för musiken. För mig så saknas dock ganska mycket teknik, vilket han själv erkänner utan att blinka (som jag sett med videos av honom).
Han är däremot en av de mest kända gitarristerna inom populärmusiken, vilket man inte kan säga om de jag tycker är bättre, därav tror jag att många bygger sin vetskap på en ganska snäv genre inom musiken.
Några jag tycker har det en gitarrist skall ha just för improvisation:
Scott Henderson
- Gitarristen i Tribal Tech, spelar fusion på högsta nivå. Har en enastånde förståelse för musik och teknik att utföra nyskapande fraser på gitarren. Dock kan vissa inte uppskatta fusion och därav degraderas han i dessa ögon just för att musiksmaken sätter stopp, han är trots detta en av de absolut bästa.
Ulf Wakenius
- En av Sveriges bästa gitarrister, har spelat med de största i världen och jag såg honom live där han under en timme spelade ensam på scen med endast en gitarr. Jag kan inte se Frusciante göra detta.
Larry Carlton (Steely Dan)
- En fruktad Jazz-gitarrist som med sina häftiga improvisation ställer upp munne på vid gavel när man förundras över att det finns fraser kvar som ingen har spelat, han spelar verkligen utanför det "normala".
Eric Johnson
- Har ett eget sound, var med på G3-turnén för några år sedan där han verkligen passade in (till skillnad ifrån Yngwie). Något mer lättlyssnat än de andra jag nämnt.
Tom Morello (RATM)
- Pratar man improvisation, kreativitet och att spela/använda gitarren på nya sätt så måste man helt klart nämna Tom. Ser man honom live finner man sig sitta och småle över hans tokiga nya sätt att använda en gitarr, ingen annan gitarrist spelar som honom och tvärt om.
David Rhodes (Peter Gabriel)
- Inte den mest bländande gitarristen, men måste nämnas för hans musikaliska förmåga. Kan inte säga att jag vet så mycket om hans improvisation dock.
Allan Holdsworth
- Ja vad säger man, han gör allt för att gitarren inte skall låta gitarr, han ville egentligen spela sax har jag för mig. Har väl samma problem med att fusion inte tilltalar den stora massan och blir heller inte så känd (inom dessa kretsar). Helt galen teknik, improvisation och kreativitet... och han har nog banne mig dom längsta fingrarna en gitarrist kan ha. ;)
AndreasC skrev:
Sedan när man pratar om John Frusciante så gäller det att man hört en del med honom för han spelar väldigt varierande. Ibland kan man tycka att det inte alls är så bra det han spelar för stunden men ibland så kan han bara explodera, man nästan ramlar baklänges. Tror säkert du har hört en hel del av honom men jag vet åtminstonde att långt ifrån alla har gjort det. De har typ hört en låt eller två och inte alla har hört honom när han är som bäst live.
Jag har inte hört någon som kan få fram samma tongångar med samma intensitet som John, och han är ju dessutom kung av funk, det borde alla veta.
Har hört en hel del med honom live (vilket är det viktigtaste när man pratar improvisation), och jag håller nog med att många inte har gjort det. Tycker personligen att han gjort bäst ifrån sig på "blood suger sex magik"-skivan där det faktiskt är lite funkigt, men efter det så tappade dom funken tyvärr. Tycker inte att han är någon kung av funk, men du får gärna säga någon låt eller livespelning där han utmärker sig som en sådan. ;)
Men om vi skall återgå till trådens ämne "Världens bästa gitarrist?" så har han helt klart den kreativa sidan men saknar alldeles förmycket vad gäller tekniken. Som skapare av musik i RHCP gör han däremot en strålande insats, och att han blivit känd bland den större massan gör att många ser honom som en av de bästa, men då skall man komma ihåg att det finns mer stilar där det krävs betydligt mer av en gitarrist än på den som RHCP spelar på.
Ursäkta det långa inlägget... :P
Det ligger mycket sanning i det du skriver. Man får dock inte glömma bort att han har valt sin egen stil och har inte alltid velat vara nåt tekniskt freak. Han hade mer av det tekniska under "Blood Sugar Sex Magik"-tiden men han har själv sagt att han inte vill gå tillbaka dit eftersom han inte kände sig bekväm med det han gjorde. Han skulle kunna spela 100 gånger mer tekniskt än vad han gör, det är bara det att han inte vill. Han har säkert tappat en del men om han ville så skulle han kunna öva upp sig igen. Han är inte värdlens mest tekniska gitarisst men för mig har han tillräcklig teknik för att kunna skapa och ta fram det som tilltalar mig allra mest. John är mer om musiken än själva tekniken.
Han har inte tappat funken. Han har bara lagt undan den under en period för att koncentrera sig på annat. Han har en enorm förtåelse för musik och har hela tiden viljat utforska nya saker. Andra brukar tendera till att fastna i ett och samma träsk. Lyssna på Stadium Arcadium ifall du inte redan gjort det och lyssna på live-materialet från i år.
Och han har spelat en timme om inte mer ensam på scen med bara en gitarr. Under hans solospelningar.
De du nämnde är också bra men John har fortfarande en egen stil och han är en grym gittarist. De andra kan ha bättre teknik men deras musik tilltalar mig faktiskt inte.
Som låtskrivare är han den främsta som jag tycker. Det handlar inte bara om gitarrspel i hans fall utan det handlar mycket om att ta fram låtar, han har ett enormt musikaliskt öra och även fast han inte spelar så jättebra tekniskt sett så kan han inspirera rent musikaliskt. Som artist är han stor. Han har ett sinne för chord proggressions och hur man bygger bra musik. Tekniken må vara begränsad men rent musikaliskt så är han helt enkelt bäst. Men det hanldar bara om smak jag vet. Men om man gämför med alla andra som har lika bra eller bättre teknik så tycker iallafall inte jag att de kan mäta sig rent musikaliskt.
Att du gillar John Frusciante beror nog framför allt på att du inte hört så mycket annat. Han har inget eget sound. Det är slajmrock för massorna. Visserligen den bästa slajmrocken man kan hitta, men ändå.
Lyssna på Hendrix eller vilken annan gitarrgud som helst, och du skall skåda ljuset. §jr
Jimi Hendrix avgudar jag men vaddå inget eget sound? Han har visst ett eget sound. Säg någon som har samma sound som John. Lyssna på hans improvisationer så hör du att han visst har ett eget sound. Hans rytmer och gitarriff går inte att ta miste på. Och inte hört så mycket annat? Jag lyssnar på musik varje dag. Och det är inte radiomusik heller. För mig förmedlar han en känsla som ingen annan lyckats med, och då har jag faktiskt lyssnat på rätt mycket. Hendrix var väl rätt mainstream också om du frågar mig men det hindrade ju inte honom från att vara ett geni för det. Samma gäller John. Han förstår verkligen det han gör och det är ingen direkt barnlek. Musik är hans liv och för honom handlar det knappast om att stå och impa på nån jävel, typ titta vad jag kan eller nåt. Han uttrycker sig verkligen. Hur många gör det egentligen?
Så att jag gillar det John gör skulle bero på att jag inte hört så mycket annat kan jag inte hålla med om. Jag blev inte född igår.
Och allt han gör och har gjort är inte/har inte varit rock heller för den delen, han har haft och har fortfarande väldigt många egna idéer kring musikskapande och låtskriveri. Nej han är unik, inget snack om saken. Precis som så många musiker just är unika i sig själva så är John också unik i sig själv.
När vi nu har rensat vårt bohag kom det fram ett par Videokassetter som legat i en tio år.
Nu när barnbarnet fyllde sjutton är han nog mogen för musiken.
PS Han är döpt till Jimi, gillad av föräldrarna. /DS
oright, efter en konsert igår väljer att revidera mina åsikter, Tommy Emmanuel är världens bästa!
stoffe-2k skrev:
oright, efter en konsert igår väljer att revidera mina åsikter, Tommy Emmanuel är världens bästa!
Ja han var fan häftig måste jag säga :) Har aldrig sett eller hört honom förut, men nu kan man ju ana hur mycket man inte hört. Men mycket av detta kan John också spela, fast inte med samma stil förståss. Tommy var fan riktigt fräck måste jag säga, humor har han också :)
stoffe-2k skrev:
oright, efter en konsert igår väljer att revidera mina åsikter, Tommy Emmanuel är världens bästa!
Har aldrig hört honom, men en polare var helt lyrisk efter en konsert i Stockholm förra året. Det blev ju inte sämre av att han lyckades komma med på en workshop med Tommy innan konserten. ;)
stoffe-2k skrev:
oright, efter en konsert igår väljer att revidera mina åsikter, Tommy Emmanuel är världens bästa!
Grym gubbe!
Kolla bara på den här också: http://www.youtube.com/watch?v=OYhdkOne8KI
John bara måste vara en av de absolut bästa, det måste han vara.
ich, el-gurra jhu :p
Eftersom det handlar om rockgitarrister, så är väl detta off-topic. Men om det finns folk som gillar gitarrmusik generellt sett, oavsett genre, så borde ni lägga namnet Luis Salinas på minnet.
Jag själv började spela gura som 7-åring, och har alltid fascinerats av gitarrister (kanske för att jag själv aldrig blev särskilt duktig alls). Som vuxen lyssnade jag på allt från Jojje Wadenius, Wakelius, Schaffer, DiMeola, Santana, Ritenour, Cooder, Benson, Montgomery till Segovia, Söllscher och andra.
I början av 90-talet bodde jag i Sthlm, var medlem i Fasching och såg i programmet att en argentisk gitarrist skulle komma och lira med en svensk kompgrupp. Eftersom jag förutom min gitarrintresse hade blivit fängslad av latin- och sydamerikansk jazz, så knallade jag självklart dit.
Vi var nog inte mer än 50-60 personer i publiken, men vi fick uppleva en musiker som spelade arschlet av alla gitarrister jag hört tidigare - rakt av. Denne jätte (påminde mej om Obelix), med kropp som en säl, slutna ögon och ett stort, brett leende på läpparna lirade först ett set på en Gibson (elektrisk) som mer eller mindre låg på hans mage, utan plektrum utan med naglarna på alla fem fingrarna, slog samtidigt takten med handen på strängarna, flacioletter när det behövdes och jävlar i helvete vad det svängde.
Efter en kort paus som han avbröt alldeles för tidigt eftersom han ville upp och lira och inte sitta och fika, så tog han en akustisk (som han också "la" på magen) och drog en räcka ballader från hemlandet, och sjöng därtill med en otroligt vacker tenorstämma som inte alls passade hans enorma lekamen egentligen, men ändå passade perfekt på nåt sätt.
Sedan dess har jag letat inspelningar av karln. Det kom ut en i samband med att han var här i Sverige, med den svenska kompgruppen. Sen har det kommit ut några till under årens lopp. Men ingen av dom når upp till ens hälften av vad han presterade under den där konserten på Fasching. Tydligen låter han sig övertalas av producenterna till att spela nån slags smöriga, tillrättalagda ballader med hjärt & smärta, tyvärr. Det är kanske därför han inte orkar/vill spela in mer än vad han gjort. Jag vet inte...
Men om ni någon gång i livet har chansen att höra karln live - gärna på ett mindre ställe med liten scen där han har närkontakt med publiken och fjärran från mammutproduktioner á la Hollywood - så ta den.
John är iallafall en av de 10 bästa rock-gitarristerna, får fan stånd 90% av tiden jag hör honom spela. Den karln har inget mer att ge när han är färdig, det ser han till varje gång.