Om kriser...

Har läst och hört talas om en massa elände nu den sista tiden, så tänkte att det kanske skulle kunna vara intressant att läsa om dom olika stadier man går igenom i en kris...

Det kanske är lite stelt och tråkigt skrivet, men det kommer från när jag läste om det...

Ordet kris betyder avgörande vändpunkt. Det Kinesiska språket har två tecken för kris. Det ena betyder fara, och det andra betyder möjlighet.
Man har upptäckt att dom flesta går igenom fyra faser i sin krisbearbetning.

CHOCKFASEN
Den första fasen vid en akut kris är chockfasen. Denna fas varar från några timmar till några dagar. I chockfasen kan den krisdrabbade reagera med skratt, gråt, skrik eller med ett till synes opåverkat apatiskt beteende. Personen förnekar det som hänt och har en skenbar kontroll över sitt inre kaos. Oftast har den drabbade en oförmåga att ta till sig information om det som hänt, tack vare det måste man upprepa det flera gånger.

Vad ska man göra?
Man ska inte lämna personen ensam. Personen kan i sitt förvirrade tillstånd ta sitt liv.
Var till hands, lyssna och inge trygghet genom att lägga armen om den som känner stor förvirring.

REAKTIONSFASEN
Chockfasen går över till reaktionsfasen och personen börjar "reagera" och ta till sig det som hänt. Denna fasen kan vara i några veckor till några månader.
Den drabbade gråter, sörjer, känner skuldkännslor, tänker intensivt på det som hänt och kan tappa tron påframtiden. Varför skulle det hända just mig? Vad har jag gjort för fel? De outhärdliga skänslorna lockar till flyckt från verkligheten, och risken finns att den drabbade kan ta sit liv, eller försöka att bedöva smärtan med alkohol eller läkemedel.
En del kan få kroppsliga symtom som huvudvärk och hjärtklappning och dessa kan vara ett uttryck för ångest. I början av denna fas kanske den krisdrabbade på grund av ångest inte klarar av de enklaste sysslor utan måste ha hjälp med allt.

Vad kan man göra?
Det är viktigt att att acceptera de känslor och symtom som kommer fram. Det måste vara tillåtet att gråta och känna förtvivlan. Lyssna och låt den krisdrabbade få tala om det som hänt om och omo igen. Det är även viktigt att v åga bemöta ångesten och inte själv gripas av sin egna oro och rädsla. Om det känns rätt och naturligt, ge kroppskontakt.

REPARATOINS ELLER BEARBETNINGSFASEN
Den akuta delen av krisbearbetningen lämnas och övergår till reparations eller bearbetningsfasen som varar från ett halvt till ett år.
Den krisdrabbade börjar se mer nyanserat på det som hänt och det väcker inte lika stark ångest. Personen intresserar sig mer för nuet och får sakta men säkert tillbaka sin frmtidstro.
Det inträffade accepteras mer och mer. Fortfarande kommer det perioder av djup sorg och smärtsam ångest, men behovet av att prata om det är inte lika påträngande .
Personen behöver någon som finns tillhands, som lyssnar och ger stöd när det behövs.

NYORIENTERINGSFASEN
Under nyorienteringsfasen börjar personen se möjligheter i livet igen. Den krisdrabbade har gått igenom en kris och ser kanske sitt liv med större mognad och tyrka än tidigare.
Personen kan ha fått andra värden i livet och söker nya vägar och relationer.
I en krisbearbetning måste den krisdrabbade gå igenom varje fas för att komma vidare till nästa. Personen kan inte hoppa över någon fas, för då kommer krisreaktioner senare i livet istället. Hindras personen i sin bearbetning kan det leda till psykiska besvär.

OBEARBETAD KRIS - ÖVERDETERMINERAD KRIS
Överdeterminerad kris innebär en kraftig reaktion på en till synes llindrig utlösande faktor.
T.ex. En äldre kvinna kommer in till psyk i ett chocktilsstånd.
Hon stirrar rakt fram och svarar inte på tilltal. Hennes katt har blivit påkörd och dödad samma dag. Det visar sig senare att hennes make dog tio år tidigare på samma datum.
det är viktigt att komma åt den tidiga krisen för att kunna hjälpa personen att bearbeta händelsen.