När jag var 13 började jag med nått grymt dumt som jag fått dras med sen dess! Men nu e det SLUT!!!
Idag var det första dagen utan cigaretter!!!
Jag bestämde mig i fredags att, måndag, då gäller det! Efter 14 år som rökare, ca 1 - 1½ paket om dan, ner till inget.
Det har varit en jobbig dag, men inte så jobbig som jag trodde, har haft hjälp av nikotin tuggumin annars hade det nog varit värre. Men jag har hållt nere på dom också, har tagit 5 tuggumin av rekomenderade 8-12 st!
Har försökt många gånger förr men aldrig klarat första dan :r
Men nu SKA jag lyckas! Jag är astmatiker och sångare, inget som passar ihop med rökning...
Yeah! Grattis! Jag har en favorit som röker, btw. Kanske ni skulle kunna peppa varandra att se vem som klarar av först att sluta? Favoriter bör inte röka, men: :f
Slutade samtidigt som min skulle bli fru under en sommar. Vi stack hål på varandras manupuleringar fram till det där läget där det bara fanns alternativet att börja igen. Ingen av oss gade klarat det tidigare. :)
Stå på dig aleborg, jag vet att det går om man bara har den rätta viljan. Efter ca 18 år som storrökare (som mest drygt 50 cigg om dagen) så slutade jag för drygt fem år sedan. Det är jobbiga tider då och då men det går om man bara vill. ;)
Dag 2:
AAAArrrrgggghhhhhh
Jobbig morgon, grymt jobbig!
Kan bero på att jag somnade Kl 4 :e Men jag e grymt röksugen, tuggar nikotin tuggumi så jag får hicka :o MEN JAG SKA KLARA DET!!!
Håll ut aleborg. Det är jobbigt men det är helt klart värt det. Jag vet inte om det funkar för dig men jag tog helt enkelt en klunk vatten bara då jag kände att jag blev röksugen. Man fick springa på muggen ofta som f-n men hellre det är att röka som var alternativet. ;)
Det är tredje ggn jag blivit utloggad när jag ska trycka in det här, hoppas det inte är ett omen på att jag inte ska det. :OO
Pga risken att en "snäll" moderator som inte har slutat röka gör aleborg tjänsten att stänga tråden så måste jag beskriva litet hur det var för mig:
Jag minns att det var en kamp mot mina egna tankar. Jag hade varit chanslös om jag varit ensam mot mina egna upplägg för att komma fram till att det var fel att sluta just nu. Min storrökande tjej slutade samtidigt och var den som såg vad det handlade om varje gång. Vi var tillsammans 24/7*3 den sommarn och jag kunde göra henne samma tjänst med jämna mellanrum.
Slutar gör man bara en gång. Börja kan man göra varje gång man ser en cigarett. Kan man avstå den cigaretten så har man ju inte börjat igen. Så ta det kallt, skit i den här cigaretten, det kommer fler. Ta dig förbi en gigg i taget och inse att det är dig själv du kämpar med, eller mot.
Att det krävs stark vilja och beslutamhet är bara ursäkter för dom som inte har slutat än. Det räcker att du konstaterar att du har slutat och respekterar det när nästa cigg kommer, för det gör den när du minst anar det. Plågan minskar varje gång du säger nej, det är ett faktum.
Det svåraste för mig var att jag var skraj för plågan och flera gånger manövrerade fram till att det var fel att inte börja igen så j*vla olämpligt som det råkade bli just nu!!! Det var då min pärla kunde säga; Vad du ser röksugen ut, du tänker börja igen, det är det du håller på med, va?
Vi gifte oss ett år efter, nu är det en vana att inte röka. Det var väldigt ovant ett bra tag. Som rökare hade man alltid en acceptabel ursäkt att ta en paus, få betänketid vid frågor, markera gästfrihet osv. I början pratade gamla rökakompisar gärna om hur dom har försökt sluta samtidigt som dom håller fram en cigg åt en. Nu när dom lärt sig att jag inte röker är det inget samtalsämne längre.
Nu skiter jag i felstavningar och satsfel och trycker in det!
Redigerar bort ett fult ord bara och lägger till ett litet "är".
307 ms totalt · 4 externa anrop · v20260731065814-full.a51de22e