12 svar · 895 visningar · startad av obelix
pratade med en gammal kompis från Vällingby, där jag är uppväxt.
vi kom in på detta med vårtecken, och när vi var barn/unga så fanns fortfarande Beckis (Beckomberga sjukhus http://sv.wikipedia.org/wiki/Beckomberga_sjukhus ).
för oss, då på den tiden var det vår när de slog upp portarna och släppte ut patienterna...
När jag var liten var det vår då man fick hacka sönder de sista isbitarna på gården så att de smälte snabbare samt att man kunde plocka fram cykeln. Oftast var vi uppe i fjällen då det blev "vår" i södra dalarna. Vet inte hur det oftast föll sig så. Men att cykla ut på den leriga vägen var vår.
Nu för tiden är det väl att få byta sulor på bilen och kunna dra på lite extra...
Vad negativa ni är, på våren blir man ju kär! :birp
Vasaloppet. Av någon märklig anledning brukar det allt som oftast bli kraftig tö efter loppet.. Så det är ju ett tecken för mig.. Annars, leriga illaluktande gräsmattor och kala träd. Och lite senare.. pollen! x( Är extremallergiker, och ja, jag hatar våren. :OO
för oss, då på den tiden var det vår när de slog upp portarna och släppte ut patienterna...
Så du menar att Beckomberga sjukhus hade ett allmänt vårutsläpp av mentalpatienter och det var när era lekparker övertogs av svårt schizofrena f.d patienter som ni visste att det var vår? Hade de även ett allmän höstintag, då de åkte runt med skåpbilar och hämtade tillbaka alla patienter som släppts ut på våren?
Mitt vårtecken är när man ser tussilagon i dikeskanten.
Mitt vårtecken nummer 1 är när dom sopar gatorna från grus.
Så du menar att Beckomberga sjukhus hade ett allmänt vårutsläpp av mentalpatienter och det var när era lekparker övertogs av svårt schizofrena f.d patienter som ni visste att det var vår? Hade de även ett allmän höstintag, då de åkte runt med skåpbilar och hämtade tillbaka alla patienter som släppts ut på våren?
du om någon borde väl veta det, hur du kom tillbaka till din avdelning alltså...
du om någon borde väl veta det, hur du kom tillbaka till din avdelning alltså...
Själv vet du inte eftersom de aldrig fick tag på dig framåt hösten?
När alkisarna börjar hänga ute på parkbänkarna.
När det är tillräckligt varmt (~+10 grader) så det går att cykla utan att ha jacka på sig samt när vattnet sätts på i sommarstugan.
Mitt vårtecken nummer 1 är när dom sopar gatorna från grus.
Då får man hoppas att kommunen genomfört upphandlingen rätt så det inte sker framåt Midsommar.
Illaluktande, ruttnande gräsmattor är nog ett av mina starkaste barndomsminnen om våren. Det var så fint och soligt, fåglarna sjöng, vatten porlade och en vårvind blåste med... en doft man blev spyfärdig av.
För egen del (stadsbo, fönster mot gatan) är nog vårtecknet att fiskmåsarna börjar komma tillbaka i stora antal och - framför allt - föra en jävla massa oväsen. Blommor och sånt skit ser jag nog bara när jag går förbi blomsterförsäljarna på Slussen eller Medborgarplatsen... däremot brukar det ploppa upp fulla punkare ur jorden (antar jag) i Fatbursparken när det börjar bli varmt. Ack, härliga Södermalm :)
Mr Walker - promeneraren
Mina starkaste vårminnen är om en äldre herre som vi, under min barndom då.. alltid såg ta långa promenader just runt våren, vi kallade honom Mr Walker (vi kom inte på något bättre namn för honom), en lång äldre välklädd herre med vitt välkammat hår, kritvit skjorta och svart slips. Han bar nästan alltid samma kläder och spatserade med en tjusig svart blänkande käpp med, troligtvis ett guldhandtag (om det nu heter så). Det glänste så spännande i solskenet när han gick förbi husen. Han hade fina svarta ganska bastanta promenadskor och svarta byxor med hängslen, dessa kunde man se om han lät sin mörkbruna kappa vara öppen, beroende på vädret.
Han är naturligtvis död nu, men några av mina barndomsvänner undrade alltid vart han gick under dessa promenader. Det visade sig.. lång tid senare, och det kan förstås vara hörsägen, att han besökte ett ställe där en kvinnlig släkting till honom dött under mystiska omständigheter.
Hursom, för mig är vårtecken när man ser äldre välklädda herrar ta vårpromenader, och hälsa sådär artigt som man säkert gjorde förr i tiden.
