Efter en lång och segdragen diskussion med @nders har vi nu enats. Microsoft måste tämligen omgående släppa en Critical Update till Windows då man uppenbarligen har missat en av de viktigaste systemfilerna som finns. Vi kommer även på hög nivå att föra dialog med MS och dess representanter varför man lyckats att förbise denna fix så länge. Det här är skandal.
Nåväl, till dess MS skärper till sig så avser snabeln och jag att rädda företagets ansikte. Här är den. MSN Messenger-uppdateringen som borde ha ingått i Windows XP RTM.
Vi kommer givetvis att göra vårt bästa för att denna kritiska uppdatering kommer att offentliggöras för alla språkversioner, och självklart omgående. Bli inte förvånade om detta vårt krav kommer att föranleda ett XPSP3 före sommaren.
Jag hoppas att folk, i motsats till fiddler, ser allvaret i denna situation.
hmm..så lilla jag som fattar nada, du skriver XPSP3 vad innebär detta? Omfattar denna fil alla som har msn messenger eller är det bara vissa versioner av windows? OM nu xp står för xpversionen vill säga :q
MSN Messenger är numera så väl integrerat med Windows att fixen med stor säkerhet kommer att dyka upp i nästa service pack för Windows XP (XPSP3 är alltså Service Pack 3 för Windows XP). Givetvis bör man också kunna ladda ner uppdateringen separat, eftersom alla inte använder Windows XP.
Denna uppdatering är medvetet inte inkluderad. Den var en del av operativsystemet innan det släpptes men den blev borttagen eftersom den medför en säkerhetsrisk.
Ha, en typsik Microsoftiansk bortförklaring enligt parollen "Vi har inte gjort vårt jobb och vet det, men vi väntar med att vända kappan efter vinden till dess Bill Gates putsar sina glasögon. Pilutta dig."
Själva beslutet att ta säkerheten framför användarvänligheten i detta fallet ligger under devisen:
Secure by design, Secure by default, Secure in deployment.
Vill man ha funktionen implementerad blir det att anlita en tredjepartsleverantör. Dock blir själva supporten på applikationen begränsad iom att användaren medvetet installerar en smiley som så tydligt medför en säkerhetsrisk.
Allvaret ligger givetvis inte i bristen på allvar utan i att man som substitut för allvarsbristen måste se det fruktansvärda allvaret i denna inte alltför allvarliga fadäs!