10 svar · 1 781 visningar · startad av Tympanon
Hej
Jag undrar vad som egentligen är skillnaden i arbetssysslor för en person som läst till programmerare/systemerare samt en som läst civilingenjör i datateknik. Jag ser inte riktigt skillnaden i vad dom får jobba inom.
tack för svar
Jobbena finns nog inte kvantifierade på det sättet.
Det beror mest på typen av företag hur du själv utvecklas.
Båda linjerna är ju bara grunder.
Ingen kan komma ut och vara fullfjädrad.
Beror nog mer på innehållet i utbildningen än titeln. En systemerare läser väl per definition mindre matematik och lite mer systeminriktat än en civ.ing. Men det säger egentligen ingenting eftersom en systemerare kan ju ha läst till minst lika mycket och kanske t.o.m spetsat till det ännu mer än vad civ.ingen kunnat göra och därmed besitter en högre kompetens :)
Annars är det så sant så, det Lasp skriver
En hel del elektronik/hårdvara i datateknik som systemare/programmerare saknar.
Jag brukar beskriva det med "lökmodellen" som generalliserar det lite väl hårt med ger en hyffsad bild av vad "alla" gör:
Innerst närmast hårdvaran återfinns elektroingenjören. Nästa lager består av programmeraren som gör något vettigt av hårdvaran. Systemeraren ser till att programmerarens produkt blir användbar för användaren som är det yttersta lagret.
Sen att det finns högskoleingenjörer, civilingenjörer, magistrar inom de olika områdena är bara titlar. Dock skiljer det i hur mycket man hinner fördjupa sig (läs få mer studieskulder och eventuellt högre lön). Med en brasklapp för magistern som enligt min gamla studierektor (instutionen för informationsteknik vid Mitthögskolan) som ansåg att magisterutbildningar var till för fortsätta med forskning (men det var hans åsikt).
Klös skrev:
Jag brukar beskriva det med "lökmodellen" som generalliserar det lite väl hårt med ger en hyffsad bild av vad "alla" gör:
Innerst närmast hårdvaran återfinns elektroingenjören. Nästa lager består av programmeraren som gör något vettigt av hårdvaran. Systemeraren ser till att programmerarens produkt blir användbar för användaren som är det yttersta lagret.Sen att det finns högskoleingenjörer, civilingenjörer, magistrar inom de olika områdena är bara titlar. Dock skiljer det i hur mycket man hinner fördjupa sig (läs få mer studieskulder och eventuellt högre lön). Med en brasklapp för magistern som enligt min gamla studierektor (instutionen för informationsteknik vid Mitthögskolan) som ansåg att magisterutbildningar var till för fortsätta med forskning (men det var hans åsikt).
Trist bara att det verkar kärvt att få jobb vad man än väljer här både idag och på längre sikt? Även om man hör det ryktas om att det ska gå bättre snart.. :P
Fast när det gäller utbildning så tycker inte jag att man ska stirra sig för blind på hur arbetsmarknaden ser ut. Man har ändå ingen kristallkula så man kan se hur det ser ut när man är färdig. Nej, det är bättre att välja efter vad man är intresserad av. Sen får man försöka göra det bästa av situtationen när man är färdig.
Under min tid i IT-branschen på både ett litet och ett jättestort datateknikföretag så har jag aldrig, a-l-d-r-i-g, hört talas om titeln "systemerare".
Min farsa jobbade som systemerare på 70- och 80-talet. I dag vågar jag nog säga att titeln lever kvar enbart inom vissa dåligt uppdaterade universitetsutbildningar.
Jag gissar (?) att det med systemerare menas ungefär det samma som systemvetare? Skillnaden mellan en systemvetare och en civ.ing i datateknik är att den senare läser mer matematik och ingenjörsämnen och den andre läser mer "mjuka" ämnen som dator-människa-interaktion och sånt. Arbetsuppgifterna beror helt på individen och dennes intressen, en systemvetare kan jobba som kodare om han/hon ser till att läsa dessa typer av kurser likväl som en ingenjör kan jobba som projektledare.
Civ.ing datateknik innehåller mycket mer tekniska ämnen än en systemvetarutbildning, så går du i gång på logiska grindnät, kompilatorteori och halvledare mer än du gillar projektledning och användbarhetsanalyser så bör du läsa datateknik.
Oavsett vad så har jag fått uppfattningen att du bör ha en magister om du ska söka dig utomlands efter examen. Jag läser systemvetenskap med specialinriktning konstruktion i Lund, vi läser tillsammans med datavetarna och har mindre ekonomiämnen än vad de som bara läser systemvetenskap har. Vi läser alltså mer programmering och modellering etc, än det vanliga programmet
själv är jag mest inne på civilingenjör i datateknik, och har varit sedan länge. jag vill nämnligen försöka bredda programeringskunskaperna med kunskaper i annan teknik (medicinsk, elektronik m.m). Sådant som inte de stora klugorna av vanliga programerare med kortare utbildningar har, "råkodarna" alltså. Missmodestys har antagligen rätt, man ska ju jobba med det hela livet, så man ska väll välja efter intresse :)
Föresten så går jag igång på robotar. Är det en bra utbildning då?
Japp ! Det är det ;)
