Jag och en vän höll på att flytta hans bokhylla och vi kom fram till att den var väldigt otymplig att flytta. I en senare diskussion berättade vi att bokhyllan inte direkt hade varit tymplig. När jag tänker på det har jag aldrig hört ordet tymplig användas, finns ordet ens? Regeln borde ju vara att det inte går att göra en negation av ett ord som inte finns.
Ett annat exempel är oresonlig. Hur ofta hör man att någon är resonlig.
Inte alla ord som börjar på 'o' är motsatsen till ett ord. Några exempel:
ost - st, ord - rd, otymplig - tymplig, ....
Tar vi bort o-et har vi inget ord.
Andra exempel:
orolig är inte motsatsen till rolig, oväder är inte en motsats till väder, ofärdig är inte motsatsen till färdig....
orolig är inte motsatsen till rolig, oväder är inte en motsats till väder, ofärdig är inte motsatsen till färdig....
Jag är ganska säker på att "orolig" är motsats till gammelsvenskans "rolig", med betydelsen "lugn". Den betydelsen lever kvar i danskan (och norskan?), och förekommer också i det verkligt jätteroliga skämtet om partyprissen som kommer till Köpenhamn, och säger till en taxichaufför: "Kör mig till något roligt ställe.", varpå taxin kör till en kyrkogård.
Jag har aldrig hört ordet "ofärdig" tidigare, och SAOL skriver att det betyder "vanför" - ett ord som säger mig än mindre. "Inte färdig" är dock också en korrekt betydelse, enligt SAOL.
Upplys mig gärna om vad "ofärdig" betyder, eftersom jag inte har någon aning.
Sen tror jag inte alls på att o:et i "otymplig" skulle vara något annat än en negation av "tymplig", även om jag inte har hört det ordet mer än av Fredrik Lindström.
Ofärdig är väl liksom vanför eg. "gammalsvenska" i någon mening. Närmast skulle man väl säga fysiskt handikappad idag. Jag kan mycket väl tänka mig att 'ofärdig' inte är något "snyggt" ord, och jag skulle aldrig komma på tanken att använda det till - eller om - någon, men ordet som ord finns ju. Och för att få fram min mening om svenska språket, tyckte jag att det var rumsrent nog att använda.
Där jag kommer ifrån använder vi uttrycket "ofärdig" i betydelsen att man inte är riktigt i form fysiskt. Det kan vara allt ifrån att man är låmmen (har träningsvärk) så att man har svårt att gå till att man är gammal och skröpplig och därför har svårt att göra saker.
Det är absolut inget ofint ord eller ett "skällsord"! Vi använder det både om oss själva och om andra. "Fysiskt handikapp" låter lite väl hårt, "ej i fysisk form" kanske man kan säga?
Där jag kommer ifrån använder vi uttrycket "ofärdig" i betydelsen att man inte är riktigt i form fysiskt. Det kan vara allt ifrån att man är låmmen (har träningsvärk) så att man har svårt att gå till att man är gammal och skröpplig och därför har svårt att göra saker.
Det är absolut inget ofint ord eller ett "skällsord"! Vi använder det både om oss själva och om andra. "Fysiskt handikapp" låter lite väl hårt, "ej i fysisk form" kanske man kan säga?
Här använder jag istället ordet färdig.
"Jag är helt färdig" - Jag är helt slut, ej i fysisk form som du säger.