7 svar · 2 893 visningar · startad av erciz
Jag sitter och skriver lite på svenska. Finns det något bra alternativ till Smartphone på svenska?
Jag har funderat lite på "kraftfullare telefon" eller liknande, men det ger nog bara fler frågetecken för läsaren. Jag kanske får ta och använda "Smartphone" rakt av? "Smart telefon" låter inte bra det heller.
Har ni några förslag?
"Smartphone" är ju en term/benämning, som t.ex. "Internet".
Så det är väl inget att översätta alls om man inte vill försöka lansera en helt svensk term.
Sökte på "Smartphone" här på forumet. I tråden http://www.webforum.nu/showthread.php?t=180223 som du själv skapat nämns många gånger smartphone. På ren svenska stavas det med litet s.
Jag har ingen smartphone.
bättre än
Jag har ingen Smartphone.
Svenska datatermgruppen
http://www.nada.kth.se/dataterm/fos-lista.html#f170
Svar: Vi föreslår datormobil för detta begrepp, alltså för en mobiltelefon som vidareutvecklats med datorfunktioner så att den gränsar till handdator. Det rätt vanliga uttrycket smarttelefon betraktar vi som för oprecist. Även ”vanliga” mobiltelefoner kan ju lika gärna kallas smarta, eftersom de numera är späckade med finesser. Även handdatorerna å sin sida har vidareutvecklats med telefonifunktioner, så det är tänkbart att de två begreppen datormobil och handdator så småningom sammanfaller.
Kommentar:
Mobiltelefoner kan i dag ha en mängd tilläggsfunktioner: kamera, mp3-spelare, radio, datorfunktioner (för e-post, webbläsare, kalender, ordbehandling etc.). Tillverkarna kallar dessa varianter för sådant som smarttelefon, kameramobil och musikmobil. Men det här är i första hand övergående, oprecisa marknadsföringstermer. I takt med att sådana här funktioner integreras i alla mobiltelefoner blir uttrycken ganska meningslösa. Så länge apparaten har som huvudfunktion att ”vara mobiltelefon”, finns det alltså ingen anledning att kalla den något annat. Vill man ändå framhäva en viss annan funktion, kan den som vill förstås använda beskrivande benämningar som kameramobil etc. Men då fungerar uttrycken just som beskrivande benämningar, inte som officiella termer för en viss typ av mobiltelefon. Jämför handdator.
--
Fast jag vet inte ...
Svenska datatermgruppen
http://www.nada.kth.se/dataterm/fos-lista.html#f170Svar: Vi föreslår datormobil för detta begrepp, alltså för en mobiltelefon som vidareutvecklats med datorfunktioner så att den gränsar till handdator. Det rätt vanliga uttrycket smarttelefon betraktar vi som för oprecist. Även ”vanliga” mobiltelefoner kan ju lika gärna kallas smarta, eftersom de numera är späckade med finesser. Även handdatorerna å sin sida har vidareutvecklats med telefonifunktioner, så det är tänkbart att de två begreppen datormobil och handdator så småningom sammanfaller.
Kommentar:
Mobiltelefoner kan i dag ha en mängd tilläggsfunktioner: kamera, mp3-spelare, radio, datorfunktioner (för e-post, webbläsare, kalender, ordbehandling etc.). Tillverkarna kallar dessa varianter för sådant som smarttelefon, kameramobil och musikmobil. Men det här är i första hand övergående, oprecisa marknadsföringstermer. I takt med att sådana här funktioner integreras i alla mobiltelefoner blir uttrycken ganska meningslösa. Så länge apparaten har som huvudfunktion att ”vara mobiltelefon”, finns det alltså ingen anledning att kalla den något annat. Vill man ändå framhäva en viss annan funktion, kan den som vill förstås använda beskrivande benämningar som kameramobil etc. Men då fungerar uttrycken just som beskrivande benämningar, inte som officiella termer för en viss typ av mobiltelefon. Jämför handdator.
--
Tack för den informationen!
Det var lite det jag tänkte på "Smartphone" är väldigt oprecist och efter att ha läst detta så låter ju "Kraftfullare mobiltelefon" lite mer precis. Men det är ganska jobbigt och förvirrande att skriva "kraftfullare mobiltelefon" lite här och var i texten. Det får nog bli så att jag använder "Smartphone" eller "smartphone" i texten men att jag första gången förklarar vad jag menar med det. Så nu är frågan bara är det litet eller stort S som gäller? Internet stavas ju med stort I för att det är ett namn, men det finns ju också internet med litet i som är något annat, ett världsomspännande nät ungefär. Med den logiken borde det ju bli litet s på smartphone eftersom det är en viss typ av telefoner som menas.
Så nu är frågan bara är det litet eller stort S som gäller? Internet stavas ju med stort I för att det är ett namn, men det finns ju också internet med litet i som är något annat, ett världsomspännande nät ungefär. Med den logiken borde det ju bli litet s på smartphone eftersom det är en viss typ av telefoner som menas.
Rätt tänkt. Internet i den meningen du nämner är ett egennamn, medan smartphone är ett vanligt substantiv. (Sen kan man diskutera om det ens finns fler nät värdiga att kallas ett internet, utöver just Internet... :) )
Rätt tänkt. Internet i den meningen du nämner är ett egennamn, medan smartphone är ett vanligt substantiv. (Sen kan man diskutera om det ens finns fler nät värdiga att kallas ett internet, utöver just Internet... :) )
Även om du har helt rätt så är det en utdöende trend att skriva med stort I. Datatermgruppen rekommenderar det fortfarande - men öppnar för att man skriver med litet i och skriver vidare:
Datatermgruppen skrev:
Internet betraktas numera som ett nät liknande telenätet eller elnätet. Att ordet är så frekvent i allmänspråket gör också att det närmast uppfattas som ett vanligt substantiv. För många känns det därför naturligt att använda liten bokstav. Särskilt tidningar skriver ofta internet med liten bokstav. Vi menar därför att formen internet kan accepteras.
Internet var från början ett namn på ett visst datornät bland andra globala datornät. Fortfarande beter sig Internet i första hand som ett namn; det böjs t.ex. inte i bestämd form. Vore det ett vanligt substantiv borde det på svenska heta internät, internätet (jämför systerordet intranät), och i vardagliga sammanhang är det en möjlig variant. I danskan och norskan används för övrigt en liknande form: internettet, men det beror delvis på att nät i obestämd form heter net i danskan och nett i norskan.
Även om jag alltså menar att du har helt rätt menar jag att det inte längre är nödvändigt att göra distinktionen mellan egennamn och substantiv - att helt enkelt alltid skriva internet är numera allmänt accepterat och välspritt.
Hmm, jo. Jag klandrar inte folk som skriver det med liten bokstav. För min del är det en vana från engelskan, som oftare stavar ord med stor bokstav än svenska. (Vilket man får se upp med.)
Jag noterar dock även detta lätt verklighetsfrämmande uttalande:
Datatermgruppen skrev:
Vore det ett vanligt substantiv borde det på svenska heta internät, internätet (jämför systerordet intranät), och i vardagliga sammanhang är det en möjlig variant.
Jag skulle inte säga så själv. Men inte bara det, jag skulle titta snett mot någon som sa så.
En Googling senare hittade jag även Språkrådets variant av samma fråga som går ett steg längre:
Ett försvenskat internät(et) förekommer redan en del i bruket, och om det blir mer etablerat är den formen den bästa. Än så länge är den formen dock förbehållen vardagliga, lediga sammanhang.
Det får mig att tro att det svaret ursprungligen skrevs någon gång runt den glada 2000-svängen. Även om jag som sagt håller med om att att formen med litet i bör accepteras, även om jag själv motsätter mig den. Och uppgiften att tidningar oftast skriver med litet verkar fortfarande stämma.
