Morph skrev:
Naturligtvis behöver du svordomar, även som vuxen. Vad ska du annars skrika när du slår lilltån i sängstolpen?
Aaaaj! fungerar väl alldeles utmärkt?
Morph skrev:
Jag är ytterst misstänksam mot folk som aldrig svär då det tyder på undertryckande av högst mänskliga känslor.
En annan högst mänsklig känsla är att vilja slå någon på käften ibland. Naturligtvis är det bättre att dra till med en svordom än att banka skiten ur någon, vilket du också kommenterade, men var drar du gränsen? Det är tydligen okej att undertrycka vissa känslor, men inte andra? Är du misstänksam mot alla som undertrycker sina känslor? Gör du alltid vad som faller dig in?
Alla vill inte svära. Ska du titta snett på dem för den sakens skull? Jag försöker förstå hur du tänker, men jag får inte ihop det riktigt. Snälla, förklara.
spangoMedlem sedan juni 20008 205 inlägg
Gislaved.net skrev:
Aaaaj! fungerar väl alldeles utmärkt?
Nix. Det känns mycket bättre om man osar svavel en stund.
Gislaved.net skrev:
Morph skrev:
Jag är ytterst misstänksam mot folk som aldrig svär då det tyder på undertryckande av högst mänskliga känslor.
En annan högst mänsklig känsla är att vilja slå någon på käften ibland. Naturligtvis är det bättre att dra till med en svordom än att banka skiten ur någon, vilket du också kommenterade, men var drar du gränsen? Det är tydligen okej att undertrycka vissa känslor, men inte andra?
Att vilja slå någon på käften är inte en känsla. Att vilja svära är inte heller en känsla. Däremot bottnar båda i samma känsla, nämligen aggression. Att alltid undertrycka sin aggression är både jobbigt (om inte annat så på grund av de hormoner som framkallas) och improduktivt (≈ snälla pojkar får inte kyssa vackra flickor), så det skulle jag inte råda någon. Ibland finns det mer konstruktiva sätt att uttrycka sina känslor på, men ibland är ett helvetes jävla skitmongo! precis vad som behövs.
(Snälla med-wF:are, slå av präktighetsfaktorn en sekund när ni läser detta inlägg. OK? :) )
SSHMedlem sedan juni 2000319 inlägg
Morph skrev:
---
OT:
Det är (nästan) bara i rap-världen som man blir framgångsrik på att skrika "f**k" så många gånger som möjligt...
Sluta nu. Har det blivit status för medelklassen att dissa hip-hop på ett fullständigt oinitierat sätt på sistone? Att avfärda en så stor kulturströmning som hip-hopen med att det bara handlar om könsord är ungefär lika intelligent som att avfärda den sena 1800-tals litteraturen som "ett gäng absintpåtända fransmän som flummade om gud och sina egna hjärnor".
Jag dissar inte rap, hip-hop och liknande företeelser. Borde kanske satt dit en fet ironi-smilie... Däremot så finns det massor av rap-artister som svär väldigt mycket i sina låtar, det kan du väl ändå inte förneka?
MMorphMedlem sedan juli 2000534 inlägg Tack, spango, för att du svarar Gislaved.net åt mig! :)
Mer OT:
Jag dissar inte rap, hip-hop och liknande företeelser. Borde kanske satt dit en fet ironi-smilie... Däremot så finns det massor av rap-artister som svär väldigt mycket i sina låtar, det kan du väl ändå inte förneka?
Tack för det. Nejdå, svordomar och andra tabuord är ymnigt förekommande i flera (dock inte alla) rapartisters texter. Problemet är att flera i den s.k. upplysta medelklassen på senare tid (på ett mycket oinitierat och närmast löjligt sätt) tagit detta som förevändning att slå ner på hip-hopen som en mindervärdig kulturyttring. En inställning som snarare tyder på ett ungdoms- och fram för allt arbetarförakt än någon sorts omsorg om språket.
Spango skrev:
Nix. Det känns mycket bättre om man osar svavel en stund.
För vissa gör det säkert det, och för andra kanske det inte spelar någon roll eller rent av blir värre efter begagnandet av dylika kraftuttryck. Det är just att Morph blir misstänksam mot personer som inte svär som gör mig förvånad och full av iver att försöka förstå de bakomliggande orsakerna till hans uttalande.
kaxigtMedlem sedan okt. 2004636 inlägg*läser och begrundar*
Varje samhälle/land har sin kultur och giltiga normer som nedärvs av föregående generation, det kallas för externalisering. Om de som ärver denna tradition tar till sig detta och fortsätter med denna tradition så kallas det för internalisering. I varje samhälle kan det därför finnas grupper med olika kulturyttringar och traditioner som har olika språkbruk. I Jönköping, som tidigare nämnts, finns en stark kristen befästning - givetvis påverkar den kristna synen just den här gruppen när det gäller både språkbruk, livsåskådning som annan kulturell tradition.
Att innehållet i själva känslan säkerligen känns och upplevs likadant för en kristen som för en icke-kristen - om man till exempelvis slår lilltån mot en hård kant - är tämligen klart. Hur man sedan väljer att uttrycka denna känsla är en annan. Det är här som yttre faktorer i gruppen påverkar. Vad en grupp anser är helt ok, kanske normativt strider för en annan.
Att beskriva en känsla, vare sig den är negativ eller positiv, är alltså inget som har med svordomar att göra utan är mer ett uttryck för de värdegrunder just den personen har.
Sedan vill jag säga; det är farligt att utgå från sina egna föreställningar och värderingar när man ska tolka andras synsätt.
Om en kristen utbrister "himlar" är det inte alls säkert att denne egentligen menar "jävlar" då det ordet säkerligen inte finns i hans personliga referensram, då är det du som gör ett antagande utifrån din världsbild - som i sin tur inte alls överrensstämmer med den kristnes. Hänger ni med i resonemanget?
Sedan om man ska svära eller ej är upp till var och en - själv tycker jag att det låter för *****
