Rent spontant: med s. Ingen speciell anledning, känns bara bättre och lättare att säga. :)
Någon som har koll?
9 svar · 461 visningar · startad av Addeladde
Någon som har koll?
Rent spontant: med s. Ingen speciell anledning, känns bara bättre och lättare att säga. :)
:stefan: skrev:
Rent spontant: med s. Ingen speciell anledning, känns bara bättre och lättare att säga. :)
En anledning så god som någon.
Varför säger man bordslampa när man inte säger golvslampa t ex? Gå på maggropskänslan... :)
Fast jag vill veta vad som är absolut korrekt. Har använt mig av tidspublicering fram tills någon påpekade annan skrev tidpublicering och det låter ju bra det också.
Regeln är att s ska in mellan det andra och det tredje ordet i ett sammansatt ord.
Bord / Lampa
Skrivbord / Bordlampa
Skrivbordslampa
--
Upp / Slag
Uppslag / Slagverk
Uppslagsverk.
Enligt denna regel heter det tidpublicering. Lägger man till ett ord blir det t.ex. tidpubliceringsdag.
Det verkar dock gå bra att slarva lite med den här regeln.
För mig har tidspublicering och tidpublicering olika betydelser. I tidspublicering ligger betoningen på tiden medan det i tidpublicering ligger på publicering. Nu vet jag inte vad det är, men tidspublicering låter för mig som ett sätt att publicera tid, medan tidpublicering handlar om att publicera i tid.
Det där med mellan andra och tredje ordet tycker jag inte låter som en regel som håller. Skulle man följa det skulle det ju heta vippströmsbrytare, och det låter ju helknasigt. Jämför med växelströmsbrytare som låter helt okej. Vad är skillnaden? Jo, i det första fallet hör ström ihop med brytare, för man talar om en särskild sorts strömbrytare. I det andra fallet hör ström ihop med växel, för man talar om något som har med växelström att göra.
Jämför också växelströmbrytare och växelströmsbrytare. Det första ordet handlar om en strömbrytare och har inget med växelström att göra. Det andra handlar om en brytare för växelström.
Jag har inte hört talas om någon regel kring detta, men jag kan mycket väl tänka mig att det har att göra med hur orden inbördes hör ihop, som jag visat exempel på ovan. Det är i alla fall så det känns när man pratar. Att bokstaven s är någon form av genitivmärke med andra ord (det är växelströmmens brytare, skrivbordets lampa).
"Det är fascinerande med ett språk där man kan säga att man serverar fisk på fiskrestaurang och personal på en personalrestaurang och det inte är något konstigt med det."
Efter Marcus inlägg skulle jag nog välja tidpublicering.
Enligt Google är tidspublicering vanligast, men frekvensen är för dålig för att dra några slutsatser. http://spraakbanken.gu.se/ ger inga träffar alls.
Man kan ju alltid fråga Språknämden, men om man kollar nedanstående länkar så kan man nog räkna ut vilket svar man får.
http://www.spraknamnden.se/sprakladan/ShowSearch.aspx?id=id=849;objekttyp=lan
http://www.spraknamnden.se/sprakladan/ShowSearch.aspx?id=id=25697;objekttyp=lan
I tidspublicering ligger betoningen på tiden medan det i tidpublicering ligger på publicering. Nu vet jag inte vad det är, men tidspublicering låter för mig som ett sätt att publicera tid, medan tidpublicering handlar om att publicera i tid.
Håller med!
Betoning handlar väl mer om uttal än om stavning?