Hmmm vet inte om jag vågar säga något i den här tråden, men jag var sprinter i ett antal år innan jag insåg att det var roligare med brudar.
Jag sprang 100 meter på 11,1 med manuell tidtagning och 11,3 med elektrisk. Eftersom starten var min starkaste sida så var jag bättre på 60 m än hundra där jag var väldigt nära att understiga 6 sekunder.
Nu kommer jag knappast under 12 sek ;) (talar inte om vilken sträcka :P )
Jag har en liten anekdot jag kan berätta:
Vi skulle ha en uttagning i gymnasiet till korta stafettlaget för deltagande i skol-SM, något år efter jag lagt skorna på hyllan. Det fanns det två sprintrar som tävlade i juniorslandslaget i vår skola så de ville gärna få ihop ett slagkragftigt lag och när jag anmälde mitt intresse så log de och sa att jag var välkommen till uttagningarna.
När vi, någon vecka senare, kom till anläggningen så värmde övriga deltagare upp med att löpa terrängspåret och en massa andra övningar. Jag låg på gräset och tittade på och undrade vad jag gjorde där. Jag gjorde som jag brukade, mjukade upp lite och gjorde några korta ruscher....därefter så la jag mig på gräset och mentalt förberedde mig för loppet.
Jag hade en "tjej" med mig som tittade på mig och sa, "du det kanske är bäst att vi drar härifrån, jag vet ju hur du hatar att förlora". Hmmm tack för det stödet :OO
Dags för tävling..jag kröp ner i blocken och såg mållinjen framför mig, inget annat. Pang upp och iväg, jag klarade hela loppet utan att göra som jag brukade, vända på skallen för att se om någon skulle passera mig de sista metrarna. Jag hade ingen aning om var de andra var när jag bröt mållinjen, men jag såg ingen passera.
Först fram var "tjejen" som sa: Det trodde jag inte, du ledde med 10 meter innan de andra kommit ur blocken och utökade försprånget hela tiden. (svordom) vad skenet kan bedra, om inte de andra tröttade ut sig i skogen...haha.
Jag fick ta hand om startsträckan i såväl DM som SM :h
Jag kan även nämna att vårt lag gick till final i SM men blev diskade för överväxling.