:stefan: skrev:
Sådärja, där fick McClaren sparken av FA - inte en dag för tidigt!
Nu tror jag det sitter en herr Eriksson i Manchester med ett glas italienskt och flinar i mjugg - det största felet FA gjorde näst efter att anställa McClaren var att sparka Svennis.
Ny yrar dom om att dom vill ha Murinho, förut var det han den där portugistränaren. I själva verket finns det ingen människa av kvinna född som klara jobbet.
Har några engelska bekanta som är fotbollstokiga, ruskigt intelligenta, fantastiskt trevliga, har empati och medkänsla långt över det normala, är extemt analytiska och har noll intresse av att hävda sig själva eller vara pretentiösa.
Men t.o.m. dessa sympatiska herrar tror på fullaste allvar att England i själva verket tillhör världens 2-3 bästa fotbollsnationer, men har "bara" drabbats av otur och/eller inkompetenta tränare hela tiden sedan VM-guldet 1966.
Jag har haft timslånga diskussioner med dom där jag självklart påpekat t.ex. att just Svennis är den näst mest framgångsrike landslagstränaren i England genom tiderna, som bl.a. lyfte laget till 5:e plats i FIFA-rankingen (det bäste dom haft sen 60-talet tror jag), mm.
Men dom vill inte fatta, dom vill inte förstå att England inte är bättre än 10-20 i världen. Så oavsett vem som är tränare, så kommer vederbörande att schavottera om laget inte tar medalj (helst guld förstås) vid EM eller VM. Problemet är ju att inga tränare kan trolla med knäna. Dom har helt enkelt inte bättre spelare
Dessutom lever dom under ett fullkomligt omänskligt mediatryck (med lögner och rena jävligheter). De är klart som fan att varenda spelare, tränare och ner till materialförvaltare och massörer är fullkomligt skräckslagna över risken att bli ett offer för mediadrevet. Och om någon undrar över hur ett sånt hot påverkar ens förmåga att spela/arbeta på topp, så fråga vilken psykolog som helst.
Min (och många andras) teori är alltså att England sannolikt aldrig kommer att kunna göra några spektakulära resultat om inte media inser sin roll och upphör med sin vidriga "rapportering" där kolumnister och reportrar tävlar om att formulera de mest dräpande texterna men skiter högaktningsfullt i hur sanna dom egentligen är.
"Konstruktiv kritik" i England är nämligen precis samma sak som "personliga påhopp".