TtrexterMedlem sedan mars 20021 889 inlägg
obelix skrev:
Undrar om det inte kan vara så att dom i min generation, född -68, har fått lära sig talspråk mer än vad man gör i dag i skolan...
Det samma gäller mina syskon, vi är spridda från -57 till -68.
Och när jag tänker efter så år det många som använde just talspråk som skriftspråk...
Har du några tusen syskon så blir det nästan vetenskapligt (med så mycket rådata) men då är det å andra sidan synd om dina föräldrar.
Sedan att språket utvecklas är ju i och för sig trevligt men jag skulle själv aldrig vilja "leda" denna utveckling genom att skriva "dom" då de som börjar med något nytt och opraktiserat ofta anses vara obildade.
Kort sagt: Låt andra personer ta smällarna för ditt språks utveckling.
RrozieMedlem sedan dec. 2002797 inlägg
obelix skrev:
Men att talspråket blir mer och mer accepterat, är inte det utveckling?
nej det kallas "språkkatastrof" och bakåtsträvande.
UlfTMedlem sedan maj 20018 027 inlägg
obelix skrev:
Undrar om det inte kan vara så att dom i min generation, född -68, har fått lära sig talspråk mer än vad man gör i dag i skolan...
Det samma gäller mina syskon, vi är spridda från -57 till -68.
Och när jag tänker efter så år det många som använde just talspråk som skriftspråk...
Jag är född -70, och jag känner inte igen mig i din beskrivning. Dessutom tillämpar inte heller du talspråk rakt av. Skulle du göra det, skulle det se fullständigt absurt ut.
Angående bruket av "dom" eller "de/dem", känner man sig osäker på om det är "de" eller "dem" som ska användas, då är det bättre att använda "dom". Det ser åtminstone inte lika felaktigt ut som ett fel använt "de/dem". Men ska man skriva någon mer officiell korrespondens, då får man faktiskt lägga manken till och försöka lära sig en korrekt svenska. Något annat ser bara slappt och nonchalant ut. Om mottagaren ska lägga ner energi på att läsa det du har skrivit, då är det rimligt att du själv har lagt ner energi på att skriva brevet.
